Hoppa till huvudinnehåll

Vem bevakar skärgårdens intressen – och finns det någon som lyssnar?

Lökholm byhamn i Åbolands skärgård sommaren 2015
Det behövs skärgårdsbor för att upprätthålla de vackra båthusen som turisterna beundrar när de besöker Åbolands skärgård. Bilden är från Lökholm. Lökholm byhamn i Åbolands skärgård sommaren 2015 Bild: Bengt Östling/Yle lökholm

Hotad förbindelsebåtstrafik, hotad postutdelning och samtidigt skyhög fastighetsskatt. Olika orosmoln dyker regelbundet upp över skärgårdsbefolkningen.

Vem kan och vill föra skärgårdsbornas talan och kan man ändra riktning på den på flera sätt dystra utvecklingen?

Skärgårdshavet är världens största skärgård med sina 41 000 öar. Här finns den största biologiska mångfalden i hela vårt land.

Men det är bara cirka 3500 personer som bor året runt på öarna i Åbolands skärgård, utan fast vägförbindelse. Och antalet fast bosatta minskar sakta men säkert.

Känsla av resignation och uppgivenhet

Sandra Bergqvist som är nyvald ordförande för skärgårdsdelegationen och riksdagsledamot för Svenska folkpartiet i Åboland säger att hon har stor förstående för att en del skärgårdsbor känner sig uppgivna.

- Det har kommit väldigt många olika så kallade dödsstötar mot skärgården, konstaterar Bergqvist och säger att många upplever att beslutsfattare inte förstår sig på skärgården.

Sandra Bergqvist i partidagen i Vasa.
Sandra Bergqvist leder skärgårdsdelegationen. Sandra Bergqvist i partidagen i Vasa. Bild: Johan Hagström svenska folkpartiet,Sandra Bergqvist

Besluten som berör skärgårdsborna fattas väldigt långt borta från skärgården.

- Därför upplever jag själv också att det finns en viss uppgivenhet när det kommer till det här, säger Bergqvist.

De problem som finns bör bekämpas men inte ges för stor uppmärksamhet säger Christoffer Taxell. Taxell är styrelsemedlem i Åbolands skärgårdsstiftelse som har som målsättning att förbättra förutsättningarna för att bo i ytterskärgården året runt.

Han håller med om att det i dag saknas personer inom statlig förvaltning som vet något om skärgårdsförhållanden.

Christoffer Taxell
Christoffer Taxell är en stor vän av Åbolands skärgård. Christoffer Taxell Bild: Maria Nylund Christoffer Taxell

- Det är ytterst en kunskapsfråga! Givetvis också en politisk fråga, men alla förstår att med 3500 röster kan man inte påverka särskilt mycket politiskt. Därför måste man sprida ut glädjebudskapet att skärgården är viktig, säger Taxell.

Sandra Bergqvist har redan nu stött på stor okunskap om skärgårdsförhållanden.

- I reformivern som finns så blir det ofta så att man ser reformerna utifrån de stora städernas behov. Då glömmer man att en storlek inte passar alla.

Skärgården är ju en del av varumärket Finland, det borde utnyttjas mycket mer, och det borde riksmyndigheterna också förstå― Christoffer Taxell

Bergqvist betonar att då reformer och beredningar görs så är det nödvändigt att det görs konsekvensbedömningar för att se hur reformen utfaller.

Då är skärgården ett område som man speciellt måste ta hänsyn till, menar Bergqvist.

- Den här okunskapen har jag upplevt. Det finns jättemånga som vill vara med och jobba för skärgården men när det riktigt gäller så är det få som har tillräckliga kunskaper, säger Bergqvist.

Ny skärgårdsdelegation vädrar morgonluft

Den nyvalda skärgårdsdelegationen har hittills bara hunnit mötas en gång. Sandra Bergqvist som leder den nytillsatta delegationen säger att det finns en väldigt stor iver inom gruppen.

Hittills har skärgårdspolitiken i stor utsträckning gått ut på att man med händer och tänder försvarar strukturer som är uppbyggda för tiotals år sedan. Nu måste vi se att det här inte längre fungerar. Vi måste se framåt― Sandra Bergqvist

Spridandet av kunskap kommer att bli den nya skärgårdsdelegationens största utmaning.

- Det är vår absolut största uppgift nu! Att ta kontakt med alla möjliga personer som sitter på olika viktiga ställen och förklara hur skärgården fungerar och vilka behov skärgården har, säger Bergqvist.

- Vi är i ett avgörande skede. Hittills har skärgårdspolitiken i stor utsträckning gått ut på att man med händer och tänder försvarar strukturer som är uppbyggda för tiotals år sedan. Här har vi haft många domänförluster.

- Nu måste vi se att det här inte längre fungerar. Vi måste se framåt. Vi vet att situationen i skärgården är helt annan än då, formulerar Bergqvist.

Vilka strukturer måste förändras?

- Så fort man börjar tala om förändringar blir det genast ett väldigt starkt motstånd, och det är helt naturligt, man vet vad man har men inte vad man får.

- Men vi måste komma till ett nytänk. Det är färre och färre som bor permanent ute i skärgården, men å andra sidan har det aldrig rört sig så mycket människor i skärgården som nu.

Det är viktigt att vi lyftar katten på bordet och inte går i lås, vi måste göra det för att ha en framtid― Sandra Bergqvist

- Det är en styrka! Hur kan vi förnya oss på ett modernt sätt utan att ge avkall på de rättigheter vi har?

Sandra Bergqvist räknar upp att hon bland annat avser hur förbindelsebåtarna fungerar och enligt vilka rutter de kör med vilka fartyg.

- Det är viktigt att vi lyfter katten på bordet och inte går i lås, vi måste göra det för att ha en framtid, säger Bergqvist.

Kimitoöns utvecklingschef Gunilla Granberg har stora förväntningar på den nya skärgårdsdelegationen som har många nya medlemmar. Dessutom har skärgårdsdelegationen en ny generalsekreterare i Elina Auri.

- Det finns hopp om ett nytt aktivare grepp och en nystart. För att bibehålla en levande skärgård – det behöver vi alla, säger Granberg.

Satte kommunsammanslagningen locket på skärgårdens intressebevakning?

Den kommunsammanslagning som skedde 2009 då Korpo, Nagu, Houtskär och Iniö slogs samman med Pargas och då Dragsfjärd, Västanfjärd och Kimitoön slogs samman till Kimitoöns kommun har fört beslutsfattandet längre bort från skärgårdsområdena.

Någon kan säga att det var splittrande när det fanns flera skärgårdskommuner, men nog gjorde det alltid lite intryck när det kom fyra kommungubbar på besök som inte alltid var så artiga och slipade utan sa vad de tyckte― Christoffer Taxell

Skärgårdspolitiker vittnar om att det numera sällan händer att tjänstemän från Pargas eller Kimitoöns kommun skulle resa iväg till Helsingfors för att argumentera för sin sak.

Christoffer Taxell hoppas att de åboländska kommunerna skulle bli aktivare igen och att det uttryckligen är viktigt att värna om de kommunområden som saknar fast vägförbindelse, den riktiga skärgården.

Karta över Pargas.
5 kommuner slogs samman till den nya skärgårdsstaden Pargas. Karta över Pargas. Bild: Yle iniö

- Jag talar om Korpo, Nagu, Houtskär, Iniö och Hitis. Det är viktigt att de här orterna nämns vid namn för att föra frågorna framåt. Det är de här orternas förutsättningar vi ska värna om, slår Taxell fast.

- Jag brukar tala om färjeskärgården, förbindelsebåtsskärgården och klara-sig-själv-skärgården. Det är fortfarande en relevant indelning. Situationen i ytterskärgården är helt annan än på kyrkolanden.

- Det måste ropas hela tiden, mer och mer! Någon kan säga att det var splittrande när det fanns flera skärgårdskommuner, men nog gjorde det alltid lite intryck när det kom fyra kommungubbar på besök som inte alltid var så artiga och slipade utan sade vad de tyckte - vilket är intressebevakningen första utgångspunkt.

Julgädda från Korpo.
Symboler som att Korpoborna uppvaktar presidenten med en julgädda är en viktig markering och påminner alla om skärgårdsbornas existens anser Christoffer Taxell. Julgädda från Korpo. Bild: Yle/Lotta Sundström julgädda 2015

Christoffer Taxell understryker också att det är bra för Pargas att det går bra för industrin och för skärgården – och för skärgården är det bra att det går bra för industrin.

- För då har vi en starkare kommun. Det finns ingen konflikt, som det finns spår av att någon ibland vill understryka, säger Taxell.

Vy över Finnsementtis fabrik och hamn i Pargas.
Pargas stad har en hel del tung industri. Vy över Finnsementtis fabrik och hamn i Pargas. Bild: Yle/ Nora Engström industri,Pargas,Finnsementti

Sandra Bergqvist håller med om att kommunsammanslagningen kan ha haft en viss inverkan på intressebevakningen, men säger att det viktiga är de politiska beslut som har fattas efter sammanslagningen.

- Det är pudelns kärna. I vissa fall har kunskapen om det lokala i skärgården försvunnit och därför är det viktigt att det finns olika organ och forum som diskuterar den lokala verkligheten, säger Bergqvist.

Bergqvist räknar upp byaråd och byaföreningar och får medhåll av Kimitöns Gunilla Granberg som också räknar upp en lång lista på olika organ som jobbar för skärgården.

Utred intresse för vindkraftverk i skärgården", anser Hitistinget.
Hitistinget är ett sätt för skärgårdsbor i Kimitoöns kommun att vädra sina åsikter och komma med förslag. Utred intresse för vindkraftverk i skärgården", anser Hitistinget. Bild: YLE/Monica Forssell hitisting

- Det finns ett jättestort intresse för att bevaka de här frågorna. Men vi borde komma samman. Om vi samlar våra gemensamma positiva krafter för att se möjligheter så kommer vi mycket längre än om vi alla pysslar med vårt, säger Granberg.

Hon slår fast att en fast bosättning på öarna i skärgården är en förutsättning för att det överhuvudtaget ska vara möjligt också för fritidsbosatta att stanna längre i skärgården.

I medeltal befinner sig fritidsbefolkningen på Kimitoön 82 dagar per år på sin stuga.

Gunilla Granberg är utvecklingsdirektör på Kimitoön
Gunilla Granberg är utvecklingschef i Kimitoöns kommun. Gunilla Granberg är utvecklingsdirektör på Kimitoön Bild: Yle / Jonna Nupponen granskande

Taxell slår fast att fritidsfolket visserligen är besökare men också aktörer.

- Jag brukar fråga folk: Vad kan du göra för din näromgivning? Det finns en stor beredskap hos fritidsbefolkningen, den måste bara kanaliseras.

- Det finns första steg i den riktningen - jag har sett det göras i Pargas men det skulle finnas mycket mer att göra, säger Taxell.

"Servicen är A och O"

Sandra Bergqvist konstaterar att tillgången på service är helt avgörande för om det kan finnas en fast bosättning i skärgården.

- Det handlar om tillgång till läkare, dagis, skola, bibliotek, verksamhet för ungdomar och motionsverksamhet – skärgårdsbor behöver precis samma saker som alla andra.

Finns det sådan service i skärgården i Kimitoöns kommun?

- Jo på en helt rimlig nivå, säger Gunilla Granberg.

- Vi köper hälsovårdstjänster och hemvårdstjänster, det finns skola, förskola, bibliotek och aktiva byaråd. Det finns mycket stor aktivitet i skärgården.

Ung man rör om i stor cistern.
Patrik Laine brygger öl i Rosala i sitt brygghus. Ung man rör om i stor cistern. Bild: Yle/Monica Forssell bryggeri,Ölbryggning,Rosala,rousal

- Det finns också arbetsplatser i Rosala där man till exempel brygger öl. Det sjuder av aktivitet - om du vill se det och vill stärka den bilden.

Granberg lyfter också fram de extra statsandelar som kommunen får för att kunna ordna med service i skärgårdsområdet.

- Det är oerhört viktigt för att vi ska kunna fortsätta upprätthålla servicen på en rimlig nivå.

Taxell konstaterar att staten tidigare var en mycket stor arbetsgivare i skärgården, men antalet arbetsplatser har minskat dramatiskt. Frågan är var man kan hitta nya arbetsplatser?

Döda fiskar i nät.
Väldigt få fiskare i Åboland jobbar med kustnära fiske. Döda fiskar i nät. fisknät,fiskare,vittje

- Jag är sorgsen över att se hur yrkesfiskarnas antal minskar och samhällets åtgärder gör det inte alls lättare att vara yrkesfiskare, suckar Taxell.

- Men man borde se nya infallsvinklar. Nu finns det ju ett visst intresse att lyfta fram maten som något som man kan konkurrera med, funderar Taxell.

"En fast bosättning året runt är en förutsättning för en skärgård"

Christoffer Taxell har engagerat sig för uttryckligen ytterskärgården som styrelsemedlem i Åbolands skärgårdsstiftelse.

Skulle jag vara elak så skulle jag säga att här diskuterar stadens herrar skärgården men skärgårdsbor är här inte― Christoffer Taxell

- Vi har inga pengar, men med samarbete har vi skapat tre ställen i Åboland: Brännskär, Björkholm och Korpoström. Den här typens exempel visar att det går att leva i skärgården, menar Taxell.

Brännskärs gästhamn i Åbolands skärgård.
Brännskär har fått nya invånare tack vare Åbolands skärgårdsstiftelse. Brännskärs gästhamn i Åbolands skärgård. Bild: Yle/Christa Mäkinen brännskär

Varför är det så viktigt?

- Utgångspunkten måste vara att komma ihåg att skärgården är skärgårdsbornas, och en del av dess väsen är att skärgården är bebodd. Både huvudöarna och de som är lite längre borta, säger Taxell.

- Och ser man skärgården som ett varumärke, så det ska samhället ha råd med. Jag är högst irriterad över att posten räknar med några tiotals tusen euro som grund för vad man ska göra med postutdelningen, säger Taxell.

Taxell irriterar sig också på att frågor som direkt berör skärgården diskuteras utan att lyssna på skärgårdsborna själva.

- Det ordnades ett stort seminarium om skärgårdshavet i Åbo nyligen och jag var fast besluten om att vara tyst när jag gick dit. Men jag kunde inte hålla mig, berättar Taxell.

- Jag sade: Skulle jag vara elak så skulle jag säga att här diskuterar stadens herrar skärgården men skärgårdsbor är här inte!

Är det någon som lyssnar?

Trots att det saknas kunskap om skärgården på tjänstemannanivå och bland politiska beslutsfattare så hävdar Gunilla Granberg ändå att det finns bevis för att gemensamma ansträngningar kan bära frukt.

- Ett exempel där vi lyckades stävja den förra regeringens stora missar var förslaget på hur förbindelsebåtstrafiken skulle finansieras. Ministern backade ju tack vare att alla samverkade och en negativ utveckling stoppades, säger Granberg.

Utgångspunkten måste vara att komma ihåg att skärgården är skärgårdsbornas, och en del av dess väsen är att skärgården är bebodd― Christoffer Taxell

Sandra Bergqvist konstaterar att samma exempel samtidigt visar hur farlig okunskapen kan vara.

- Att det från en ministers håll kan komma sådana här förslag som är så här ödesdigra för skärgården – det borde aldrig få ske. Här måste vi se till att det görs ordentliga konsekvensanalyser.

Kommunikationsminister Anne Berner kommenterar Finaviaaffären i Helsingfors i juli 2016.
Anne Berner (c) var kommunikationsminister då avgifter på förbindelsebåtarna diskuterades. Kommunikationsminister Anne Berner kommenterar Finaviaaffären i Helsingfors i juli 2016. Bild: All Over Press Anne Berner,Trafik- och kommunikationsministeriet,kommunikationsminister

- Tyvärr var det här ett praktexempel på hur absolut förödande det kan vara om inte ministerierna sitter på rätt kunskap, säger Bergqvist.

Christoffer Taxell hävdar att konkreta besök på ort och ställe är nödvändiga för att beslutsfattare ska få upp ögonen för de verkliga skärgårdsförhållandena.

- Man borde få de här människorna att komma ut under perioden oktober - mars då det inte är så lätt att röra sig i skärgården och det inte är ljust. Då får man en uppfattning om hur de verkliga förhållandena ser ut.

Också Kimitoöns kommun bjöd in skärgårdsdelegationens nya generalsekreterare Elina Auri genast då hon tillträdde sin nya post.

Bergqvist säger att också skärgårdsdelegationens besök i skärgården nu kommer att ske under vinterhalvåret och inte som de brukar i juni.

- Varför ska vi besöka skärgården i juni då det är solsken och glass? frågar sig Bergqvist. Vi har en glansbild av skärgården, men vi måste få ut dem då när det är normaltillstånd. Utan en sommar- och solfasad.

Många ömmar för ett renare Skärgårdshav – konkurrerar miljöfrågor och skärgårdsbor om uppmärksamheten?

Skärgårdshavet mår uselt och behöver alla de åtgärder som står till buds. Det finns en uppsjö organisationer som jobbar för en renare havsmiljö – bland annat det nya projektet Det unika skärgårdshavet.

Både havsmiljön och kulturlandskapet behöver uppmärksamhet och resurser.

– Det finns förstås en viss konkurrens och en viss konflikt mellan dem. Då måste man fråga sig vad man sätter först, säger Taxell.

Algblomning vid en brygga, med båtar och bojar i bakgrudnen.
Mycket görs för att rädda Skärgårdshavet. De blågröna algerna är ett symptom på att havet lider av övergödning och mår dåligt. Algblomning vid en brygga, med båtar och bojar i bakgrudnen. Bild: Yle/Linus Hoffman algblomning,Blågröna alger,blågrönalger,Cyanobakterier,Livia,Pargas,Skärgården (öar),Hessund,paramet

- För mig är det ingen skärgård om det inte finns skärgårdsbor. Skärgården förutsätter att det finns skärgårdsbor, som har förutsättningar att bo där.

- Om man inte slår vakt om skärgårdsbornas villkor ska man säga det högt - att man bryr sig mer om sälen än själen, säger Taxell.

Kuvassa on harmaahylje kuvattuna Porvoossa 2015.
Är sälen viktigare än själen? Eller kan man värna om båda? Kuvassa on harmaahylje kuvattuna Porvoossa 2015. Bild: Juha Metso / AOP gråsäl

Är det här ett problem, får vi en kamp om resurser och uppmärksamhet?

Sandra Bergqvist vill inte ställa miljöfrågor mot skärgårdsbornas intressen och menar att det gagnar alla att vi får ett renare Skärgårdshav. Hon får medhåll av Taxell.

Många öar har tystnat eller håller på att tystna, men jag rekommenderar alla att åka till Brännskär eller Björkholm― Christoffer Taxell

- Däremot skulle jag vilja att vi blir bättre att vända det på bästa möjliga sätt, så att åtgärder också gynnar skärgårdsbefolkningen och att de kan tas med i beslutsfattandet, säger Bergqvist.

Hur ser er vision för skärgården ut?

Gunilla Granberg konstaterar att hennes vision är glasklar

- Min vision är självklart en levande och livskraftig skärgård men på ett annat sätt jämfört med i dag.

- Jag tror starkt på de fritidsboende och deras intresse för sin fritidskommun. Det måste vi bli bättre på att ta till vara.

- De har väldigt mycket att ge och de älskar sin sommarort, vi ska dra nytta av dem tillsammans med skärgårdsborna, säger Granberg.

Björkholm-skylt i Björkholms hamn
Björkholm-skylt i Björkholms hamn Bild: Yle/Fredrik Häggman Björkholm (ö i Finland, Egentliga Finland, Åboland, lat 60,18, long 22,25),kurt kronehag

Taxell vill lyfta fram de goda exempel som redan finns på att det är möjligt att stödja den fasta bosättningen

- Många öar har tystnat eller håller på att tystna, men jag rekommenderar alla att åka till Brännskär eller Björkholm. Det ska finnas förutsättningar att bo i ytterskärgården också i framtiden.

Sandra Bergqvist lyfter fram grundläggande infrastruktur och service.

- Det handlar om nätkommunikationer och färjförbindelser! När det fungerar kan vi sätta fokus på framtiden.

- Det som har varit, har varit, och nu måste vi ta ett nytt och modernare grepp. Då kan vi skapa en levande skärgård med hjälp av dem som bor året runt i skärgården och dem som bor där delar av året.

Här kan du lyssna på diskussionen som fördes i Slaget efter tolv:

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland