Hoppa till huvudinnehåll

Måste rekryt Tötterström sitta i ett träd som bestraffning för att han föll? Det finns strikta regler för bestraffningar, säger rättsofficer

Beväringar marscherar
Mycket av det som påstås "höra till" under militärtjänstgöringen är de facto lagstridigt. Beväringar marscherar Bild: Yle/Kerstin Kronvall värnplikt

Något som vissa förknippar med militärtjänstgöringen är bestraffningar. Berättelserna som skickats in till Svenska Yle vittnar om bestraffning i form av kreverade sängar, löpning runt träd och byggnader, skåpinventeringar och armpressar i full skyddsutrustning. Men enligt lagen får militären inte hitta på egna bestraffningar.

Frågan om bestraffningar splittrar folks åsikter. Vissa anser att det hör till och att man ska ta allt med en nypa salt, andra menar att det är frågan om osakligt beteende och bara görs för att irritera underordnade.

Var går egentligen gränsen? Får man bestraffa någon med extra städtjänst? Kan man ens tolka en skåpinventering som en bestraffning?

Rättsofficer Mikael Isberg berättar att man inte får hitta på egna bestraffningar inom det militära.

Egentligen talas det inte heller specifikt om bestraffningar.

– Om ett militärbrott kommer till vår kännedom utförs det en förundersökning och sedan görs ett disciplinavgörande.

Till de vanligaste militärbrotten hör olovlig frånvaro eller tjänstgöringsbrott.

– Ett disciplinavgörande kan vara antingen fällande eller friande. Man får inte alltid ett straff.

Blir man fälld handlar det om dagsböter, utegångsförbud eller en anmärkning. Alla bestraffningar utöver dessa ska anmälas till närmaste förman.

– Värdegrunderna för försvarsmakten är bland annat jämställdhet och likabehandling. Alla ska bemötas likställt och diskriminering, mobbning eller trakasserier får inte förekomma.

En beväring i grön barett står med ryggen vänd mot kameran händerna knäppta bakom ryggen.
Dagsböter, utegångsförbud eller anmärkning hör till de bestraffningsmetoder som får finnas. En beväring i grön barett står med ryggen vänd mot kameran händerna knäppta bakom ryggen. Bild: Lehtikuva värnplikt

Uppmanar till att anmäla oegentligheter

När det gäller berättelserna som skickats till Svenska Yle handlar det oftast om underofficerare som delat ut olika typer av bestraffningar.

Får man information kring det i ledarskapsutbildningen?

– Redan under rekrytutbildningen har vi rättsliga lektioner där det berättas vad man får och inte får göra. Under ledarskapsutbildningen betonas det att alla ska behandlas likvärdigt och jämställt. Man ska inte ha egna bestraffningar.

Isberg säger att de även har direktiv på anslagstavlorna vid enheterna, där man informerar om att var och en som upplever eller är vittne till diskriminering, mobbning, olämpligt språkbruk eller liknande ska anmäla saken.

I första hand ska det anmälas till utbildaren eller chefen för grundenheten, men det finns även stödpersoner som man direkt kan vända sig till, exempelvis socialkuratorn, militärprästen, militärläkaren, mig som rättsofficer eller beväringskommittén.

Så en underofficer har inte rätt att dela ut enskilda bestraffningar?

– Allt ska gå via förundersökning som beordras av den disciplinära förmannen, oftast grundenhetens chef.

Därför granskar Svenska Yle värnplikten

  • Svenska Yle granskar värnplikten tillsammans med publiken 2–27.9.2019.
  • Svenska Yle gör en granskning av värnplikten eftersom Försvarsmakten just nu ser över värnplikten. Reformarbetet kallas Utbildning 2020.
  • Dessutom är den allmänna värnplikten en central samhällelig och försvarspolitisk institution, som involverar tiotusentals ungdomar varje år. Att kritiskt granska hur den fungerar eller borde fungera är således en journalistiskt relevant frågeställning.
  • Vi kommer att belysa frågeställningar kring värnplikten ur många olika perspektiv.
  • I det första skedet efterlyser vi berättelser om mobbning, diskriminerande eller kränkande beteende som du utsatts för i samband med värnplikten. Vi garanterar anonymitet om du vill.
  • Finns det något annat du tycker vi borde rapportera om i samband med vår granskning? Hör av dig till annica.lindstrom@yle.fi.

Försvarsmakten kan inte ta ställning till konkreta händelser

I princip kan ingen vid försvarsmakten ta ställning till berättelserna som skickats in till Svenska Yle, eftersom de fortfarande kan vara under förundersökning.

Vi framställde därför några fiktiva, hypotetiska scenarier som militärjurist Immo Seppänen fick ta ställning till.

Inte heller i de fallen kan det med säkerhet avgöras vad som är rätt eller fel.

Men Seppänen kan åtminstone ta ställning till om det finns skäl för att inleda en förundersökning enligt Lagen om militär disciplin och brottsbekämpning inom försvarsmakten.

Frågan om skuld avgörs först efter åtalsprövning och eventuell rättegång.

Förundersökning nödvändig i alla fiktiva fall

Här är de fiktiva exemplen som militärjurist Immo Seppänen svarar på:

Rekryt Tötterström snubblar i skogen och hens stormgevärspipa fylls med mull. Övningsledaren beordrar därför rekryt Tötterström att klättra upp i ett träd och hålla utkik efter fienden medan de andra äter.

Seppänens svar: I det här fallet verkar det som att förmannen har behandlat sin underordnade på ett förödmjukande sätt.

Den disciplinära förmannen har skäl att misstänka missbruk av förmansställning och orsak att initiera en förundersökning.

Rekryt Bill hälsar på premiärlöjtnant Bull, men misstar sig på militärgraden och säger felaktigt kaptenlöjtnant. Rekryt Bill blir beordrad att springa runt huset och sen göra ett nytt försök.

Seppänens svar: I detta fall har den disciplinära förmannen skäl att misstänka tjänstgöringsbrott, det vill säga ett mildare brott än missbruk av förmansställning.

Här finns skäl att misstänka att allt inte gått rätt till och en förundersökning bör inledas.

Ingen i stuga Brändö märker när Sergeant Nidär stiger över tröskeln. Hela plutonen får därför extra städtjänst med omedelbar verkan.

Seppänens svar: Även här har den disciplinära förmannen skäl att misstänka tjänstgöringsbrott, alltså den lägre graden av överträdelse. En förundersökning borde inledas.

Jägare Bond har ofullständig utrustning på sig när han ska borsta tänderna på kvällen. Han tvingas stå i korridoren när alla stugor ska ha en representant vid dörren som berättar för honom vad han gjort fel.

Seppänens svar: Behandlingen verkar osaklig. Den disciplinära förmannen har skäl att misstänka missbruk av förmansställning och en förundersökning bör inledas.

Lag om militär disciplin och brottsbekämpning inom försvarsmakten 27 § och Strafflag 45 :1 § och 45: 16 §

Förundersökning i ett truppförband 27 §

Förrättande av förundersökning
Då ett brott som avses i militära rättegångslagen har kommit till en disciplinär förmans kännedom eller då det finns skäl att misstänka att ett sådant brott har begåtts, ska den disciplinära förmannen utan dröjsmål se till att förundersökning görs. Vid undersökningen tillämpas utöver denna lag vad som föreskrivs om förundersökning i brottmål.
Förundersökning ska också göras när en åklagare som avses i 4 § 1 mom. i militära rättegångslagen förordnar det.

Strafflag 45:1 och 45:16

Tjänstgöringsbrott
En krigsman som bryter mot eller underlåter att fullgöra en skyldighet som hör till tjänstgöringen eller bryter mot eller underlåter att iaktta en genom reglemente eller på något annat sätt utfärdad bestämmelse som gäller tjänstgöring eller militär ordning ska, om straff för gärningen inte särskilt bestäms i 11 kap. 9 a §, 40 kap. 1–3 eller 5 § eller i detta kapitel, för tjänstgöringsbrott dömas till disciplinstraff eller till fängelse i högst ett år. (4.12.2009/990)

16 §

Missbruk av förmansställning
En förman som
1) genom missbruk av sin befälsrätt åsamkar en underordnad sådana lidanden eller sådana risker för den underordnades hälsa som inte är nödvändiga med hänsyn till tjänstgöringen eller som behandlar en underordnad på ett förödmjukande sätt eller
2) i egenskap av disciplinär förman påför en person disciplinstraff eller disciplinär tillrättavisning med vetskap om att personen i fråga är oskyldig
skall för missbruk av förmansställning dömas till disciplinstraff eller till fängelse i högst två år.
För missbruk av förmansställning döms också en förman som beordrar en underordnad till arbete som inte hör till tjänstgöringen eller utbildningen.

Källa: FINLEX

Morot bättre än piska

Kaj Björkqvist, professor i utvecklingspsykologi vid Åbo Akademi, berättar att bestraffning främst används för att avvänja ett visst beteende och att det i viss mån måste användas vid uppfostran, men att det inte ska överdrivas.

Kaj Björkqvist är professor i utvecklingspsykologi vid Åbo Akademi
Man får en känsla av att vissa av underofficerarna roar sig med bestraffningar, konstaterar Kaj Björkqvist, professor i utvecklingspsykologi. Kaj Björkqvist är professor i utvecklingspsykologi vid Åbo Akademi Bild: YLE/ Maria Helsing professor,utvecklingspsykologi,Kaj Björkqvist

– Om bestraffning överdrivs så har det alltid negativ effekt på sikt. Framför allt känner man otrygghet, tilliten till omvärlden och andra människor minskar.

Sker det detta konsekvent blir förväntningarna på omvärlden negativa, man kan bli människoskygg och i värsta fall leder det till social fobi.

Fungerar belöning eller bestraffning bättre?

– Nog är alltid morot bättre än piska. Egentligen behövs bestraffning väldigt lite vid uppfostran, men bestraffning i armén har en helt annan betydelse.

Björkqvist menar att det behövs disciplin för att upprätthålla en hierarki.

Skillnaden ligger i om bestraffningen har ett självändamål eller en funktion.
― Kaj Björkqvist, professor i utvecklingspsykologi

I en krigssituation måste du lyda din patrullchef, plutonchef och så vidare. Gör du inte det så fungerar det inte. Det måste dessutom vara blind lydnad för att det ska fungera.

– Så är det åtminstone i teorin. Man ska lära sig att lyda, det är det som är idén med de här strama tyglarna och bestraffningarna.

Man bör ifrågasätta vissa bestraffningar

Björkqvist menar ändå att man bör ifrågasätta en del av bestraffningarna som sker i armén.

– Man får nog en känsla av att en del underofficerare roar sig med bestraffningar och har en sadistisk aspekt på det hela, vilket inte behövs. Skillnaden ligger i om bestraffningen har ett självändamål eller en funktion.

Björkqvist säger att det kanske är där som armén kunde se sig i spegeln. Men eftersom vi har allmän värnplikt är alla som blir underofficerare inte lämpade för det.

- Jag tror att alla som har varit i armén har varit med om bestraffningar som varit obefogade. Det är bestraffningarna som irriterar och som inte borde få finnas.

Kan man få fram det beteendet med en belöning istället för bestraffning?

– Kanske. Det är en uppgift för armén att fundera på.

Artikeln uppdaterades 28.9.2019 kl 13:56 med en rättelse av ett namn.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes