Hoppa till huvudinnehåll

En skatteförhöjning på två procentenheter kunde nolla underskottet i Åbo – men det är inte aktuellt just nu: ”Ser istället över utgifterna”

Åbo stadsvapen på en flagga.
Åbo flaggar för ett stort underskott. Åbo stadsvapen på en flagga. Bild: Yle/Andy Ödman Åbo,åbo vapen

Enligt den färskaste delårsrapporten går Åbo stad mot ett budgetunderskott på 60 miljoner euro. En förhållandevis liten summa, påpekar direktören för ekonomi och strategi – men ett tecken på att något inte gått som planerat.

På måndagskvällen fick Åbo stadsstyrelse ta del av en delårsrapport om stadens ekonomi som är allt annat än en munter läsning. Staden förväntas nämligen gå mot ett underskott på 60,1 miljoner euro.

Men vad handlar det i praktiken om? Yle Åboland ställde frågan till t.f. direktör för ekonomi- och strategigruppen vid Åbo stad, Fredrik Lindström.

– När det handlar om en delårsrapport så är det närmast fråga om hur vi har uppnått de mål som vi har ställt för året. Det är liksom information om att vi inte framskrider enligt de ursprungliga planerna, förklarar Lindström.

Porträtt på Fredrik Lindström med stadsmiljö i bakgrunden.
Fredrik Lindström. Porträtt på Fredrik Lindström med stadsmiljö i bakgrunden. Bild: Yle / Mattias Simonsen porträtt,fredrik lindström

Vad är orsaken till att det gått sämre?

– Orsakerna är flera. En central fråga som också diskuterats på en nationell nivå är inkomstregistret och de nya skattekortens inverkan på de kommunala inkomsterna. Man talar om att det fattas 600-700 miljoner euro på riksnivå. Det kan inte en enstaka kommun påverka annat än att utreda hur det inverkar på oss.

– Befolkningsmängden ökar också i Åbo och det ökar i sin tur på efterfrågan på våra tjänster. Åldersstrukturen är en annan utmaning. Men det finns många andra detaljer som också påverkar, kortfattat kunde man säga så här.

Nya skattekortet ställde till det för kommunernas ekonomi

I delårsrapporten nämns ”mindre skatteintäkter” som en orsak till den dåliga prognosen. Vad beror det här på?

– Egentligen grundar sig allt i det nya skattekortssystemet som togs i bruk vid årsskiftet. Skatteförvaltningen har inte kunnat ge en pålitlig prognos om skatteintäkterna, vilket de också har beklagat. Det kan vi inte göra något åt heller. Det kommer att dröja några år tills vi kan lita på skattemyndigheternas uppgifter, eftersom det inte finns data till hands innan det.

Beskattningskort
Det nya skattekortssystemet togs i bruk vid årsskiftet. Beskattningskort Bild: Henrietta Hassinen / Yle skatt,beskattning

Nu talas det alltså om ett underskott på 60 miljoner euro, som låter som en stor summa pengar. Men hur mycket är det för en stad av Åbos storlek?

– Våra utgifter är 1,5 miljarder euro. Det är mängden pengar som vi behöver årligen för att driva den organisation som vi kallar Åbo stad. På det sättet är 60 miljoner förhållandevis lite pengar. Men en stor summa är det ju. Det allvarligaste är kanske ändå att vi inte följer den plan som vi själva har utstakat.

– Orsakerna och åtgärderna försöker vi hela tiden utreda. Skatteintäkterna kan vi som sagt inte göra så mycket åt så därför tittar vi nu på utgifterna. De tjänster som vi förser befolkningen i Åbo stad med måste vi se över.

Förskoleverksamheten och åldringsvården under lupp?

Vilka tjänster kommer ni att se över?

– Det utreder vi för tillfället på ett brett fält. Vi vänder på alla stenar. Befolkningen ökar och det ser man kanske bäst i förskole- och kanske allmänt i skolsektorn. Men åldersstrukturen är som sagt också utmanande. Det är kanske främst de här två sektionerna vi närmast tittar på just nu.

Skolväskor och jackor hänger på ett staket på eftisgård.
Ett större Åbo kräver också större satsningar på förskoleverksamheten. Skolväskor och jackor hänger på ett staket på eftisgård. Bild: Yle/Marie Söderman skolgård

Finns det något man direkt kunde ta som exempel för att beskriva vad 60 miljoner köper i en stads verksamhet?

– Vi har många saker som kunde kosta 60 miljoner euro, men inget vi kunde avstå från. Det är det som är problemet. Därför måste vi skrapa ihop summan från många bäckar små. Under hösten kommer vi att komma ut med någon plan för hur vi återgår till den utstakade planen.

– Men vi ska minnas att det här är en deltidsrapport och det såg faktiskt mörkare ut tidigare i år, med tanke på utgifterna. Verksamheten har blivit bättre, men inte tillräckligt bra. Sedan hänger det också på vad regeringens budget ger oss. Men vi ska väl inte vänta oss så mycket därifrån, säger Lindström och tillägger efter en kort paus:

– Vi brukar räkna med att en skatteprocent för oss är 26-30 miljoner euro, men vi talar inte om någon skatteförhöjning.

Det är inget ovanligt alls― Fredrik Lindström om att budgetera in ett underskott

Men om vi leker med tanken så skulle alltså en höjning med två procentenheter av kommunalskatten, skulle det då stryka underskottet?

– Jo, men det är inte någon diskussion som förs just nu. Dessutom är det stadsfullmäktiges uppgift att bestämma om sådant. Dessutom måste man minnas att planen var att rapportera ett underskott på 19 miljoner euro, så med tanke på det är vi bara 40 miljoner från det.

Varför planerar man in ett underskott i budgeten?

– Det har att göra med att vi satsar på framtiden. Vi har noterat den ökade efterfrågan på våra tjänster och måste ha en beredskap för det. Dessutom planerar vi alltid för en fyra år lång period. Under den tiden försöker man komma jämnt ut så då kan det bra finnas år då det finns inplanerade underskott. Det är inget ovanligt alls.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland