Hoppa till huvudinnehåll

Sibboelever missnöjda med skolmaten - skriver reklamation till kommunen

Sex glada 12-åringa flickor står bredvid varandra på en skolgård.
Från vänster: Ada Ullberg, Veronica Lindberg, Helene Erlund, Kiara Federley, Miranda Krogell och Cinja Borgström Sex glada 12-åringa flickor står bredvid varandra på en skolgård. Bild: Yle / Fredrika Lindholm Borgby,grundskolan,Sibbo,skolmat,christel enholm

I Borgby skola i Sibbo har några barn fått nog. De tycker att skolmaten har blivit sämre och har nu bestämt sig för att göra en reklamation till kommunen.

Ada Ullberg, Veronica Lindberg, Helene Erlund, Kiara Federley, Miranda Krogell och Cinja Borgström går alla i Borgby skola och har tillsammans bestämt sig för att kontakta kommunen för att klaga på skolmaten.

De tycker att den har blivit sämre.

- Vi tycker att skolmaten inte är tillräckligt näringsrik och att vi inte blir mätta på den, säger Lindberg.

Jag förstår att jättemånga tycker att gröt och spenatplättar är gott men det är ju inte riktig mat― Cinja Borgström

Flickorna är missnöjda med flera saker gällande skolmaten, som att de ofta bara får frukthalvor i stället för hela frukter och att maten sällan är rätt kryddad.

- Maten är inte alls kryddad eller helt för kryddig; det är aldrig en passlig mängd, berättar Federley.

De tycker inte heller om att det ibland serveras mat som gröt eller spenatplättar som lunch eftersom de anser att rätterna lämpar sig mer som mellanmål.

- Jag förstår att jättemånga tycker att gröt och spenatplättar är gott men det är ju inte riktig mat, säger Borgström.

Förutom det här så tycker de inte heller om den rivna moroten.

- Den är jätte, jättetorr. Jag tror att de kanske har vakuumförpackat den och att den är riven flera dagar innan på ett helt annat ställe, säger Erlund.

Bilder som bevis

Flickorna har redan formulerat ett brev och bifogat bilder som bevis.

- Här ser man ett mögligt äpple och där ser man någonting som borde vara sjömansbiff men ser ut som något helt annat, berättar Erlund som håller i brevet.

De ska ännu lägga till några saker och samla på sig mer bilder innan de skickar i väg det.

- Planen är att skicka det senast i början av oktober, berättar Borgström.

Kvinna ler i ett lärarum med ljusblåa träväggar.
Christel Enholm har jobbat i Borgby skola i 25 år. Kvinna ler i ett lärarum med ljusblåa träväggar. Bild: Yle / Fredrika Lindholm Borgby,grundskolan,christel enholm

Äter man inte blir man inte mätt

Christel Enholm är skolgångshadledare i Borgby skola och har jobbat i skolan i 25 år.

Hon berättar att hon redan i ett tidigt skede fått veta om elevernas planer då de kom till henne för att fråga om hon var villig att skriva under reklamationen.

- Jag sa att jag kan göra det så länge jag först får läsa igenom den i sin helhet, berättar Enholm.

Enholm säger att man märker av att eleverna inte är nöjda med maten.

- De äter inte. Det är det som är det lustiga med maten: Om man inte äter den så blir man inte mätt, och då får man inte heller i sig de näringsämnen som är tänkta att man ska få i sig. Då blir man trött.

Inga krumelurer eller konstiga titlar på maträtterna. Fisk som fisk, korv som korv och kött som kött― Christel Enholm

Om Enholm personligen skulle få ge förbättringsförslag angående skolmaten skulle hon börja med att ställa upp ett litet kök i skolan så att all mat skulle kunna tillredas där.

- Sen skulle jag slänga alla halvfabrikat och göra allting från grunden, säger hon.

Skulle Enholm få välja skulle det tillredas husmanskost i skolan.

- Inga krumelurer eller konstiga titlar på maträtterna. Fisk som fisk, korv som korv och kött som kött. Så skulle jag göra, säger Enholm.

Kvinna i ljusröd kofta sitter vid sitt skrivbord och tänker.
Marianne Putus är kostservicechef i Sibbo. Kvinna i ljusröd kofta sitter vid sitt skrivbord och tänker. Bild: Yle / Fredrika Lindholm Borgby,grundskolan,Sibbo,Kostchef,marianne putus

Det kan inte vara allas favoritmat varje dag

Marianne Putus är kostservicechef i Sibbo och väntar ännu på att få ta del av reklamationen.

- Kostservicen i Sibbo tillreder lite över 5 000 portioner mat per dag och det betyder att det inte kan vara allas favoritmat alla dagar, säger Putus.

Putus berättar att den matlista de nu går efter också har varit ungefär likadan på våren.

Hon berättar vidare att inga större förändringar gjorts på de senaste tre åren förutom att man ibland tillsätter en ny maträtt eller tar bort en gammal.

- När vi tar in en ny maträtt så har vi den tre till fyra gånger före vi vet om den lönar sig att ha kvar, säger Putus.

Samma sak gäller också äldre maträtter.

- Märker vi att de inte går hem hos eleverna eller att det blir mycket kvar av maten så byts de ut.

Läs också