Hoppa till huvudinnehåll

Isbergen och hundspannsäsongen krymper på Grönland

- fiskare tvingas anpassa sig till klimatuppvärmningen men undrar hur det ska gå för holländarna

- När jag var liten och min pappa fiskade tittade jag på de stora isbergen, säger Jens Peter Olsvig.

Jens Peter Olsvig är fiskare och har bott i Ilulissat på Grönlands västkust hela sitt liv. Vi har åkt ut på havsfjärden utanför staden för att titta på isbergen.

Under sina 50 år i Ilulissat har Jens Peter Olsvig sett både årstider och fiskbestånd förändras.

Han stänger av båtmotorn och båten glider långsamt fram i en alldeles egen ljudvärld. Världen omkring är alldeles tyst, för hit når inga ljud av människor och maskiner. Men isen har alldeles egna ljud.

Det porlar och smattrar från de små rännilarna av smältvatten som faller ner från isbergen till vattenytan. Det rasslar när den lilla fiskebåten möter iskross i vattnet, och de större isblocken slår dovt mot fören. Och när havets vågor möter isbergen, sköljer över de platta isstränderna, rusar in i de djupa grottorna, låter det lite som vid havsklippor och sandstränder men det klingar alldeles annorlunda.

Det har alltid funnits isberg utanför Ilulissat, men ortsborna säger att de har minskat i storlek de senaste 20 åren.

Jens Peter Olsvig ser nöjd ut. Stolt. Han vet att synen är för mäktig för att lämna någon oberörd. Ilulissatfjorden är också skyddad på Unescos världsarvslista sedan 2004.

Men Grönlands glaciärer smälter och isbergen krymper.

- Det här är små isberg, väldigt små. När jag var sju år var de stora, säger Jens Peter Olsvig.

- De blev mindre kanske för tjugo år sen, de är inte längre stora, säger han.

Ilulissat är med sina 5000 invånare Grönlands tredje största stad och på grund av isfjorden ett av Grönlands mest populära turistmål.

Den globala uppvärmningen syns för blotta ögat på Grönland. Ortsborna vi träffar i Ilulissat och huvudstaden Nuuk berättar inte bara om isberg som är mindre, utan om bergstoppar som inte längre är vita året om som förr, om att barnen inte längre kan bygga snörutschkanor vintern igenom, och om havet som nu täcks av is i allt kortare perioder av året.

Också forskare har slagit larm om utvecklingen. Förändringar i väder och klimat har Grönland alltid varit med om, men de senaste 15-20 åren har förändringarna skett i snabbare takt på Grönland och i de andra arktiska områdena. Medeltemperaturen på Grönland stiger dubbelt så fort som den gör i resten av världen.

Temperaturen stiger fortare i de arktiska områdena än i resten av världen i medeltal, och den smältande isen höjer havsnivåerna världen över.

FN:s klimatpanel IPCC larmade i onsdags om att havens mått börjar vara rågat. Det smältande istäcket har konkreta följder i hela världen men särskilt konkreta följder för Grönland som är beroende av fisket.

Thomas Juul-Pedersen är marinbiolog vid klimatforskningscentret i Grönlands huvudstad Nuuk och säger man ska ta rapporterna seriöst.

- Klimatförändringen är en realitet, och den sker i en hastighet och ett omfång som vi inte helt förstår nu.

Han forskar själv i bland annat planktonbeståndet och hur de påverkas av de smältande glaciärerna. Beroende på om glaciärerna slutar vid havet eller uppe på land påverkar det sötvattenströmmarna i havet på olika sätt. Vid en glaciär som slutar i havet kan smältvattnet rinna ut långt under den flera hundra meter djupa isen. Från en glaciär som dragit sig tillbaka långt upp på land rinner smältvattnet bara ut på havsytan.

Det här påverkar havsvattenströmmarna och näringen i havet på olika sätt, vilket påverkar planktonbeståndet som påverkar fiskbeståndet som i sin tur påverkar alla andra djur och fåglar, och i slutändan förstås också människorna.

Thomas Juul-Pedersen på klimatforskningsinstitutet i Nuuk säger att en del av klimatförändringen på Grönland är naturlig, men att den har snabbats upp av mänskliga faktorer.

Grönland är till 80 procent täckt av is. Vad innebär det när hela ytan på det istäcket smälter under somrarna, och när smältvattnet rinner ner i isen och ut i haven? Nu jobbar forskarna med att förstå vad det är som händer.

Grönlandsisen är så tjock att den binder åtta procent av hela världens sötvatten, så mycket att om all is på Grönland smalt skulle havsnivåerna stiga med sju meter. Så illa är det inte. FN:s klimatpanel räknar att havsnivåerna stiger med omkring en meter fram till år 2100.

Men när en tredjedel av världens befolkning bor längs havskusterna har den smältande isen på Grönland och i Arktis konsekvenser för ösamhällen också på andra sidan jorden.

När isen smälter påverkar det sötvattenströmmarna i havet. Det här påverkar hela ekosystemet och därför också hela samhället på Grönland.

Grönlandsisen är inte bara Grönlands sak. Samtidigt ser Juul-Pedersen att grönlänningarna själva är vana vid att behöva anpassa sig till variationer i temperatur och väder.

- Generellt har man här inte samma katastrofala syn på det som man ofta ser utifrån. När man lever i den här miljön är det andra saker som ligger mer på.

Grönlänningarna ska få vardagen att gå ihop precis som alla andra, med skola och arbete och allt annat det innebär.

Bara omkring tio procent av isberget ligger ovanför vattenytan.

Men den smältande isen påverkar inte bara ekosystemet utan hela samhället på Grönland. Grönlänningarna är beroende av fiske och jakt inte bara för sitt eget bruk, utan också för export.

- 90 procent av Grönlands totala exportvärde kommer från fiske och fiskeriprodukter, det är omkring 3 miljarder danska kronor, säger Bjarne Lyberth, ordförande fiske- och jaktförbundet på Grönland.

Det är omkring 400 miljoner euro. Lyberth tar emot oss i Nuuk på förbundets kontor intill fiskehamnen. Just i dag är hamnen full av små fiskebåtar, för vindarna är för hårda för att någon ska våga sig ut på havet.

Johannes Heilmann är en av dem som har sin båt vid bryggan, och hans inställning till klimatuppvärmningen är vad den måste vara: han gör vad han kan.

Johannes Heilmann är fiskare i Nuuk och säger att hans pappa lärt honom allt om hur man måste anpassa sig till ombytligt väder och klimat.

- Vår far berättade för oss om hur vädret ändrar och klimatet ändrar,
om vi har problem med det gör vi som han sade, vi gör som han lärde oss.

Fiskarnas fäder och farfäder har berättat att det efter tjugo år med mycket fisk kan komma tio år med mindre fisk. Också inuiternas folksagor vittnar om en historia av att leva på naturens villkor. En av legenderna om om havets moder Sedna handlar om hur hon fångar in havets alla djur i sitt hår, ilsken över att människorna betett sig illa mot naturen.

Över 75 procent av grönlänningarna säger att de personligen upplevt konsekvenser av klimatförändringen. Samtidigt är grönländska fiskare sedan generationer vana vid att anpassa sig till väder och klimat.

Det är som det är.
- Jag undrar hur det ska gå för holländarna, säger Johannes Heilmann när vi talar om smältande is och stigande havsnivåer.

Torsk på tork är en vanlig syn på balkonger på Grönland.

För grönländska fiskare gäller det att snabbt kunna byta kurs om hälleflundran minskar och sillen och makrillen ökar. Fiske- och jaktmetoder kan fort behöva ändra. Kan man inte ta hundspann över isen så får man ta båt över havet.

Det finns också de fiskare som vunnit på att fiskbeståndet ändras, berättar Bjarne Lyberth och hänvisar till en medlemsenkät.

- De är till och med optimistiska på grund av de nya möjligheter som öppet vatten och nya fisksorter bär med sig.

Lyberth själv är både fiskare och biolog.

- Som biolog är jag orolig för effekterna i det långa loppet, på ekosystemet och den globala ekonomin.

Hundspannen blir allt mer sällsynta på Grönland, i takt med att havsissäsongen förkortas.

Bjarne Lyberth och fiskarna berättar om uppvärmningen som ger bedrägliga havsisar.

- Havsissäsongen är kortare, särskilt under den mörka perioden kan det vara utmanande att färdas om isen är dålig eller saknas helt.

När säsongen då man tryggt kan röra sig över havsisarna förkortas är det allt färre som har hundspann. Jens Peter Olsvig är en av allt färre som har kvar sina hundar i Ilulissat. Det sörjer han.

- Jag är rädd för att vi kanske inte ska kunna köra släde längre alls.

Den här förändringen är påtaglig under hans yrkesliv, som trots att han fiskat hela livet bara består av drygt 30 år.

Temperaturen stiger dubbelt så fort på Grönland som i medeltal i resten av världen.

Generationernas lärdomar om att anpassa sig till naturens villkor på Grönland innebär i dag att leva med en mycket snabbare förändringstakt än förr. Vädret blir allt mer ombytligt och nyckfullt.

Klimatforskaren Thomas Juul Pederson säger att det är ovissheten som är värst, osäkerheten speciellt för dem som tjänar sitt levebröd på och är beroende av fiske eller jakt.

- Det finns en underliggande nervositet omkring det här, det finns inget svar på hur det kommer att se ut i framtiden.

Läs mera:

"Det är ju vår inlandsis som smälter" - grönländska ungdomar vädjar till politiker och resten av världen om klimatet

Över 75 procent av grönlänningarna säger att de upplever konkreta följder av klimatuppvärmningen. Alla människor på jorden är skyldiga att tala mer om klimatet, vädjar de unga.