Hoppa till huvudinnehåll

Flyktingarna från Syrien motas bort men de försvinner inte

Gummibåtar på Lesbos stränder efter att 13 flyktingbåtar plötsligt kom över sundet från Turkiet.
Stranden vid Skala Sykamineas såg ut som efter en militär landstigningsoperation efter att 13 gummibåtar plötsligt tagit i land på en gång. Gummibåtar på Lesbos stränder efter att 13 flyktingbåtar plötsligt kom över sundet från Turkiet. Bild: EPA-EFE/STRATIS BALASKAS Lesbos,Grekland,flyktingar,migranter,Turkiet

Det senaste året har flyktingbåtar från Turkiet bara kommit sporadiskt över sundet till den grekiska ön Lesbos. Nyligen kom plötsligt 13 på en gång och många frågar sig vad Turkiet tänker göra.

Då flyktingar från krigets Syrien började komma till Europa på allvar 2015 var det de grekiska öarna nära Turkiets kust som fick ta emot de flesta: Lesbos, Chios, Samos, Kos.

Stranden vid Skala Sykamineas på Lesbos. Turkiets kust sju kilometer där borta.
Turkiets kust är sju kilometer bort vid byn Skala Sykamineas på Lesbos. Stranden vid Skala Sykamineas på Lesbos. Turkiets kust sju kilometer där borta. Bild: Patrick Holmström 2016 Lesbos,Turkiet,skala sykamineas

Den lilla byn Skala Sykamineas på Lesbos nordkust hade bra stränder att landa båtar på. Människosmugglare i Turkiet började snart skicka över gummibåtar dit i hundra- och tusental.

Också stranden vid Lesbos flygplats blev en vanlig mottagningsplats. Flyktingarna kunde se de röda ljusen från flygledartornet redan då de lade ut från den turkiska sidan av sundet.

Flyktingar anländer till Lesbos i gummibåt den 9 mars 2016.
En flyktingbåt landar på Lesbos vårvintern 2016. Turkiets kust i bakgrunden. Flyktingar anländer till Lesbos i gummibåt den 9 mars 2016. Bild: EPA / KAY NIETFELD flyktingar,Lesbos

Då den här rutten var etablerad började också migranter från andra länder söka sig hit.

Lesbos var plötsligt en jättestor kaotisk campingplats med tusentals människor som flytt krig eller usel levnadsstandard eller bådadera.

Myndigheterna stod handfallna och lokalinvånarna gjorde vad de kunde.

De var till en början välvilligt inställda. Flera Lesbosbor härstammar från tiotusentals greker som dödades eller flydde turkiska våldsdåd i den grekdominerade staden Smyrna inte långt därifrån på 1920-talet.

I dag finns det knappast några greker alls kvar och staden är känd under sitt turkiska namn Izmir.

Greker flyr det brinnande Smyrna 1922.
Greker flyr det brinnande Smyrna som strax innan intagits av turkiska styrkor under ledning av Mustafa Kemal (senare känd som Atatürk). Greker flyr det brinnande Smyrna 1922. Bild: CC / Public domain Turkiet,Osmanska riket,Izmir,Smyrna,1922,greker

Ett fängelse i byn Moria på Lesbos inrättades som mottagningscentral där flyktingarna registrerades innan de fördes med båt till det grekiska fastlandet.

Därifrån tog de sig vidare över Balkan och norrut till Skandinavien och Finland.

Men Balkanländerna byggde snart stängsel för att stoppa flyktingarna och EU ingick ett avtal med Turkiet om att flyktingar och migranter som lyckats ta sig till Grekland ska återbördas till Turkiet.

Turkiet får pengar av EU i utbyte mot att hålla flyktingarna borta från Europa.

Ungerns gränsstängsel mot Serbien
Ungerskt stängsel vid gränsen mot Serbien. Ungerns gränsstängsel mot Serbien Bild: Yle/Daniel Olin Ungern,gräns

Strömmen av flyktingar och migranter till de grekiska öarna avtog kraftigt, men de människor som redan tagit sig dit satt fast.

Grekland lät dem inte längre komma till fastlandet och fler människor anlände då och då med människosmugglarnas uppblåsbara plastbåtar.

Mottagningscentret i Moria utvecklades till vad det är i dag – Europas största flyktingläger, ökänt för inhumana förhållanden.

Stängsel vid flyktinglägret Morias murar.
Moria är planerat för upp till 3 000 invånare. Stängsel vid flyktinglägret Morias murar. Bild: All Over Press Grekland,Lesbos,migranter,flyktingar,läger,Moria läger på Lesbos
En man bärande på ett barn går genom tältby utanför flyktinglägret Moria på Lesbos.
Inne på området och i en tältby utanför bor det i dag över 10 000 migranter och flyktingar. En man bärande på ett barn går genom tältby utanför flyktinglägret Moria på Lesbos. Bild: All Over Press Grekland,Lesbos,flyktingar,migranter

De till en början välvilligt inställda öborna ändrade sig då turisterna övergav Lesbos och det uppstod friktion med de nyanlända.

Avtalet om att hålla flyktingarna borta från EU gjorde att Turkiet fick ett utpressningsvapen på hand.

President Recep Tayyip Erdoğan har flera gånger hotat "öppna portarna" ifall EU inte kommer med olika eftergifter.

Turkiet har tagit emot mer än 3,5 miljoner flyktingar från Syrien och de vill bort från Turkiet, som inte varit särskilt välkomnande och som inte har något egentligt system för flyktingmottagning.

Men bedömare tror inte att Erdoğan gör verklighet av sitt hot.

– Det skulle vara ett engångsvapen, påpekar Yles Turkietexpert Tom Kankkonen.

Kankkonen tror att de 13 flyktingbåtar som plötsligt kom över till Lesbos nyligen släpptes iväg som små demonstrationer på vad som kan hända om "portarna öppnas".

Turkietkännaren Tom Kankkonen förklarar sin syn på Turkiets agerande | Nyhetspodden

Turkiets strategi är att försöka upprätta en så kallad "säker zon" för flyktingarna i norra Syrien.

Men en del av området som Turkiet tänkt sig som flyktingzon bebos och kontrolleras av kurder, som inte ser Turkiet med blida ögon.

Kurderna ser i stället USA som sin vän och säkerhetsgarant. Turkiet sätter därför indirekt press på USA genom att hota översvämma Europa med flyktingar.

Idlib kan bli en ny flyktingkatastrof

Men Turkiet kan snart stå inför en ny, stor flyktingvåg från Syrien.

President Bashar al-Assads regeringsstyrkor kontrollerar inte hela landet ännu, och striderna om det sista rebellkontrollerade området Idlib intensifieras dag för dag.

Där bor tre miljoner civila, som potentiellt kan vilja fly striderna och försöka ta sig till Turkiet.

Människor flyr efter att syriska regeringsstyrkor bombat Maar Shurin i utkanterna av Maaret al-Numan i nordvästra Syrien 25.8.2019.
Människor flyr efter att syriska regeringsstyrkor bombat Maar Shurin i Idlibområdet. Människor flyr efter att syriska regeringsstyrkor bombat Maar Shurin i utkanterna av Maaret al-Numan i nordvästra Syrien 25.8.2019. Bild: LEHTIKUVA / AFP Omar Haj Kadour Syrien,Idlib,Syriska inbördeskriget

Få vågar slå vad om hur Turkiet reagerar ifall hundratusentals människor plötsligt flyr Idlib och tar sig till Turkiet.

– Europa kan inte köpa sig ut ur sitt ansvar [genom avtalet med Turkiet]. Europa måste ta emot människor på flykt, säger FN:s tidigare sändebud i Syrien Jan Egeland till Yle.

Tills vidare finns det i alla fall inga tecken på att någon bredare diplomatisk lösning skulle vara på gång för att göra flyktingarnas situation mer stabil.

Tvärtom håller läget på att bli spändare och värre.

Karta över Grekland, Turkiet, Syrien och Libanon.
Karta över Grekland, Turkiet, Syrien och Libanon. Bild: Yle/Google kartor,Grekland,Turkiet

Flyktingströmmen från Turkiet till de grekiska öarna har ökat sedan sommaren, och biståndsarbetare varnar för anarki på de överfulla grekiska lägren.

Miljoner syrier bor i provisoriska tält- och barackbyar i Turkiet där de inte är välkomna.

Och i Libanon finns 1,5 miljoner syriska flyktingar, som Libanons regering försöker tvinga bort. Var fjärde invånare i Libanon är i dag en flykting, och Libanon har mest flyktingar per capita i hela världen, enligt FN.

Lyssna på Nyhetspodden:

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes