Hoppa till huvudinnehåll

Hur långt räcker tre miljoner? – ”Pengarna går till planering, grävmaskinerna får vänta”

Vasa järnvägsstation
Vasa järnvägsstation Bild: Yle/Antti Kuusiniemi dörrar

Politiker och tjänstemän i Österbotten lovordar regeringens satsningar på infrastruktur och utbildning. Yle Österbotten reder ut vad pengarna i statsbudgeten kommer att användas till.

Regeringens budget har tagits emot väl på många håll i Österbotten. Många lyfter fram miljonen till Vasa centralsjukhus och satsningen på järnvägsnätet som några av höjdpunkterna.

Mer pengar till utbildningar och höjda statsandelar till kommunerna får också tummen upp.

Frågan många ställer sig nu är vad satsningarna kommer att leda till i praktiken.

Pengarna för bansträckan Vasa-Seinäjoki går till planering

Då det gäller sträckan mellan Vasa och Seinäjoki konstateras inledningsvis Tero Voldi, trafikexpert vid Österbottens förbund, att något konkret inte kommer att ske inom den närmaste framtiden.

Merparten av pengarna i statsbudgeten kommer att gå till en satsning på snabbtåg mellan Åbo och Helsingfors. För sträckan mellan Vasa och Seinäjoki finns tre miljoner reserverade. De pengarna kommer att gå till planering.

– De tre miljoner som finns i regeringens budgetförslag är uttryckligen för planering. I det här skedet kommer inte något konkret att hända, säger Voldi.

Visionen är enligt Voldi att hela järnvägssträckan sträckan mellan Vasa och Seinäjoki ska vara fri från plankorsningar. Dessutom vill man ha fler mötesplatser för tågen och utveckla pendeltrafiken.

– Utan plankorsningar kunde tågen köra snabbare. Redan om vi får bort några plankorsningar kunde tågen köra med högre hastigheter under längre sträckor än nu.

En del har redan hänt på den här fronten. I augusti stängde Vasa stad och Destia tre av fyra obevakade plankorsningar i Höstves.

Den fjärde har man inte kunnat stänga efter ett antal möjliga boplatser för flygekorrar upptäcktes i området.

Trafikexpert Tero Voldi uppskattar att det på sträckan mellan Vasa och Seinäjoki finns 60 till 70 plankorsningar. Han uppskattar att det kostar mellan 100 och 500 000 euro att avlägsna en plankorsning.

Landskapsdirektör Kaj Suomela uppskattar att det skulle kosta runt 38 miljoner att åtgärda allt man vill för att förbättra sträckan mellan Vasa och Seinäjoki.

Det är till planering vi behöver pengar i det här skedet

I det sammanhanget räcker tre miljoner inte långt men Suomela tycker ändå att regeringens satsning är ett steg i rätt riktning.

– Innan du tar in grävmaskiner måste du göra ett gott planeringsarbete för att veta vilka åtgärder som är mest effektiva i det långa loppet. Det är till planering vi behöver pengar i det här skedet, säger Suomela.

Österbottens landskapsdirektör Kaj Suomela
Tre miljoner är en bra början, säger landskapsdirektör Kaj Suomela. Österbottens landskapsdirektör Kaj Suomela Bild: Yle/Markus Bergfors Kaj Suomela,landskapsdirektör,Österbotten

”Viktigt att regeringen visar att man prioriterar utbildning”

Regeringens satsningar på utbildningen har också lyfts fram som något positivt för Österbotten.

Grundfinansieringen för högskolorna ökar med 60 miljoner euro. Dessutom träder universitets- och yrkeshögskoleindexet i kraft igen, vilket betyder ytterligare 60 miljoner.

Kjell Heir, förvaltningschef vid Novia är mycket glad att regeringen höll sitt löfte om att satsa på utbildning.

– Det är mycket positivt att man nu börjar lappa nedskärningarna som började redan 2012. Det här var en mycket välkommen nyhet, säger Heir.

Sedan 2012 har det försvunnit en fjärdedel av högskolornas ekonomi. Vid Novia har man samarbetsförhandlat flera gånger och blivit tvungna att säga upp personal.

Enligt Kjell Heir är det ännu för tidigt att säga vad regeringens satsningar på utbildningen kommer att leda till rent konkret.

– Det är svårt att sia om. Vi ska nu sätta oss ner och börja vårt eget budgetarbete. Vi ska då se över vilka enheter och området vi satsar på.

Kjell Heir.
Kjell Heir är glad över att regeringen visar att man prioriterar utbildningen. Kjell Heir. Bild: Yle/Kati Enkvist. vörå

– Det som är viktigt då det gäller utbildning är att hänga med i utvecklingen. Här finns det saker att sätta pengar på och mer resurser ger möjligheter att utveckla till exempel nya digitala undervisningsformat, säger Heir.

Nu ser vi en ljusning och har möjlighet att ta tag i saker vi inte haft råd med tidigare.

Är det här tillräckligt med tanke på att resurserna minskat med en fjärdedel sedan 2012?

– I alla fall kommer man en bit på vägen. Jag tror i alla fall att personalen kommer att uppskatta signalen från regeringen som något positivt. Vi har gått igenom en lång sparprocess och det tar ner motivationen. Nu ser vi en ljusning och har möjlighet att ta tag i saker vi inte haft råd med tidigare. Det är också viktigt att regeringen på det här sättet visar att utbildning är något man prioriterar, säger Heir.

Mer statsandelar kan betyda mindre lån för kommunerna

De österbottniska kommunerna har också anledning att glädja sig åt att statsandelarna höjs nästa år till 11,4 miljoner euro. Det är nio procent mer än i år.

Man kan säga att det var på tiden

Det var goda nyheter för ekonomidirektör Rabbe Eklund i Korsholm.

– Man kan säga att det var på tiden. Statsandelarna har släpat efter rejält. Det här betyder att vi nu når upp till en normalnivå år 2020, men någon större kompensation för det vi gått miste om under de senaste åren kommer vi inte att få, säger Eklund.

En man i kostym och rutig skjorta sitter vid ett skrivbord.
Ekonomidirektör Rabbe Eklund hoppas nästa år blir bättre än 2019 som han beskriver som en katastrof. En man i kostym och rutig skjorta sitter vid ett skrivbord. Bild: Yle/Roger Källman man,tjänsteman,rabbe eklund

Enligt Eklund är det ännu för tidigt att dra stora slutsatser för vad det här kommer att innebära,

– Vi har nu sett den stora bilden men vad det betyder för den enskilda kommuninvånaren återstår att se.

Hur mycket pengar handlar det då om?

– Enligt de beräkningar vi har nu så handlar det om 4,5 miljoner euro till så visst är det en betydande summa.

En följd av de höja statsandelarna kan vara att Korsholm undviker att öka lånebördan konstaterar Eklund.

– Utan de här pengarna skulle vi bli tvungna att ta lån för att finansiera våra investeringar. Det kan vi nu eventuellt undvika.

Då det gäller Korsholms ekonomi sammanfattar Eklund år 2019 som uselt och hoppas att nästa år ska bli bättre.

– För det flesta kommuner i Finland ger det här nu en andningspaus för att se över ekonomin. Det här är inte ett fenomen som bara gäller Korsholm utan kommuner i hela landet kämpar med att få ner sina underskott.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten