Hoppa till huvudinnehåll

Försvaret bokför inte dödsorsaker och självmord bland beväringar: "Vi är inte en statistikmyndighet"

Svarta läder skor på beväringarna i militären.
Svarta läder skor på beväringarna i militären. Bild: Sara Silvennoinen / Yle Karelska brigaden

Inom Försvarsmakten är "varje olycka en för mycket", men det brister fortfarande i olycksrapporteringen. Dessutom har man slutat bokföra självmord och övriga dödsfall under beväringstiden. Det visar Svenska Yles granskning.

Hur många beväringar har dött under sin tjänstgöring?

Vi bad Försvarsmakten om en tidsserie och fick en lista på dödsolyckor där beväringar har omkommit sedan år 1991. Listan var avgränsad att gälla enbart olyckor under tjänstgöringen. Självmord, olyckor under permissioner och sjukdomar fanns inte med på listan.

Det visade sig att listan inte är komplett. När vi jämförde Försvarsmaktens lista med våra egna sökningar i pressens arkiv, hittade vi ytterligare sex dödsfall bland beväringar som sannolikt borde ha funnits med.

Närmare information om dödsfallen finns i faktarutan som du kan öppna med knappen här.

Dödsolyckorna som Försvaret glömde bort

Huvudstaben listar tio olyckor där sammanlagt 18 beväringar har omkommit under tjänstgöringen sedan år 1991. Listan omfattar inte dödsfall i sjukdomar, självmord eller olyckor under permissioner eller permissionsresor.

Försvarsmakten uppger att listan är sammanställd från olika källor eftersom det saknas ett centralt register över dödsfallen. Listan har distribuerats till medier i samband med olycksrapportering, men vår genomgång visar att den inte är komplett.

Genom arkivsökningar hittade vi ytterligare sex dokumenterade tjänstgöringsrelaterade dödsfall som saknas på listan. De dödsfall som inte finns med på Försvarsmaktens lista är markerade med fetstil nedan.

Bland de sex dödsfallen finns två plötsliga sjukdomsattacker under övning som vi väljer att räkna med eftersom även Försvarsmaktens lista innehåller ett sådant dödsfall. Vi har inte räknat med dödsfall där formuleringar i nyhetsrapporteringen tyder på självmord.

  • 6.12.2018 En beväring från Kajanalands brigad omkommer då hans fyrhjuling stjälper under en övning i Rovajärvi
  • 26.10.2017 Tre beväringar från Nylands brigad dör och fyra skadas i en plankorsningsolycka mellan en militärlastbil och ett tåg i Raseborg
  • 16.12.2015 En beväring från Sjökrigsskolan dödas av ett vådaskott under en skjutövning i Syndalen
  • 13.2.2008 En beväring från Gardesjägarregementet drabbas av en sjukdomsattack och dör under ett 12 minuters löptest i Sandhamn
  • 12.2.2006 En beväring från Kotka kustbataljon omkommer då hans traktor kör genom isen vid snöröjning på en brygga i Kirkonmaa
  • 2.12.2005 En beväring från Björneborgs brigad dör och fem får allvarliga skador då en tung granatkastare exploderar på grund av dubbelladdning i Rovajärvi
  • 6.3.2002 En beväring från Kajanalands brigad dör i en sjukdomsattack under en militärskidtävling i Kajana.
  • 24.4.1999 En beväring från Pansarbrigaden hamnar framför elden och omkommer under en stridsskytteövning i Niinisalo.
  • 19.10.1999 En beväring på motorcykel kolliderar med en bil och omkommer under mc-orientering i Valkeala.
  • 25.2.1995 En beväring vid Transportkompaniet somnar vid ratten och kolliderar med en lastbil i S:t Michel efter att ha transporterat hem officerare från en fest på morgonnatten.
  • 25.4.1994 En beväring förirrar sig in på det farliga området och omkommer under maskingevärsskjutning i Nurmes
  • 24.5.1993 En beväring omkommer då hans traktor välter i Vekaranjärvi
  • 28.2.1993 En beväring från Pansarbrigaden omkommer av ett vådaskott på kasernen i Tavastehus.
  • 3.8.1991 En beväring från Björneborgs brigad slår huvudet mot en bro under en lastbilsfärd i Seinäjoki och avlider senare på sjukhus.
  • 14.6.1991 Sju beväringar vid Karelska brigaden drunknar då deras trupptransportfordon sjunker vid Taipalsaari i Saimen
  • 14.1.1991 En beväring vid Vasa kustbatteri omkommer i en sjukdomsattack under en övning i Vasa

Källa: Huvudsakligen Helsingin Sanomats digitala arkiv, även andra finska tidningsarkiv.

Försvarsmaktens ledande arbets- och tjänstgöringschef, major Panu Kekoni medger utan omsvep att listan kan vara bristfällig eftersom den har sammanställts från flera olika källor.

– Den lista vi gav er är en sådan som vi själva använder inom arbets- och tjänstgöringssäkerheten. Om det saknas uppgifter där korrigerar vi den naturligtvis.

Uppgifter om olyckor har tidigare inte samlats i något enhetligt system.

– När det gäller allvarligare olyckor bygger listan ofta på Olycksutredningscentralens rapporter, som också ger oss värdefull information i form av observationer och rekommendationer. I synnerhet då man går längre tillbaka i tiden så är vi beroende av tidningsuppgifter och liknande.

Säkerhetsansvariga Panu Kekoni inspekterar papret som Linus Lång gav till honom.
Linus Lång intervjuade Försvarsmaktens tjänstgöringssäkerhetsschef, major Panu Kekoni under en övning vid Karelska brigaden i Vekaranjärvi. Säkerhetsansvariga Panu Kekoni inspekterar papret som Linus Lång gav till honom. Bild: Sara Silvennoinen / Yle Karelska brigaden

Kan man säga att uppföljningen av allvarliga dödsolyckor har varit bristfällig?
– Egentligen så har den inte funnits, det är först under de senaste åren som man har börjat reda ut saken. Nu koncentrerar vi oss uttryckligen på framtiden, inte historien. Det viktiga är att få in information så att det inte sker allvarliga olyckor.

Olyckor och tillbud rapporteras, men är svåra att följa upp

Information om allvarliga olyckor där beväringar har omkommit har alltså gått förlorad eftersom den inte systematiskt har samlats in och bevarats inom organisationen.

Men inte heller i nuläget fungerar Försvarsmaktens olycksrapportering och -uppföljning optimalt. Kekoni berättar att rapporteringen ska bli bättre.

Det nuvarande systemet är inte enhetligt och uppgifter måste samlas ihop från flera olika ställen.

– Vi håller på att skaffa ett it-system eller en applikation för att förenhetliga informationsinsamlingen på litet längre sikt.

Olyckor och farosituationer rapporteras nu till Försvarets så kallade operativa uppföljningssystem. Vi bad att få ta del av rapporter som har lagrats i systemet, men fick svaret att de inte är offentliga.

– Systemet innehåller uppgifter om mycket annat än arbets- och tjänstgöringssäkerheten, till exempel avsiktliga handlingar som är riktade mot Försvaret eller dess personal.

Enligt Kekoni kan uppgifterna vara hemliga av försvarsrelaterade orsaker. Det kan också röra sig om icke-offentliga hälsorelaterade personuppgifter då det gäller olyckor som har lett till skador eller i värsta fall dödsfall.

– När det gäller olyckor går ärendet vidare så att Försvaret snabbt skriver pressmeddelanden som sprids på våra egna sidor och direkt till medierna, säger Kekoni.

Målet: "Noll olyckor" i försvaret

Försvarsmakten har som mål att uppnå ett läge med “noll olyckor”. Den här målsättningen har man arbetat med sedan början av 2010-talet.

– Noll olyckor är fortfarande vår vision eller mission, det håller vi fast vid. Hur och när det uppnås är en annan sak, men budskapet är att varje olycka kan förebyggas.

Trots att målet alltså är noll sker det tusentals lindriga olyckor och skadefall inom Försvaret varje år.

– Det händer kanske inte idag att vi får ner dem till noll, men det man bör ha som klart mål är att undvika allvarligare olyckor där människoliv går förlorade. Det har tyvärr skett enskilda fall de senaste åren, och de måste vi dra lärdom av och inte nöja oss med det utan gå i rätt riktning.

En broschyr där det står "Tapaturmia nolla"
Målet är att helt undvika olyckor under tjänstgöringen. Bild på Försvarsmaktens undervisningsmaterial. En broschyr där det står "Tapaturmia nolla" Bild: Petter West / Yle försvarsmakten,olyckor

Har ni några öppet tillgängliga mätare eller nyckeltal som visar hurdan utvecklingen har varit de senaste åren?
– Vi har inga andra exakta mål än att varje olycka är en för mycket. Överlag har olyckstrenden enligt siffror från Statskontoret och Centralen för militärmedicin varit stabil eller aningen sjunkande.

Kekoni säger ändå att man inte kan nöja sig med utvecklingen, utan eftersträvar en tydligare sjunkande trend. De största olycksantalen gäller lindriga olyckor, i den fysiska utbildningen och då beväringarna rör sig i svår terräng. Till exempel är det vanligt med halkolyckor och stukningar.

Skade-ersättningar till beväringar 2011-2018
Skade-ersättningar till beväringar 2011-2018

Allvarligare olyckor som till och med kan vara livsfarliga förekommer i vapen- och skytteutbildningen.

– När man hanterar vapen och sprängmedel är riskerna stora och ett litet fel kan leda till allvarliga skador. Trafiken är ytterligare ett område, där små fel kan få allvarliga konsekvenser.

Förra veckan kom det en nyhet om att Försvaret börjar använda förbjudna stridsgaser, såsom senapsgas och sarin under övningarna. En hurdan risk är det?
– Jag känner inte till de här ämnena tillräckligt noga för att ge ett exakt svar. Men om det gäller dessa eller andra nya medel som tas i bruk, så hör det till att kartlägga risker och utgående från det förbereda sig så att inget händer. Det är självklart att det inte får göra tjänstgöringen otryggare.

Huvudstaben har slutat samla in uppgifter om beväringars dödsorsaker

År 2016 bad MTV:s nyheter Försvarsmakten om en lång tidsserie över dödsorsaker bland beväringar. Siffrorna som gavs till MTV omfattar sammanlagt 159 dödsfall under perioden 1990-2015. Statistiken omfattar alla dödsfall, oberoende av om de har skett under fritid eller i tjänst. Även självmord är med, men redovisades inte årsvis.

Dödsfall bland beväringar 1990-2015
Bland dödsorsakerna saknas årsvisa siffror för självmord. Under hela perioden var 55 dödsfall kategoriserade som självmord, i medeltal drygt 2,1 per år. Dödsfall bland beväringar 1990-2015

Då vi bad om en aktuell version av den här dödsorsaksstatistiken, visade det sig att huvudstaben inte längre håller sig med den.

– Vi är inte en statistikmyndighet, och inte en myndighet som ansvarar för utredning av dödsorsaker, förklarar major Panu Kekoni.

Han säger att man har kommit fram till att dödsorsaksstatistiken inte är ändamålsenlig, bland annat eftersom den inte var tillförlitlig.

– Uppgifterna byggde på bedömningar vid tidpunkten [för dödsfallen, red.anm.] och då kunde man också dra felaktiga slutsatser om dödsorsakerna.

Hur vanliga är självmord bland beväringar?

Under hela perioden 1991-2015 var självmord enligt den statistik som gavs till MTV3 den näst vanligaste dödsorsaken bland beväringar efter trafikolyckor. Med tanke på att trafikolyckorna har minskat i antal under 2000- och 2010-talet kan man möjligen anta att självmord nu är den vanligaste dödsorsaken. Men utan tillgång till detaljerad statistik är det förstås bara ett antagande.

Vad är er uppfattning om trenden gällande självmord, går utvecklingen i rätt riktning?

– Vi utgår från att det handlar om enstaka fall. Åtminstone har det inte nått mina öron att det skulle finnas någon särskild ökning i antalen, men exaktare än så kan jag inte kommentera eftersom vi inte har siffror.

Beväringar väntar på att få gå in i matsalen.
Psykosocial funktionsduglighet är en viktig aspekt som beaktas då utbildningen förnyas. Beväringar väntar på att få gå in i matsalen. Bild: Sara Silvennoinen / Yle Karelska brigaden

Tjänstgöringssäkerhetschef Kekoni betonar att försvaret arbetar hårt med att förebygga självmord.

– Det här hänger ihop med psykosocialt stöd, som är något vi satsar väldigt mycket på att utveckla. Vi har projektet Utbildning 2020 där socialt stöd är en betydande del, och det hänger ihop med bakgrundsfaktorerna till självmord.

Kekoni nämner att det finns mycket personal inom truppförbanden som är tränade att att känna igen och stöda beväringarna med psykiska utmaningar: socialkuratorer, soldatpräster, hälsovårdspersonal.

– Om tjänstgöringen till exempel avbryts så är folket på socialsidan i kontakt med hemkommunen om det finns sådana utmaningar. Psykiskt välmående är en betydande delfaktor i funktionsdugligheten som nu betonas i utvecklandet av beväringsutbildningen

Är det överlag ett problem att det inte finns pålitlig statistik om dödsorsakerna?

– När det gäller arbets- och tjänstgöringssäkerheten ser jag det under inga omständigheter som något problem. Psykosocialt stöd och funktionsduglighet är viktigt för oss i alla fall. Om vi skulle ha mera information om självmord tror jag inte det skulle spela någon roll, för de här sakerna är ändå under lupp.

Säkerhetsansvarig Panu Kekoni i Karelska brigaden.
Försvarsmaktens mål är att allvarliga olyckor helt ska undvikas, säger tjänstgöringssäkerhetschef, major Panu Kekoni. Säkerhetsansvarig Panu Kekoni i Karelska brigaden. Bild: Sara Silvennoinen / Yle Karelska brigaden

Men det är säkert ganska utmanande att mäta resultatet av den här verksamheten utan siffror?

– När det gäller psykosocial funktionsduglighet får vi kontinuerligt mycket bra information genom enkäter där vi kan följa upp hela årskullen som inleder och avslutar sin tjänstgöring. De eventuella självmord som inträffar är ändå enstaka fall.

Kunde försvaret överlag vara öppnare med information och berätta mer om trenderna inom tjänstgöringssäkerheten och hur nära man har kommit målet med noll olyckor?

– Vi informerar nog så öppet som vi kan om alla olyckor. Som jag nämnde med de allvarliga olyckorna så har vi olycksutredningscentralen som helt oberoende myndighet som utreder i gott samarbete med oss. Också våra egna utredningar är offentliga. Vi spelar nog med öppna kort och har inget att dölja.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes