Hoppa till huvudinnehåll

Palmoljeproducenterna bränner ner regnskogen i Indonesien – finländare om röken: "Bedrövligt"

Brandmän jobbar med släckning av bränder i Indonesien.
Palmoljeproducenter misstänks ligga bakom regnskogsbränderna i Indonesien som också påverkar Malaysia. Brandmän jobbar med släckning av bränder i Indonesien. Bild: AFP / Lehtikuva Skogsbrand

En stor del av de indonesiska skogsbränderna förmodas vara anlagda av palmoljeproducenter som röjer mark för att förstora sina plantager. Hälsovådlig rök har spridit sig över väldiga områden, och den täcker delvis också grannlandet Malaysia.

Smog plågar som bäst miljontals människor i Malaysia. Många malaysier är arga eftersom de anser att problemet enbart beror på Indonesiens oförmåga att hindra bolag och jordbrukare från att sätta regnskogen i brand.

– Här är luftkvaliteten vanligen bra. Det finns varken några kraftverk eller förorenande industrier i närheten, men ändå är läget nu bedrövligt, konstaterar företagaren Petri Karjalainen som tillsammans med sin hustru Minna i flera år har bott i staden Georgetown i nordvästra Malaysia.

Snabbfakta: Omstridd palmolja tillverkas mest i Sydostasien

  • Indonesien är världens största producent av palmolja. Ungefär hälften av all palmolja tillverkas där.
  • De indonesiska palmoljeodlingarna täcker nästan 13 miljoner hektar. De utvidgas också ständigt.
  • Grannlandet Malaysia är den näst största producenten av palmolja. Sammanlagt står de två sydostasiatiska länderna för 85 procent av all produktion av oljan.
  • I Indonesien har nya palmoljeplantager skapats i ännu snabbare takt än i Malaysia. Flertalet av de indonesiska plantagerna finns på öarna Borneo och Sumatra.
  • Förr täcktes både Borneo och Sumatra nästan helt av regnskog. På Borneo har ungefär en tredjedel av skogen avverkats.
  • Läget är ännu dystrare på Sumatra. Där har mer än hälften av skogarna försvunnit under de senaste 40 åren.
  • Både Indonesien och Malaysia har förpliktat sig att se till att regnskog inte längre förstörs för att skapa nya palmoljeplantager. De pågående skogsbränderna visar att åtminstone Indonesien inte har stått för sitt ord.

Solen lyckas med nöd och näppe skina genom den obehagligt täta smogen. Det är omöjligt att se om det finns några moln på himlen.

Smogen härstammar från nästan tusen skogsbränder på de enorma indonesiska öarna Borneo och Sumatra. Från Georgetown är det flera hundra kilometer till de närmaste bränderna, men luftströmmar sprider den skadliga röken över en stor del av Malaysia.

Svårt att andas

Tusentals människor med problem med andningsorganen strömmar till de malaysiska sjukhusen. För säkerhets skull har skolorna också stängts i olika delar av landet.

Malaysierna har varit tvungna att vänja sig vid att de åtminstone stundvis omges av smog under den torra årstiden i augusti och september. Fenomenet upprepas nämligen år efter år.

Hus som knappt syns genom smogen i Georgetown, västra Malaisien.
Luften i Georgetown klassificeras nu som mycket ohälsosam. För det mesta är luftkvaliteten bra. Hus som knappt syns genom smogen i Georgetown, västra Malaisien. Bild: Yle / Björn Ådahl Malaysia
Singapores skyline syns genom tjock smog.
Också i Singapore har luften blivit betydligt sämre. Singapores skyline syns genom tjock smog. Bild: AFP / Lehtikuva smog,Singapore

– För fyra år sedan var smogen olidligt tät. Vi reste då bort från Malaysia och återvände inte till Georgetown förrän luftkvaliteten hade förbättrats, berättar Karjalainen.

Resultatlösa påtryckningar

År 2015 var skogsbränderna ännu mer intensiva än vanligt. Flera miljoner människors hälsa skadades när tät smog i två månader täckte stora delar av Borneo och Sumatra samt så gott som hela Malaysia och Singapore.

Indonesien utsattes då för hård internationell press för att råda bot på problemet. De nu pågående bränderna anses visa att inget ändå har förändrats.

– Det uppstår en massa bränder av misstag. När regnskogen har brunnit ner kan man sedan börja plantera oljepalmer, säger Karjalainen ironiskt.

Petri Karjalainen framför en vit byggnad.
Petri Karjalainen har fått lov att vänja sig vid den återkommande smogen. Han hoppas att problemet inte blir lika långvarigt som för fyra år sedan. Petri Karjalainen framför en vit byggnad. Bild: Yle/Björn Ådahl Malaysia

Mycket riktigt misstänks ett antal palmoljeproducenter för att ha satt skogen i brand för att förstora sina plantager. Indonesiens president Joko Widodo har lovat se till att de skyldiga åker fast, men straffen är så lindriga att de uppenbarligen inte har en avskräckande effekt.

150 000 har tagit skada

Indonesierna betalar ett högt pris för palmoljebolagens framfart. I städerna i närheten av bränderna klassificeras luften officiellt som farlig, och ungefär 150 000 människors hälsa har redan tagit skada.

I flera städer på Borneo och Sumatra har invånarna ordnat demonstrationer för att protestera mot bolagen som sätter skogen i brand. Bolagen är ändå ekonomiskt såpass viktiga att de förmodas vara beskyddade av lokala makthavare.

Brandhärjat område med två brandmän som håller på med släckningsarbete.
Skogsbränderna har orsakat stor skada. Brandhärjat område med två brandmän som håller på med släckningsarbete. Bild: AFP / Lehtikuva Skogsbrand

Upp till 30 000 brandsoldater, soldater och annan personal har i uppgift att släcka bränderna. I synnerhet på Borneo är det ändå lättare sagt än gjort.

Bränder ett par meter under marken

Nära Borneos kust växer regnskogen på torvmossar. Palmoljebolag har gått in för att torka upp sådana mossar för att kunna plantera oljepalmer.

En man står bakom en kärra som dras av en vattenbuffel.
Palmoljeplantager täcker allt större delar av Borneo och Sumatra. Terrängen är ofta så eländig att plantagearbetarna använder vattenbufflar i stället för traktorer. En man står bakom en kärra som dras av en vattenbuffel. Bild: Yle/Björn Ådahl Sumatra,Borneo,Vattenbuffel

Torven bildar ett tjockt lager under markytan. När torven är torr är den också synnerligen lättantändlig.

– Det betyder att eldhärdarna ligger ett par meter under marken. I praktiken är det därför möjligt att släcka bränderna först när det börjar regna antagligen i oktober, förklarar den indonesiska experten Hendri Kusnardi.

Utsatta orangutanger

Också de utrotningshotade människoaporna, orangutangerna, lider av bränderna. De trivs i skogarna i närheten av torvmossarna, och det befaras att röken nu skadar deras lungor.

Orangutangernas överlevnad hotas också av att regnskogarna ständigt krymper på grund av de återkommande bränderna. Orangutangerna lever endast på Borneo och Sumatra, och enligt Världsnaturfonden WWF har deras antal minskat med 60 procent sedan år 1950.

Två orangutanger håller sig uppe i ett träd i tätbevuxen skog.
Flera tusen orangutanger lever i nationalparken Tanjung Puting vid Borneos sydkust. Nationalparken omges nu av skogsbränder Två orangutanger håller sig uppe i ett träd i tätbevuxen skog. Bild: Yle/Björn Ådahl Orangutang

Bolagen som sätter skogen i brand bidrar dessutom på ett katastrofalt sätt till klimatförändringarna. Skogsbränderna år 2015 uppskattas ha gett upphov till lika mycket växthusgaser som hela den industriella sektorn i USA.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes