Hoppa till huvudinnehåll

Samlingspartiet slår tillbaka efter Halla-Ahos påstående om import av billig arbetskraft

Kai Mykkänen från Samlingspartiet håller tal.
Samlingspartiets Kai Mykkänen vill hellre satsa på efterlevnad av kollektivavtal än behovsprövning. Kai Mykkänen från Samlingspartiet håller tal. Bild: Jarno Kuusinen / All Over Press Kai Mykkänen,Samlingspartiet

Villkoren för anställande av utländsk arbetskraft har blivit en stötesten i samarbetet mellan oppositionspartierna. Sannfinländarna valde på fredagen att inte ansluta sig till Samlingspartiets interpellation mot regeringens ekonomi- och sysselsättningspolitik.

Sannfinländarnas ordförande Jussi Halla-Aho sade på lördagen i Yles Morgonettan att Samlingspartiet inte har bjudit in dem till arbetet med interpellationen. Enligt Halla-Aho har partierna vitt skilda åsikter om hur statens ekonomiska problem ska lösas.

Han sade att Samlingspartiet "om möjligt har en ännu större iver att öka importen av billig arbetskraft än vänsterregeringen". Ett exempel Halla-Aho nämner är behovsprövningen för utländsk arbetskraft.

Behovsprövning innebär att man först försöker hitta en lämplig arbetstagare i Finland för en specifik arbetsuppgift, innan man beviljar ett eventuellt arbetstillstånd till en arbetstagare som anländer från ett land som inte tillhör EU eller EES.

Ordförande för Samlingspartiets riksdagsgrupp, Kai Mykkänen, är förundrad över Halla-Ahos uttalande. Fastän Samlingspartiet tidigare har varit för ett uppluckrande av behovsprövningen, har det inte föreslagits i den nu aktuella interpellationen.

– Vi föreslår inte ett slopande av behovsprövningen i den här interpellationen, utan uttryckligen en snabbare behandling av uppehållstillstånd för arbetstagare. Så vitt jag har förstått är Halla-Aho också av den åsikten att beslut borde fattas snabbare.

Enligt Mykkänen har Samlingspartiet "inga särskilda planer" för tillfället för att luckra upp behovsprövningen.

"Skulle inte leda till användning av billig arbetskraft"

Behovsprövningen gäller inte högt utbildade arbetstagare som tjänar över 3000 euro i månaden. I Morgonettan konstaterade också Halla-Aho att ett slopande av behovsprövningen inte skulle påverka anställningen av sakkunniga.

– Den berör inte sakkunniga i nuläget heller, utan uttryckligen lågutbildade eller billigarbetskraft utan utbildning, sade Halla-Aho.

De senaste åren har dispens för behovsprövningen också beviljats för bland andra bygg-, social och hälsovårds-, restaurang- och städbranschen.

Mykkänen håller inte med Halla-Aho om att ett slopande av behovsprövningen skulle leda till användande av billig arbetskraft.

– Det funkar inte riktigt så. Jag minns ett fall nyligen med en frustrerad bageriföretagare i Österbotten, som inte kunde anställa en utländsk arbetstagare.

Enligt Mykkänen hindrade behovsprövningen anställningen och därmed företagets tillväxt. Mykkänen vill hellre satsa på övervakning av kollektivavtalens efterlevnad.

– Om någon vill fuska och sänka lönerna med hjälp av billig arbetskraft, så måste sådant stoppas genom att se till att kollektivavtal följs.

– Samlingspartiet har länge eftersträvat satsningar på övervakning av efterlevnaden av kollektivavtal och arbetsgivarnas oklanderlighet, säger Mykkänen.

Artikeln baserar sig på Yle Uutisets artikel "Ei se ihan näin mene" – kokoomus älähti Halla-ahon halpatyöväitteistä.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes