Hoppa till huvudinnehåll

Din klassbakgrund påverkar om du röstar i val, visar forskning

En väljare sätter sin röst i valurnan.
För många medborgare är röstningsbåset ett obekant ställe. En väljare sätter sin röst i valurnan. Bild: Pekka Tynell / Yle EU-valet 2019,val,valdeltagande

De socioekonomiska skillnaderna i valdeltagande har ökat i Finland på 2000-talet. Skillnaderna är markanta, speciellt vad gäller ungdomar. Det visar forskaren Hannu Lahtinens doktorsavhandling vid Helsingfors universitet.

En populär teori de senaste åren har varit att klasstillhörighetens betydelse håller på att dö ut i politiken.

Hannu Lahtinens forskning tyder på något helt annat. I en analys av statistik från val de senaste årtiondena visar Lahtinen att klasstillhörigheten fortfarande starkt förklarar personers röstningsbeteende.

Tyngdpunkten har flyttat från att tidigare kanske ha att göra med vem man röstar på mot huruvida man alls röstar i val.

Stora skillnader speciellt bland de yngre

Speciellt i de yngre åldersklasserna är skillnaderna stora. I riksdagsvalet 2015 röstade 86 procent av 30-åringarna som har högre högskoleexamen. Av de som enbart gått grundskolan röstade 31 procent.

– Det är en ganska stor skillnad, och den har ökat klart på 2000-talet. Högutbildade unga röstar aktivare än vad högutbildade unga gjorde vid milennieskiftet. De lågutbildade röstar mindre aktivt, säger Hannu Lahtinen.

Forskaren Hannu Lahtinen.
Hannu Lahtinen har funnit stora skillnader i valdeltagande. Forskaren Hannu Lahtinen. Bild: Yle/ AG Karlsson Hannu Lahtinen

Trots att valdeltagandet som helhet hållits på en förhållandevis stabil nivå i Finland de senaste åren, har de socioekonomiska skillnaderna tillspetsats. Speciellt bland de yngre väljarna.

– Jag skulle hävda att det här har stor grundläggande betydelse för om man alls är en del av systemet, säger Lahtinen.

Föräldrarnas utbildning påverkar i hög grad

Speciellt oroväckande är att utanförskapet verkar ärvas.

I riksdagsvalet 2015 röstade 28 procent av de unga (18-24-åringar) vars båda föräldrar har enbart grundskoleutbildning. Motsvarande siffra för unga vars åtminstone ena förälder har högre högskoleexamen var 69 procent.

I klartext verkar förälderns eller föräldrarnas utbildning i hög grad påverka ungdomars valdeltagande.

Lahtinens slutsats är att ungdomar inte har lika grundförutsättningar som potentiella väljare.

Förlängning av läroplikten kan vara en lösning

Frågan är naturligtvis vad man kan göra för att åtgärda problemen.

Hannu Lahtinen drar ogärna långtgående slutsatser om vem som vinner och förlorar på att läget är som det är.

I teorin kunde man tänka sig att populistiska rörelser finner grogrund bland människor som känner sig stå utanför, men Lahtinen anser att problemen berör alla aktörer i samhället.

Lahtinen har noterat att valdeltagandet ser ut att öka bland personer vars socioekonomiska ställning förbättras.

– Det kan hända att en förlängning av läroplikten, som nu planeras, skulle ha positiva effekter.

Låt 16-åringarna rösta i val

En annan tanke som Lahtinen kastar fram är att låta 16-åringar rösta i val. Då kunde man ”fånga upp” de unga i ett tidigare skede.

– Det kunde vara en reform värd att överväga.

Hannu Lahtinen disputerar vid Statsvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet på fredagen under rubriken ”Socioeconomic differences in electoral participation – Insights from the Finnish administrative registers”.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes