Hoppa till huvudinnehåll

Läsarberättelser om värnplikten del 2: Rötägg

Svenska Yle granskar värnplikten
Svenska Yle granskar värnplikten värnplikt,svenska yle granskar värnplikten

Svenska Yle har bett publiken att skicka in berättelser om osakligheter, trakasserier och mobbning i samband med värnplikten. Under kategorin "rötägg" samlar vi berättelser där enskilda personer betett sig illa.

Därför granskar Svenska Yle värnplikten

  • Svenska Yle granskar värnplikten tillsammans med publiken 2–27.9.2019.
  • Svenska Yle gör en granskning av värnplikten eftersom Försvarsmakten just nu ser över värnplikten. Reformarbetet kallas Utbildning 2020.
  • Dessutom är den allmänna värnplikten en central samhällelig och försvarspolitisk institution, som involverar tiotusentals ungdomar varje år. Att kritiskt granska hur den fungerar eller borde fungera är således en journalistiskt relevant frågeställning.
  • Vi kommer att belysa frågeställningar kring värnplikten ur många olika perspektiv.
  • I det första skedet efterlyser vi berättelser om mobbning, diskriminerande eller kränkande beteende som du utsatts för i samband med värnplikten. Vi garanterar anonymitet om du vill.
  • Finns det något annat du tycker vi borde rapportera om i samband med vår granskning? Hör av dig till annica.lindstrom@yle.fi.

Här är berättelserna

Sedan söndagen den 22 september 2019 har vi publicerat läsarberättelser om värnplikten. Här finns länkar till alla berättelser.

De första berättelserna som vi publicerade i söndags hittar du här.

Ett helvete (del 1)

Rötägg (del 1)

Tankar om utbildningen (del 1)

Älskade värnplikt (del 1)

Äldre berättelser som ägt rum för över 20 år sedan (del 1).

Fredag den 27 september publicerade vi fler berättelser som kommit in. Dem kan du läsa här:

Ett helvete (del 2)

Rötägg (del 2)

Tankar om utbildningen (del 2)

Älskade värnplikt (del 2)

En del av berättelserna som skickats in är över 20 år gamla. Dem har vi samlat i den här artikeln under rubriken "äldre berättelser (del 2)".

113

2000-talet. Jag blev påtvingad B-papper under pågående militärtjänst. Vår chef tvingade mig till detta. Jag fick inte åka med på läger för denne löjtnant. Och med cirka 35 dagar kvar av tjänstgöringen så lev jag tvingad att byta enhet. Så mobbning förekommer och även av stampersonalen.

114

2000-talet. Premiärlöjtnanten stal min civila staty från mitt personliga skåp och lade den på sitt bord. Frågade efter den tillbaka men han sade att det var hans. Han stal från mig, militären stal från mig. Alla i stugan såg det men ingen vågade stå upp emot en premiärlöjtnant.

115

2010-talet. Om någon hade misslyckats med något kunde en stamanställd säga att personen var "misslyckad som människa och soldat".

En annan stamanställd menade att många vapen (stormgeväret var ett undantag) ska rengöras i samma ordning som man tar en kvinna; "man börjar bakifrån.

116

2010-talet. Den rasistiska jargongen ganska tuff. Vi hade många värnpliktiga med invandrarbakgrund och flera (inklusive jag) som hade kommit till Finland från utlandet för sin tjänstgöring.

Rasismen kom inte bara från finnarna men även bland invandragrupperna själva. Militärpolisen använde också väldigt nedsättande språk när de besökte ett av kompanierna som de kallade 'Främlingslegionen', eller om man var lite fräckare '1. Neekerikomppania'.

117

2010-talet. Som kvinna i militären var det vanligt att höra nedlåtande kommentarer, men till 90 procent var ändå alla mina medkrigare positivt inställda till mig, eftersom jag alltid gjorde mitt bästa.

Dock blev flera bittra, då det var jag som for till reservofficersskolan, och vissa visade sig ha problem med att ha en kvinna som förman. I början av min chefsperiod var dock stampersonalen största problemet.

Eftersom kompaniet "inte hade kapacitet att inhysa kvinnor", så bodde jag i ett annat kompani, hade vapnet vid mitt eget kompani, och min pluton i en tredje byggnad. Den som trodde att det skulle fungera att leda en pluton i en annan byggnad hade nog inte tänkt genom hela situationen. Då jag sedan framförde problematiken åt kompanichefen löste sig situationen.

Konstigt nog kunde inte stammisarna sina egna regler. Inga män var tillåtna i kvinnostugan, fast kvinnor nog fick vistas i männens stugor. Då jag frågade varför, var svaret att det stod så i allmänna tjänstereglementet. Jag läste genom senaste tre upplagorna och hittade inget i stil med det.

I en tidigare text som någon skickat skrevs det "Det ansågs allmänt att kvinnor som gjorde värnplikt inte kunde vara i kustjägarkompaniet, som då ansågs vara brigadens hårdaste män, eftersom de skulle bli offer för våldtäkt". Enligt min uppfattning en har detta i alla fall helt och hållet ändrats. Jag kände mig aldrig hotad.

Nästan alla problem som berör kvinnor i försvaret, skulle åtgärdas med att öka mängden kvinnor. Då skulle vi inte vara några mytomspunna varelser som hela kompanier stirrar på då vi går förbi.

118

2000- talet. Jag råkade befinna mej i en grupp med bra sammanhållning. Men under mitt år som beväring upplevde jag nog många som mådde dåligt på grund av att de blev utfrysta, mobbades och pimpsades av både beväringar, överordnade, utbildare och andra grupper.

Vi råkade också ha förnuftiga utbildare vilket gjorde uppgifterna och utbildningen en aningen lättare och delvis lite mer motiverande. Vi hörde trots allt till de få som fick med oss en utbildning till det civila i form av yrkeschaufför och sprängningspapper.

Men ifall jag skulle varit en lite svagare (labilare) person psykiskt skulle det antagligen varit väldigt tungt att vara och se på skiten ett helt år. Det förekommer trots allt omkring skällsord, fördomar och hat mot olikhet.

För om det är något man lär sej i armen är det att vara lika som de andra och inte sej själv. Bör kommas ihåg att arméutbildningen har ett inbyggt straffsystem till skillnad från det civila, där gruppbestraffning är tillåtet och ofta nödvändigt för den som är överordnad att beordra om för att visa att åtgärder har vidtagits, även ifall orsaken skulle vara obetydlig. Så de grupper som har dålig sammanhållning har en väldigt låg tröskel till att hitta en hackkyckling.

Eftersom utbildningen många gånger i sitt grundutförande är krävande av personer som kanske aldrig varit med om liknande och befinner sej i en väldigt stressig situation på grund av det, och till på köpet så finns de alla dessa onödiga kryddor till situationen som kan upplevas väldigt krävande för vissa personer.

Till slut skall vi komma även ihåg att det finns direkt sadistiska och obehagligt elaka personer bland oss som ofta får utrymme att utöva de sidorna utan konsekvenser och ibland också blir uppmuntrad till dylika fanskap.

119

2010-talet. Själv har jag personligen inte upplevt mobbning eller diskriminering under min värnplikt och detta fastän jag som finlandssvensk tjänstgjorde på en finskspråkig brigad och pratade väldigt dålig finska.

Alla var förstående och vänliga även de stamanställda. Däremot vet jag om ett fall i mitt kompani då en kvinnlig värnpliktig fick utstå en del sexuella trakasserier av en stammis i form av bland annat. opassande meddelanden som sexuella inviter och dickpics.

Jag är inte helt säker på vad som hände med stammisen efter att kvinnan anmält honom till kompanichefen, jag vet endast att han för en tid flyttades över till administrativa uppgifter och inte längre utbildade rekryter.

120

2010-talet. Tillbringade ett år i det militära och hade i allmänhet ett riktigt bra år, helt okej utbildning och många nya vänner som jag har kontakt med ännu denna dag.

Några små osakligheter jag upplevde var bland annat min dåvarande linjechefs, samt annan chefs inställning till att beviljas ledighet en dag för att skriva inträdesprov.

Jag hade 2 såna tillfällen och beviljades efter många om och men ledigt för att skriva inträdesprov på annan ort. Dock gjorde de sig mycket klara med att militärutbildningen nog är viktigare än allt annat, vilket kändes ganska småaktigt och irriterande.

Nåväl jag blev beväringschef och allt var väl, jag flyttades sedan till ett nytt kompani efter den nya grundperioden. Mot senare delen av beväringstiden försökte jag i flera repriser få beviljat så kallad "massaloma" av mina resterande duglighetspermissioner men det var tydligen omöjligt.

Kompanichefen var riktigt otrevlig och frågade om jag ifrågasätter hans sätt att leda kompaniet samt om jag har några synpunkter på vad han kunde göra bättre i sitt jobb efter att jag gång på gång försökt få mina permissioner beviljade som alla andra lyckats få igenom.

Det smakade synnerligen surt men efter ett par samtal med någon på staben. Minns ej riktigt, så lyckades jag äntligen få mina några dagar ledighet som annars skulle ha varit bortkastade.

Well, jag hade ett helt bra år trots dessa underliga behandlingar från högt uppsatt stampersonal.

121

2000-talet. Under min tid var det en genomgående rasistisk och mobbande jargong. Jag hörde inte till dem som blev mobbade eller utsatta för rasism, men önskar att jag hade stått upp för mina kompisar mera då. Bland annat så sade löjtnanten under napalmutbildningen att man borde fylla plan och bomba hela Afrika så man skulle göra slut på negrerna. Tråkigt att det inte verkar ha blivit bättre där.

122

2010-talet. Jag trivdes bra i militären, men ofta fick man mycket skit för att man var från Österbotten, av t.ex stugkompisar och undersergeanterna. Men man förstod ju att det var på skämt och skämtade bort det, men vissa beväringar förstod inte det var på skämt och tog åt sig och blev ganska ledsna.

Jag trivdes bra i militären, men ofta fick man mycket skit för att man var från Österbotten, av t.ex stugkompisar och undersergeanterna. Men man förstod ju att det var på skämt och skämtade bort det, men vissa beväringar förstod inte det var på skämt och tog åt sig och blev ganska ledsna.

Men man skall inte smutskasta militärtjänstgöringen. Det va kanske inte alltid så roligt, men det skall inte vara heller, jag tror att det var en bra väckarklocka för många unga män.

Här är berättelserna

Sedan söndagen den 22 september 2019 har vi publicerat läsarberättelser om värnplikten. Här finns länkar till alla berättelser.

De första berättelserna som vi publicerade i söndags hittar du här.

Ett helvete (del 1)

Rötägg (del 1)

Tankar om utbildningen (del 1)

Älskade värnplikt (del 1)

Äldre berättelser som ägt rum för över 20 år sedan (del 1).

Fredag den 27 september publicerade vi fler berättelser som kommit in. Dem kan du läsa här:

Ett helvete (del 2)

Rötägg (del 2)

Tankar om utbildningen (del 2)

Älskade värnplikt (del 2)

En del av berättelserna som skickats in är över 20 år gamla. Dem har vi samlat i den här artikeln under rubriken "äldre berättelser (del 2)".

Nyligen publicerat - Fixa värnplikten