Hoppa till huvudinnehåll

Unga har lättare att tala med sina föräldrar än tidigare - samtidigt har många upplevt våld hemma, visar ny enkät

En flicka hoppar högt upp i luften.
Institutet för hälsa och välfärd (THL) har genom en enkät undersökt hur unga mår. Det kommer fram både positiva och negativa aspekter. En flicka hoppar högt upp i luften. lycka,hoppande,sommar,glädje

Det nya skolhälsoenkäten från Institutet för hälsa och välfärd (THL) visar att flera pojkar upplever fysiskt våld hemma medan flickor utsätts för psykiskt våld. Men det finns också många barn och unga som trivs hemma och i skolan.

En positiv överraskning i årets hälsoenkät för specialforskare Riikka Ikonen på THL var hur barn och unga, men speciellt pojkar, upplever sin relation till föräldrarna.

- Sedan år 2015 upplever pojkar att de har bättre kontakt med sina föräldrar och har lättare att anförtro sig åt dem, berättar hon.

Förändrad uppfostringskultur

Utvecklingen är speciellt tydligt bland pojkar i årskurserna sju till nio och uppåt, men enkäten ger inget svar på vad det beror på. Det kräver fortsatta undersökningar.

Ikonen tror att en del av de bakomliggande orsakerna är en förändring i uppfostringskulturen.

- Vi har gått från en rätt så auktoritär uppfostran till att i dag föredra att ha en samtalsbaserad relation till våra barn, tror hon.

Överlag anser Ikonen att vuxna i dag är bättre på att uppmärksamma barnen i familjen, man lyssnar på deras åsikter och tar dem på allvar. Det blir mer av en enhet och ett samarbete, säger Ikonen.

- Samtidigt gynnar det barnens välmående. En bättre relation med föräldrarna gör det lättare för barn och unga att ta upp allvarliga saker med sina föräldrar som kan erbjuda stöd och hjälp.

Nytt i årets "Hälsa i skolan"-enkät

Trots att flera barn och unga upplever att de har bättre relationer med sina föräldrar och trivs bra hemma upplever många att vårdnadshavaren har använt fysiskt eller psykiskt våld mot dem åtminstone en gång det senaste året.

Det framgår av nya frågor som tagits med i årets enkät.

När det kommer till det våldet som barn och unga upplever är det stora skillnader mellan könen.

Pojkar har överlag mer erfarenhet av hot om fysiskt våld än flickor. Flickor igen utsätts oftare för psykiskt våld än pojkar.

En tredjedel av alla tillfrågade flickor i årskurserna sju till nio och äldre har upplevt att deras vårdnadshavare har varit våldsamma mot dem åtminstone en gång under det senaste året.

Motsvarande andel för pojkar i samma ålder och under samma tid är 14-19 procent.

- Det är naturligtvis oroande att se att våld förekommer och att det våld vuxna utsätter unga för verkar ha ökat, men jag skulle ändå vara försiktig med att dra några förhastade slutsatser.

- Frågan vi har ställt är väldigt bred. Och eftersom det är första året de här frågorna ingår i enkäten kan vi inte heller jämföra med tidigare år, säger Ikonen.

Att föräldrar utsätter sina barn för grovt våld är ändå ovanligt, försäkrar hon.

Stora skillnader mellan pojkar och flickor

Skillnaden mellan könen är störst när det kommer till sexuellt ofredande eller våld.

En tredjedel av de tillfrågade flickorna i årskurserna sju till nio och i gymnasium och yrkesskola upplever att de har utsatts för sexuellt ofredande eller våld under det senaste året.

Av de jämåriga pojkarna uppgav sex till åtta procent att de har haft liknande upplevelser.

Oregelbundna matvanor oroar

Över hälften av yrkeseleverna äter inte frukost varje dag innan de går till skolan.

Av åttonde- och niondeklassarna skippar 40 procent frukosten, av gymnasieeleverna gör en tredjedel det.

Inarin koulussa maistuu kouluruoka
Var tredje elev i årskurserna sju till nio och studerande vid yrkesskolor och gymnasier som deltog i enkäten äter inte lunch varje dag. Inarin koulussa maistuu kouluruoka skolmat

Det är inte bara barn och ungas frukostvanor som är oregelbundna, utan även lunchvanorna. Var tredje åttondeklassare - och de som är
äldre än det - hoppar över skollunchen enligt enkäten.

- Enkäten visar inte om de som hoppar över frukosten också struntar i lunchen, men oavsett påverkar det de ungas koncentration och inlärningsförmåga om de inte äter. Man undrar ju hur de orkar vara i skolan, säger Ikonen.

Användning av rusmedel

Speciellt yrkesstuderandena dricker mera sällan för att bli berusade - det visar de senaste tio åren.

Enligt årets enkät dricker en fjärdedel av yrkeseleverna sig fulla minst en gång per månad, av gymnasieeleverna gör en femtedel det. Bland åttonde- och niondeklassarna är andelen en tiondel.

Det är vanligare att pojkar dricker sig fulla än flickor gör det.

Antalet nyktra är på samma nivå som år 2017.

Oföränderligt sedan den senaste enkäten gjordes

När det kommer till mobbning har det inte skett några tydliga förändringar sedan den förra enkäten gjordes, år 2017.

Under de senaste tio åren har mobbning förekommit allt mer sällan, speciellt bland åttonde- och niondeklassare.

Barn och unga motionerar fortfarande lite, och antalet barn och unga som på fritiden inte motionerar alls eller högst en timme per vecka har ökat lite. Antalet överviktiga är på samma nivå som år 2017.

Fakta om enkäten

Årets Hälsa i skolan-enkät utfördes under våren 2019.

Fler än 260 000 barn och unga på årskurs 4, 5, 8 och 9 samt första och andra årets studerande vid gymnasier och yrkesskolor deltog i enkäten.

Vårdnadshavarna till eleverna i årskurs fyra och fem svarar också på enkäten.

Hälsa i skolan genomförs vartannat år av Institutet för hälsa och välfärd (THL).

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes