Hoppa till huvudinnehåll

Helsingforspolitiker vill halvera konsumtion av kött och mjölk: "Är redan nu utmanande att se till att äldre får i sig tillräckligt med protein"

Kvinna med randig tröja sitter vid et bord.
Utvecklingschef Eeva Saarinen vid Servicecentralen Helsingfors påpekar att en halvering av mjölken strider mot statens näringsrekommendationer. Kvinna med randig tröja sitter vid et bord. Bild: Yle/ Christoffer Gröhn Helsingfors,servicecentraler,Eeva Saarinen

Helsingforspolitikerna vill halvera konsumtionen av kött- och mjölkprodukter för att bekämpa klimatförändringen. Vid stadens servicecentral där menyerna för skolor och äldreboenden planeras anser man att förslaget är problematiskt eftersom det inte följer statliga näringsrekommendationer.

Det är lunchdags vid Hoplaxskolan i Helsingfors. När Minea Lundström, Ava Småros, Maddie Airas och Stella Strömberg får frågan om vilken som är favoriträtten saknas kötträtter helt och hållet.

- Spenatplättar, fiskpinnar och vegetarisk lasagne, nämner flickorna som går på åttan och nian.

Rätter med kött anser flickorna vara smaklösa och ha konstig konsistens.

- Man kan ersätta vissa rätter med vegetariska alternativ, men frågan är om det är värt att transportera soja till Finland från något land långt borta. Och vissa elever vill av någon orsak inte ha vegetarisk mat, säger Maddie Airas.

Traditionell komjölk som måltidsdryck är inte särskilt populärt bland flickorna.

- Men jag tror att jag skulle dricka havremjölk om det serverades i skolan, säger Ava Småros.

Fyra flickor som står på rad.
Stella Strömberg, Maddie Airas, Ava Småros och Minea Lundström. Fyra flickor som står på rad. Bild: Yle/ Christoffer Gröhn skolelever,hoplaxskolan

Motionen godkänns sannolikt i fullmäktige

Det är just köttet och mjölken som politikerna med Atte Harjanne (Gröna) i spetsen vill komma åt. Harjanne har gjort en motion om att konsumtionen av kött- och mjölkprodukter inom stadskoncernen halveras fram till år 2025.

Förslaget motiveras med att det minskar utsläppen och bidrar till målet att göra Helsingfors kolneutralt 2035.

Motionen har undertecknats av 22 ledamöter och den behandlas i stadsfullmäktige på onsdagen.

Det är sannolikt att motionen godkänns eftersom den godkändes med bred marginal i stadsstyrelsen.

Men vad skulle motionens krav om en halvering av kött och mjölk innebära i praktiken?

"Maträtter med kött favoriter hos eleverna"

Upphandlingschef Kari Salovaara vid fostrans- och utbildningssektorn kallar förslaget utmanande.

- Vi följer näringsrekommendationerna och dessutom är det bra om barnen också äter upp maten, kommenterar Salovaara.

- När man ser på vilka rätter som är favoriter hos eleverna ligger tyngdpunkten på maträtter med kött. Om vi går in för att ändra på lunchmenyn måste det här också tas i beaktande, säger han.

I skolhälsoenkäten från 2019 svarade 47 procent av eleverna i årskurs 8-9 i Helsingfors att de inte dagligen äter skollunch. 2017 var andelen 42 procent.

En elev tar potatis och köttbullar åt sig vid skollunchen.
Kötträtter anses höra till favoriterna bland skoleleverna. En elev tar potatis och köttbullar åt sig vid skollunchen. Bild: Yle / Hanna Othman engångskärl,skolmat,engångsartiklar,mat,köttbullar

"Maten räddar inte världen om den inte äts"

Menyerna inom staden komponeras vid Servicecentralen Helsingfors och arbetet leds av utvecklingschef Eeva Saarinen.

- Miljöfrågan är viktig och Helsingfors har bundit sig till att bli kolneutralt 2035. Men vi har också ansvar för att barn, unga och äldre äter. Maten räddar inte världen om den inte äts, säger Saarinen.

Hon lyfter fram att maten ska vara populär och mångsidig och att det gör det utmanande att halvera mängden kött.

- Det här har dessutom redan gjorts under de senaste åren, säger hon.

Mängden kött är redan ganska liten och om den halveras blir det en verkligt liten mängd

Enligt näringsrekommendationer hör mjölk till maten

Servicecentralen har statistik som visar att en skolelev i Helsingfors i medeltal äter 78 gram rött kött i veckan. Mängden broiler eller kalkon är 63 gram och mängden fisk 54 gram.

- Mängden kött är redan ganska liten och om den halveras blir det en verkligt liten mängd. Men det är möjligt att byta ut det röda köttet till broiler och fisk, säger Saarinen.

Att byta ut mjölken låter sig enligt Saarinen inte göras lika lätt.

- Det är utmanande. Vi vill följa de statliga näringsrekommendationerna och enligt dem hör mjölk till maten.

I statens näringsrekommendationerna för skolmaten står att måltidsdrycken i en fullvärdig skolmåltid är mjölk, mjölkdryck eller surmjölk. När det gäller småbarnspedagogiken rekommenderas fettfri D-vitaminberikad måltidsdryck, det vill säga mjölk, mjölkdryck eller surmjölk.

"Utmanande att planera maten så att äldre får tillräckligt med protein"

Saarinen lyfter fram att mängden protein är klart större i komjölk än i ersättande drycker.

I komjölk finns 3,5 gram protein per deciliter, medan mängden i sojamjölk är 2 gram och i havremjölk 1 gram.

EU har ett mjölkstöd som man får för fettfri komjölk, men inte för havredryck

Äldre får ofta en stor del protein från drycken och därför är det svårt att byta ut mjölken.

- Det är redan i dagsläget utmanande att planera maten så att äldre får tillräckligt med protein. 18 procent av måltiden måste bestå av protein. Det är ganska tufft att halvera det och det är inte ens riktigt möjligt, säger Saarinen.

"Om komjölken nu byts ut till havredryck stiger kostnaderna femfaldigt"

Vad en halvering av konsumtionen av kött och mjölk kostar är oklart.

- Om komjölken nu byts ut till havredryck stiger kostnaderna femfaldigt. Visserligen kan vi få ner kostnaderna genom konkurrensutsättning, men det blir inte lika billigt som komjölk. EU har ett mjölkstöd som man får för fettfri komjölk, men inte för havredryck, säger Saarinen.

Staden har i samband med en annan motion om klimatvänlig skolmat räknat ut att havre- eller sojamjölk som måltidsdryck kostar 610 000 euro årligen om högst 30 procent av eleverna väljer detta. Ett varmt vegetabiliskt protein en gång i veckan kostar 242 000 euro per år.

"Vi börjar med köttet eftersom det är lättare och tryggare"

Trots att en halvering av kött och mjölk betecknas som problematiskt strävar Servicecentralen efter att göra det om politikerna så vill.

- Vi börjar med köttet eftersom det är lättare och tryggare. Mjölken funderar vi på senare, säger Saarinen.

Är det möjligt att göra till och med 2025?

- Jag tror att det är möjligt när det gäller köttet, men näringsexperter måste ta ställning till mjölken. Nu känns det nästan omöjligt, men kanske till exempel äldre skolelever kan få välja mellan mjölk och havredryck.

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen