Hoppa till huvudinnehåll

Stiftelse strukturkalkar åkrar i Säkylä för att minska näringsbelastningen – Jordbrukare: ”Jag kände inte till den här metoden”

En grön traktor med släp sprider ut strukturkalk på en åker.
Här sprids strukturkalk ut på en åker i Säkylä. En grön traktor med släp sprider ut strukturkalk på en åker. Bild: Yle/Marie Söderman jordbruk,säkylä

Det är tidig morgon i september och jordbrukare Juha Ääri i Säkylä står och följer med då strukturkalk sprids ut på hans åker.

Metoden är för honom helt ny.

- Jag kände inte till strukturkalk, men jag anmälde mitt intresse då jag fick höra om det här kalkningsprojektet, säger Ääri.

En grävskopa lyfter upp kalk så att det dammar.
Strukturkalken lyfts upp för att spridas ut på åkern. En grävskopa lyfter upp kalk så att det dammar. Bild: Yle/Marie Söderman jordbruk,säkylä

Hans åkrar hör till ett avrinningsområde i Satakunta där jordbruksarealen är väldigt stor. Ett par kilometer västerut ligger sjön Pyhäjärvi som är sydvästra Finlands största och viktigaste sjö.

Det största hotet mot Pyhäjärvi och de närliggande vattendragen är en alltför stor yttre näringsbelastning, därför vill lokala aktörer nu minska näringsbelastningen från åkrar genom att sprida ut strukturkalk på cirka 40 hektar mark.

Stiftelse vill hjälpa till

Initiativet kom från Pyhäjärvi-stiftelsen vars mål bland annat är att förbättra vattendragens tillstånd i regionen. Tack vare donationer och projektpengar kostar strukturkalkningen ingenting för Juha Ääri.

Juhs Ääri och Henri Vaarala står på en åker  - i bakgrunden en traktor.
Jordbrukare Juha Ääri och Henri Vaarala, sakkunnig inom vattendrag vid stiftelsen Pyhäjärvi-instituutti. Juhs Ääri och Henri Vaarala står på en åker - i bakgrunden en traktor. Bild: Yle/Marie Söderman jordbruk,juha ääri

- Via vattenprov ur de närliggande dikena kommer vi att följa med hur näringsbelastningen förändras, dessutom vill vi ge metoden uppmärksamhet så att också andra jordbrukare får information, säger Henri Vaarala från Pyhäjärvi-stiftelsen.

En traktor med grävskopa håller på att lyfta upp strukturkalk på släpkärran.
Strukturkalken lyfts upp för att spridas ut. En traktor med grävskopa håller på att lyfta upp strukturkalk på släpkärran. Bild: Yle/Marie Söderman jordbruk,säkylä

Gips eller kalk?

Miljöministeriet har i år beviljat 20 miljoner euro för gipsbehandling av åkrar för att minska fosforavrinningen till vattendrag.

Gipsbehandling kan inte användas på åkrar som ligger på sjöars avrinningsområden. Därför passar strukturkalkningen utmärkt på åkrarna kring Pyhäjärvi.

Men den som vill strukturkalka sin åker måste bekosta kalkningen själv, vilket enligt kalkproducenterna har ansetts vara orättvist.

Anne-Mari Aurola står och tittar ut mot en åker.
Anne-Mari Aurola, Nordkalk. Anne-Mari Aurola står och tittar ut mot en åker. Bild: Yle/Marie Söderman jordbruk,anne-mari aurola

Inklusive frakt och spridning kostar strukturkalkning i dag cirka 400-500 euro per hektar - det är ändå en satsning som lönar sig i längden berättar Anne-Mari Aurola, produktutvecklingschef vid Nordkalk.

- Gipsbehandling höjer inte åkerns pH-värde men det gör behandling med strukturkalk. Strukturkalk passar speciellt bra för lerjordar med minst 15 procent lera och förhindrar att fosforn sköljs bort från åkrarna med regnvattnet. I stället binds fosforn i växterna och ger bättre skörd, säger Aurola.

En hög med strukturkalk, i bakgrunden syns en traktor.
Strukturkalk. En hög med strukturkalk, i bakgrunden syns en traktor. Bild: Yle/Marie Söderman jordbruk,säkylä

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland