Hoppa till huvudinnehåll

Cancerdöd drabbar lågutbildade mer än andra – medicinen som efterlyses är bättre primärvård

Lääkäri ja potilas
Cancerorganisationerna anser att bättre tillgång till primärvård jämnar ut ojämlikheter mellan socialgrupper. Lääkäri ja potilas Bild: Derrick Frilund / Yle läkare,hälsocentraler,hälsostationer,socialsektorn,social- och hälsovårdsområden,social- och hälsovårdstjänster,Social- och hälsovårdsreformen (Sote),självbetjäning,hälsovård,blodprovstagning,sjukhushygien,medical glove

Finland behöver bättre primärvård vid hälsocentralerna för att få bukt med cancersjukdomar, framhåller cancerorganisationerna. De reagerar på nya rön om hur människor i en del socialgrupper är värre utsatta för cancer än andra.

Enligt uppgifter från Finlands Cancerregister ökar visserligen förekomsten av cancer i alla grupper när man jämför finländare med olika utbildningsbakgrund.

Men det finns skillnader när man ser till dem som drabbas hårdast, det vill säga dör i cancer. Då visar det sig att läget är värst bland lågutbildade, närmare bestämt sådana som bara har genomgått grundskolan.

I den socialgruppen är det alltså vanligare att dö i cancer än i grupper med högre utbildningsnivå.

- Det handlar långt om cancerfall som är relaterade till tobak, alkohol, ohälsosam mat eller brist på motion, säger Nea Malila på Cancerregistret.

Dessutom finns ytterligare ett tecken på ökande olikhet. Medan dödligheten i cancer över lag minskar, har den trenden stannat av bland de lågutbildade. Det har enligt cancerregistret skett i mitten av 2000-talet.

Efterlyser bättre vård

Orsaken till att lågutbildade drabbas värre av cancer än andra ligger i särdrag som är typiska för socialgruppen, framhåller man vid Cancerorganisationerna. Dels dröjer insjuknade med att söka vård, dels dröjer läkare med att skicka dem till vidare undersökningar.

De högutbildade har helt däremot flera möjligheter.

- Om de inte får hjälp på hälsovårdscentralen så kanske de har råd att gå privat eller så har de tillgång till arbetsplatshälsovård, säger Nea Malila på Cancerregistret.

Vad kan vi göra för att jämna ut skillnaderna mellan socialgrupperna?

- Hela samhället borde verka för att det ska bli lättare att leva sunt och samhället borde stöda dem som har det svårast, svarar Manila.

Det här får Cancerorganisationernas avdelningsdirektör Juha Heino att efterlysa bättre primärvård vid hälsocentralerna. Det är enligt honom det bästa sättet att göra vården mer jämlik.

– Med bättre primärvård ökar möjligheterna att få vård i ett tidigt skede. Det behövs mer hälsorådgivning och en striktare vårdgaranti för hur snabbt man måste få läkartid och vårdavgifterna måste sänkas, nämner Heino.

Han kräver också bindande regler för hur snart vården inleds för en patient med cancerdiagnos.

"Handlar om riktig social orättvisa"

Cancerregistret uppger att ungefär 40 procent av cancerfallen har samband med ohälsosamma levnadsvanor och att sådana är vanligare i lägre socialgrupper.

Men man påpekar också att en stor del av de cancerdrabbade i särskilt utsatta grupper insjuknar utan egen förvållan.

Det innebär enligt Cancerregistret att hälsoskillnaderna mellan socialgrupperna tyder på orättvisa och inte på människors medvetna val.

Olika typer av cancer är vanliga i olika samhällsgrupper. Bland dem med låg utbildning är det vanligast med cancer i matstrupen, magen och bukspottskörteln.

I grupper med högre utbildning är det vanligast med tjocktarmscancer och bröstcancer.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes