Hoppa till huvudinnehåll

Svavelutsläpp inom sjöfarten övervakas effektivare än någonsin tidigare i Finland – "svavelsnokare" kan lukta sig till fuskande fartyg

Ett rött lastfartyg vid hamnen i Sköldvik.
Meteorologiska institutets analyser visar att svavelutsläppen minskat med 80 procent sedan 2015. Ett rött lastfartyg vid hamnen i Sköldvik. Bild: Yle/Lone Widestam Sköldvik,fraktfartyg,industri,fartyg,Oljeraffinaderi,oljetanker

Knappt fem år efter att svaveldirektivet trädde i kraft är övervakningen av sjöfartens svavelutsläpp noggrannare än någonsin tidigare i Finland.

Finland har gynnats av att svaveldirektivet trädde i kraft i Östersjöområdet som ett av de första havsområdena i världen.

Det konstaterar Ville-Veikko Intovuori, specialsakkunnig vid Transport- och kommunikationsverket Traficom.

Specialsakkunnig Ville-Veikko Intovuori.
Ville-Veikko Intovuori, specialsakkunnig vid Traficom. Specialsakkunnig Ville-Veikko Intovuori. Bild: Yle / Lassi Lähteenmäki Svaveldirektivet,Transport- och kommunikationsverket

– Betydelsen för miljön är stor men också industrin har sporrats till nya innovationer. Svavelrenare och flytande naturgas, LNG, har utvecklats och tagits i bruk på bred front, säger Intovuori.

Enligt honom har svaveldirektivet haft en betydande inverkan på luftkvaliteten i Östersjöområdet.

Det finns ett direkt samband mellan utsläpp och människors hälsa― Ville-Veikko Intovuori

Meteorologiska institutets analyser visar att svavelutsläppen minskat med 80 procent sedan 2015. Det är en märkbar minskning, enligt Intovuori.

Också mängden småpartiklar i luften har minskat med 30 procent.

– Utsläppen från sjöfarten påverkar direkt luftkvaliteten i randstaterna och eftersom det finns bosättning runt hela Östersjön så finns det ett direkt samband mellan utsläpp och människors hälsa.

Mätstationer sköter övervakningen

Nya innovationer är i en nyckelposition för att minska på svavelutsläppen.

I Åbo har företaget Kine Robotic Solutions utvecklat ett mätinstrument, eller en så kallad "svavelsnokare", som analyserar svavelutsläppen från fartyg.

I all tystnad har sex mätstationer placerats ut på Finlands havsområden som kan analysera svavelhalterna i fartygens utsläpp.

Fartyg som lastas i Karleby hamn
Fartyg som lastas i Karleby hamn Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist karleby hamn

– Mätinstrumenten ger oss en mycket noggrann bild av svavelhalten i fartygens avgaser. Utgående ifrån mätresultatet kan man inte direkt dela ut böter men det räcker för att kalla in en inspektion av fartyget då den når sin destination, förklarar Jyrki Vilo, verkställande direktör för Kine Robotic Solutions.

Verkställande direktör Jyrki Vilo.
Jyrki Vilo, verkställande direktör vid Kine Robotic Solutions. Verkställande direktör Jyrki Vilo. Bild: Yle / Lassi Lähteenmäki Svaveldirektivet

– Vi har fasta mätstationer som finns intill farleder, men på ställen som är hemliga för rederierna. Vi har också en mobil mätstation; en båt som kan göra mätningar ute på öppet hav, berättar Vilo.

Enligt Intovuori används också instrument som kan kopplas till flygplan så att svavelutsläppen kan övervakas från luften.

Medvetet fusk förekommer sällan

Det är Traficom som har ansvaret för att inspektera fartygen och ta bränsleprov vid behov.

Rederierna följer i huvudsak direktivet men det har hänt att fartyg åkt fast för att utsläppen innehållit för höga svavelhalter.

Mätstation som mäter svavelhalten i fartygens avgaser.
Mätstation utanför Åbo. Mätstation som mäter svavelhalten i fartygens avgaser. Bild: Yle / Lassi Lähteenmäki Svaveldirektivet,svavelsnokare

– Men då har det främst handlat om fall där bränsle med olika svavelhalter blandats i misstag. Det händer några gånger i året, säger Intovuori.

Mätstationer som mäter svavelutsläpp från sjöfarten finns det flest av i Finland, men andra Östersjöländer och Nordsjöländer har tagit i bruk liknande apparatur.

Världsomfattade svaveldirektiv väntar bakom hörnet

Från och med årsskiftet gäller svaveldirektivet alla havsområden i hela världen, det betyder att svavelhalten i bränslet sjunker från max 3,5 procent till högst 0,5 procent.

I Östersjöområdet, Nordsjön och Engelska kanalen är gränsen 0,1 procent.

– Det finns cirka 60 000 handelsfartyg i världen så betydelsen kommer att vara stor. Det kommer också att innebära att nya svavelfattiga bränslen utvecklas och tas i bruk i den nära framtiden, säger Intovuori.

Ett grått lastfartyg
Ett grått lastfartyg Bild: Nina Bergman / Yle fartyg,fraktfartyg

Vilo tror att marknaden för finländska företag blir global då svaveldirektivet blir världsomfattande från och med årsskiftet.

Fartygen rör sig på stora områden och då svaveldirektivet blir globalt tvingas alla länder i hela världen fundera på övervakningen av direktivet.

– Stora marknader öppnas för finländska företag som gått i bräschen för utvecklingen av den teknik som kommer att krävas för att övervaka fartygstrafikens utsläpp, konstaterar Vilo.

Alla nya regler kräver massa kunskap av framtidens ingenjörer och rederier som utvecklar fartyg― Ville-Veikko Intovuori

Internationella sjöfartsorganisationen IMO strävar efter energieffektivare lösningar inom sjöfarten i framtiden och kraven blir så småningom strängare, tror Intovuori.

– Alla nya regler kräver en hel massa kunskap av framtidens ingenjörer och rederier som utvecklar fartyg.

Läs också