Hoppa till huvudinnehåll

Muslimsk man fick inte anställning efter att han begärde bönepauser på jobbet – chef och personalansvarig döms

Två händer på en matta inklippt framför Helsingfors tingsrätts byggnad.
Helsingfors tingsrätt gav sin dom i fallet på torsdagen. Två händer på en matta inklippt framför Helsingfors tingsrätts byggnad. Bild: Yle Helsingfors tingsrätt,Bönematta

Det var fel att neka en muslimsk man anställning efter att han begärt om bönepauser under arbetsdagen. Helsingfors tingsrätt dömer därför en chef och en personalansvarig vid Helsingfors stads bostadsproduktionsbyrå till böter. Chefen döms för diskriminering i arbetslivet och brott mot tjänsteplikt medan personalansvariga döms för medhjälp till diskriminering i arbetslivet.

Yle Huvudstadsregionen berättade om fallet i juni när det behandlades i tingsrätten.

Mannen valdes till ett jobb som projektingenjör vid Helsingfors stads bostadsproduktionsbyrå ATT 2016.

Enligt åtalet gjordes inget arbetsavtal med mannen efter att staden fick veta att han vill ha dagliga bönepauser på fem minuter och en oavlönad en timmes bönepaus på fredagen. Mannen tog upp det här i samband med att arbetsavtalet skulle undertecknas i december 2016.

Efter årsskiftet fick mannen höra att han inte anställs.

Stadens egna direktiv följdes inte

Enligt tingsrätten har arbetsgivaren inte en ovillkorlig skyldighet att ordna bönepauser på jobbet, men i det här fallet skulle det ha varit möjligt att ordna i samband med matpauserna.

Rätten påpekar att Helsingfors stads direktiv om att ordna pauser för att en person kan utöva sin religion inte har följts.

Tre personer åtalades i fallet, en högre chef, en lägre chef och personalansvariga.

Samtliga nekade till brott med hänvisning till att ingen av dem ensam är ansvarig för att mannen nekades anställning.

Mannen själv uppger sig inte ha krävt att bönepauserna finns med i arbetsavtalet utan ansåg att saken kan organiseras.

Ingen av de åtalade ansåg sig vara ansvarig

Den högsta chefen försvarade sig med att hon varit sjukledig under tiden för rekryteringen. Den lägre chefen, som under den högre chefens sjukledighet skötte hennes uppgifter, påpekar att det slutliga beslutet om att inte anställa mannen gjordes när högsta chefen var tillbaka efter sin sjukledighet.

Den lägre chefen skriver i ett svar på åtalet att när den högre chefen kom tillbaka från sjukledigheten förhöll hon sig negativt till att anställa mannen och samma inställning fanns hos personalavdelningen.

Den lägre chefen uppger därför att hans enda uppgift var att per telefon meddela mannen att han inte får jobbet. Det här gjordes två dagar efter att den högre chefens sjukledighet tagit slut.

Mannen uppges ha kränkts av fråga om han kan vara flexibel

Den personalansvariga försvarade sig med att hennes ställning inte var sådan att hon kunde påverka om mannen anställs eller inte. Dessutom påpekar hon att hon inte var med i rekryteringsprocessens slutskede och att hon därmed inte visste vilket beslut cheferna fattade och hur det motiverades.

Hon kontaktade också personalavdelningen i samband med att arbetsavtalet undertecknades. Beskedet därifrån var att arbetsgivaren bör ge tid för utövning av religion. Personalansvariga frågade då om mannen kan vara flexibel med bönepauserna om arbetsuppgifterna så kräver. Enligt personalansvariga blev mannen kränkt av det här och ansåg att man inte respekterar hans övertygelse, vilket i sin tur kränkte den personalansvariga.

Lägre chefen friades

Tingsrätten friar den lägre chefen eftersom han inte längre var högst ansvarig när mannen fick veta att han inte får jobbet.

Den högsta chefen döms till 40 dagsböter på sammanlagt 1 800 euro medan personalansvariga döms till 20 dagsböter på 760 euro. De ska dessutom betalade mannens rättegångskostnader på 4 364,80 euro med ränta.

Domen har inte vunnit laga kraft.

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen