Hoppa till huvudinnehåll

Officerskollegan ropade rasistiska glåpord åt Kim på kompaniet: "Tröskeln att anmäla rasism borde vara lägre"

Givakt
En officerskollega ropade rasistiska glåpord åt Kim, ofta då andra officerare var på plats. Arkivbild. Givakt Bild: Yle/Linus Hoffman militär disciplin

Kim blev behandlad på ett rasistiskt sätt av en officerskollega och säger att tröskeln att anmäla rasism borde vara lägre. Anmälningarna om diskriminering har ökat, uppger Huvudstaben. Beväringar vittnar ändå om att militären inte är ett ställe där rasism frodas.

Kim har arbetat för Försvarsmakten som förman på ett kompani. Kim heter egentligen något annat.

- En högre chef på kompaniet sade rasistiska saker åt mig, ofta då annan personal var på plats.

Kim vill inte nämna några specifika kommentarer men säger att personen ofta lyfte fram Kims hudfärg som orsak till att något dåligt hänt Kim.

Vad ska man göra i en sån situation, vem ska man prata med? Det visste Kim inte.

- Försvarsmakten borde arbeta för att göra tröskeln lägre för att påtala rasism.

Det kändes först som om Kim själv var problemet, eftersom det var en officer med högre militärgrad som kom med de rasistiska kommentarerna.

- Personen fortsatte med sina rasistiska kommentarer. Efter en tid började det kännas så pass dåligt att jag kände att jag måste agera, situationen var egentligen inte mitt fel. Rätt är rätt och fel är fel, säger Kim.

Kim fick till slut rådet att anmäla personen till en annan chef. Då blev det slut på de rasistiska glåporden.

- Det höjde mitt förtroende för Försvarsmakten. Det kändes som om det verkligen är nolltolerans mot rasism.

Det var inte den enda gången Kim fått höra rasistiska kommentarer. Men i allmänhet tycker Kim att Försvarsmakten gör vad de kan för att förebygga rasism.

- Jag tycker inte det är ett system där rasism accepteras. I mitt fall var problemet främst en person.

Under min grundutbildning i Obbnäs fanns det en annan beväring på kompaniet som inte pratade finska. Ibland hörde jag hur folk pratade negativt om honom bakom hans rygg, mest om att det var svårt att kommunicera med honom― Tri Tran, beväring

Därför granskar Svenska Yle värnplikten

  • Svenska Yle granskar värnplikten tillsammans med publiken 2–27.9.2019.
  • Svenska Yle gör en granskning av värnplikten eftersom Försvarsmakten just nu ser över värnplikten. Reformarbetet kallas Utbildning 2020.
  • Dessutom är den allmänna värnplikten en central samhällelig och försvarspolitisk institution, som involverar tiotusentals ungdomar varje år. Att kritiskt granska hur den fungerar eller borde fungera är således en journalistiskt relevant frågeställning.
  • Vi kommer att belysa frågeställningar kring värnplikten ur många olika perspektiv.
  • I det första skedet efterlyser vi berättelser om mobbning, diskriminerande eller kränkande beteende som du utsatts för i samband med värnplikten. Vi garanterar anonymitet om du vill.
  • Finns det något annat du tycker vi borde rapportera om i samband med vår granskning? Hör av dig till annica.lindstrom@yle.fi.

Huvudstaben: Vi får endast ett fåtal anmälningar

Informatör Henrik Gahmberg på Huvudstaben säger att Försvarsmakten har nolltolerans för all sorts diskriminering. De har också ett jämlikhetsprogram som infördes för omkring tio år sedan.

Han säger att de endast fått ett fåtal anmälningar om rasism.

Ifall fallet utretts på enheten så kan det ändå vara att det inte kommer till Huvudstabens vetskap.

- Mängden anmälningar om diskriminering i allmänhet har ändå ökat under det senaste årtiondet. Det beror kanske inte på att mobbningsfallen ökat, utan på att folk blivit bättre på att anmäla diskriminering.

Gahmberg säger att rasism och annan diskriminering diskuteras mer öppet i samhället i dag än för tio år sedan. Det har kanske sänkt tröskeln för att anmäla diskriminering.

Vad kunde Försvarsmakten göra för att sänka tröskeln ytterligare?

- Mitt råd är att modigt ta bladet från munnen och prata med sin närmaste förman. Ibland kan den förmannen vara en högljudd underofficer. Då förstår jag att det kan kännas svårt. Men de äter inte upp dig, säger Gahmberg.

Man kan även gå via andra kanaler ifall man inte vill prata med sin förman.

- Socialkuratorn och militärpräst är två neutralare parter som man kan prata med. De har förstås tystnadsplikt och för inte saken vidare - men de kan ta upp det internt och säga att osakligt beteende förekommit på en viss enhet.

När jag for till militären där jag skulle försvara fosterlandet så tänkte jag att rasismen skulle vara en del av systemet. Jag blev chockad av hur väl jag togs emot― Mbargan Sène, tidigare beväring

Beväringarna Mbargan och Tri har inte mött rasism

- Jag upplevde ingen rasism i militären. Jag tror att Försvarsmakten tar frågor om diskriminering på allvar, säger Mbargan Sène, som tjänstgjorde i Dragsvik som underofficer och blev hemförlovad i slutet av 2017.

- Folk har inte behandlat mig annorlunda på grund av att jag har vietnamesiskt påbrå. Däremot har folk behandlat mig annorlunda på grund av mina språkkunskaper - min finska är rätt svag, säger Tri Tran, som tjänstgör i Riihimäki på Försvarsmaktens forskningsanstalt just nu.

En man står framför en tegelvägg. Han ser in i kameran. Han har ett neutralt ansiktsuttryck men ser helt nöjd ut. På sig har han en röd kragskjorta och på den en blå jacka.
- Underofficerarna har varit lite snällare mot mig. En officersaspirant på mitt nuvarande kompani ger mig till och med frivilligt finskalektioner en gång i veckan! säger Tri Tran, som tjänstgör i Riihimäki just nu. En man står framför en tegelvägg. Han ser in i kameran. Han har ett neutralt ansiktsuttryck men ser helt nöjd ut. På sig har han en röd kragskjorta och på den en blå jacka. Bild: Yle/ Lukas Rusk Riihimäki,Soldat,tran

Tran säger ändå att det snarare handlar om positiv särbehandling.

- Underofficerarna har varit lite snällare mot mig. En officersaspirant på mitt nuvarande kompani ger mig till och med frivilligt finskalektioner en gång i veckan!

Tran hade läst artiklar om rasism i militären innan han ryckte in.

- Jag har blivit positivt överraskad av hur bra jag blivit bemött.

Sène tänkte också att folk skulle bete sig rasistiskt mot honom i militären.

- Rasism hör nästan till den finska kulturen - man är liksom inte riktigt, riktigt finsk och man inte har lite rasism i sig. Så när jag for till militären där jag skulle försvara fosterlandet så tänkte jag att rasismen skulle vara en del av systemet. Jag blev chockad av hur väl jag togs emot.

En man sitter på en sten i en skog. I bakgrunden syns löv och en björk.  Han ser in i kameran och ser nöjd ut.
- Jag blev chockad av hur väl jag togs emot, säger den tidigare beväringen Mbargan Sène. En man sitter på en sten i en skog. I bakgrunden syns löv och en björk. Han ser in i kameran och ser nöjd ut. Bild: Yle/ Lukas Rusk Liljendal,Sène

Mindre rasism i det militära än i det civila

Tran har ändå sett att andra beväringar mött rasism.

- Under min grundutbildning i Obbnäs fanns det en annan beväring på kompaniet som inte pratade finska. Ibland hörde jag hur folk pratade negativt om honom bakom hans rygg, mest om hur det var svårt att kommunicera med honom.

Trots det säger Tran och även Sène att de mött mindre rasism i militären än i andra delar av samhället.

- Jag har alltid känt att finlandssvenskar är mindre rasistiska än resten av befolkningen. Kanske det var därför jag blev så bra bemött i Dragsvik, säger Sène.

- Alla har det tungt i militären. I vissa stunder kan det vara frågan om liv och död. En av mina stugkamrater sade att ifall en fiende beskjuter honom så har det ingen skillnad vem han strider med så länge man har en gemensam fiende, säger Tran.

Sène säger att han visste vem han skulle prata med ifall någon betedde sig rasistiskt mot honom.

- Enhetschefen sade under ett möte att han inte vill se någon rasism på hans enhet, och ifall något sådant förekommer så vill han höra om det genast.

Har du stött på rasism i militären? Dela med dig av din erfarenhet.

Formuläret är nu stängt. Tack till alla som delat med sig av sina upplevelser!

Nyligen publicerat - Fixa värnplikten