Hoppa till huvudinnehåll

Julie Ebbe: Mitt klimatavtryck är fem gånger större än vad det borde vara - och nu ska det ner

Julie Ebbe i en svart polotröja framför bokhyllorna på Ode.
Julie Ebbe vill leva mera hållbart. Julie Ebbe i en svart polotröja framför bokhyllorna på Ode. Bild: Yle/Björn Karlsson bibliotek,Helsingfors centrumbibliotek Ode,julie ebbe

Fem ton koldioxid per person per år - så stort är det klimatavtryck som mitt hushåll avger. Det kommer att kräva en hel del jobb för att nå målet på 0,7 ton per person per år, där det ska ligga år 2050 om vi vill bromsa klimatuppvärmningen. Och det vill åtminstone jag. Därför deltar jag i Vanda stads hållbarhetsprojekt där mitt och ett tjugotal andra hushåll ska lära oss att göra mer klimatsmarta val.

Mitt hushålls klimatavtryck är uträknat baserat på uppgifter som jag gett i ett formulär. Formuläret mäter avtrycket baserat på uppgifter om vad min familj äter och hur mycket, hur vi rör på oss - bil, kollektivtrafik, cykel? - och hur långt, vilka hobbyer vi har och hur långt vi åker för att ta oss till dem, hur mycket vi handlar nytt och begagnat och hur mycket vi flyger.

Allt för mycket av allt, visar det sig.

Julies klimatavtryck
Julies klimatavtryck

Sätter man fem ton per person per år i ett finländskt perspektiv är resultatet inte helt tokigt. Genomsnittsfinländarens klimatavtryck ligger nämligen på strax över tio ton per person per år.

Men när det gäller målet att stoppa klimatuppvärmningen vid 1,5 grad - och det är enligt IPCC kritiskt att vi gör det - borde utsläppen skäras ner till 0,7 ton per person per år till år 2050, enligt en rapport sammanställd av IGES, Aalto-universitetet, D-mat, jubileumsfonden Sitra och KR Foundation (2019).

Konsekvenser om temperaturen stiger med 2 grader

Om medeltemperaturen stiger med 2 grader i stället för med 1,5:

  • Dubbelt fler människor lider av vattenbrist
  • Dubbelt fler djurarter förlorar sina habitat
  • Nordpolen är tio gånger oftare isfri
  • Korallerna riskerar att dö ut utan möjlighet till återhämtning
  • Större risk för att fisket på lägre latituder förstörs
  • Fler översvämningar
  • Sämre skörd

Vad innebär det i praktiken?

  • Extrema naturkatastrofer blir vanligare → hem förstörs → människor blir flyktingar
  • Svår torka blir vanligare → skörden förstörs → hungersnöd
  • Hetare klimat leder till sämre tillgång till dricksvatten → hälsoproblem

Delmålet på 2,5 ton per person per år fram till år 2030 ter sig kanske lite mera realistiskt - för mitt hushåll är det en halvering under de kommande tio åren.

Vanda: Stad och invånare måste samarbeta

2030 är en milstolpe också för Vanda stad, då vill man nämligen att staden ska vara klimatneutral. För att uppnå det målet krävs det att staden och invånarna hjälps åt, säger miljöexpert Iina Heikkilä vid Vanda stads miljöcentral.

- Sjuttio procent av utsläppen kan på sätt eller annat härledas till individers val i vardagen. Sedan finns det naturligtvis sådant som invånarna inte direkt kan påverka, till exempel hur Vandas fjärrvärme produceras. Men en stor del av Vandabornas klimatavtryck har med trafiken att göra och där kan var och en själva göra hållbara val, säger Heikkilä.

Det förutsätter å andra sidan att staden skapar förutsättningarna för de hållbara valen, bland annat i stadens infrastruktur. Enligt Heikkilä fokuserar man till exempel i den nya generalplanen, som nu arbetas fram i Vanda, på att bygga nära bra trafikförbindelser så att de nya invånarna från start kan göra hållbara val.

Det här det där formuläret kommer in i bilden. Det där som avslöjade mitt avtryck på fem ton koldioxid per år. I höst går Vanda nämligen med i det internationella projektet Sustainable Lifestyles Accelerator vars syfte är att uppmuntra invånare att välja mera hållbart.

Projektet genomförs i samarbete med konsultföretaget D-mat och Vanda är en av 14 städer i Finland som deltar. Kring tjugo hushåll deltar i projektet i Vanda - och ett av de hushållen är mitt.

Journalistiken och klimatet - såhär resonerar vi på Svenska Yle

I Yles etiska regler konstateras att vi "tar hänsyn till relevanta fakta och olika perspektiv" samt att vi vågar "fråga och ifrågasätta."

Det konstateras också att vi ska "främja en pluralistisk samhällsdebatt" och att våra program "mångsidigt ska spegla olika åsikter".

Detta är grundläggande värderingar i all vår journalistik.

Men det betyder inte att alla åsikter per definition är likvärdiga ifall det finns en etablerad, vetenskapligt belagd konsensus kring en fråga. Klimatfrågan är en sådan fråga, men det finns också andra, till exempel en del hälsofrågor.

Att framställa olika sidor i en debatt som skenbart likvärdiga kan nämligen skapa ett slags "falsk balans" i vår rapportering, som inte överensstämmer med verkligheten.

I så fall uppfyller inte journalistiken ett annat centralt villkor, nämligen att ge en så sanningsenlig bild som möjligt av det som sker.

Frågan om individens ansvar när det gäller klimatuppvärmningen väcker ofta diskussion: vad spelar det för roll om lilla jag åker tåg lite oftare eller väljer tofu istället för biff till middagen om inte politikerna kan fatta de där stora, viktiga klimatbesluten? Vad med de där andra som smutsar ner ännu mer?

Enligt D-mats konsult Sonja Nielsen måste en mera hållbar livsstil vara allas gemensamma ansvar.

- Det borde börja från politiken. Men det måste vara allas ansvar. Det finns många i Finland med väldigt stora klimatavtryck, och skillnaderna familjerna emellan är också stora. Också företagen borde ta sitt ansvar, det finns ännu många som inte gjort tillräckligt.

Julies klimatavtryck
Julies klimatavtryck

Projektet för ett mer hållbart liv i Vanda kommer i praktiken att genomföras mellan 5 oktober och 2 november. Men redan den här veckan träffades deltagarna på en workshop för att planera månaden under vilken vi satsar på att leva mera hållbart.

För egen del hamnade ett stort fokus på mat och resor. Under testperioden i oktober kommer jag med mitt hushåll att:

  • Övergå till helvegansk kost.
  • Rensa hemmet på onödiga föremål
  • Åka mera kollektivt - detta innebär stopp för taxiresor till jobbet tidigt på morgonen
  • Börja veckohandla och få maten hemlevererad
  • Köpa ekologiskt och närodlat
  • Bara äta en portion mat vid varje måltid, alltid.
En stökig bokhylla med böcker, porslinsfigurer, smycken, värmeljus lego och krukväxter.
En typisk hylla i Julie Ebbes bokhylla. Att rensa bland föremål och sälja eller ge vidare sådant man inte längre använder är bra för klimatet. En stökig bokhylla med böcker, porslinsfigurer, smycken, värmeljus lego och krukväxter. Bild: Yle/Julie Ebbe bokhyllor,böcker

På längre sikt ska min familj också skära ner på flygresorna med fem timmar per år, börja köpa el från vindkraft och satsa på mera närproducerat och begagnat.

Det kanske känns som små förändringar men som det ju heter: många bäckar små.

Du kan följa med hållbarhetsmånaden på Yle Huvudstadsregionens Instagram.

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen