Hoppa till huvudinnehåll

Arbetssökande: Aktivering sker inte genom bestraffning

Arbetssökande kvinna sitter i Senatstorgets trappor
"Senast jag var så här högt uppe i trapporna var när jag var här och demostrerade mot aktiveringslagen", säger Susanne Ådahl. Arbetssökande kvinna sitter i Senatstorgets trappor Bild: Charlotte Winberg / Yle Senatstorget,arbetssökande

Bli rörmokare eller välj något annat yrke där du behövs, säger Susanne Ådahl som varit arbetslös sedan 2016.

- Senast jag var så här högt uppe i trapporna var när jag var här och demonstrerade mot aktiveringsmodellen i februari förra året, säger Susanne Ådahl.

Finlands Fackförbunds Centralorganisation (FFC) ordnade en demonstration som lockade tusentals personer till Senatstorget i februari 2018.

Susanne Ådahl deltog i demonstrationen för att hon, enligt sina egna ord, tyckte att "aktiveringsmodellen var idiotisk". Det ansåg hon i februari 2018 och det anser hon fortfarande.

- Varför ska man ha sådana här system? Och vet de som kommit på den här modellen ens någonting om arbetslösa och om vår realitet, undrar Ådahl.

Aktivering enligt vems verklighet?

Ådahl har varit arbetssökande sen 2016 och har inte känt att hon fått någon hjälp eller uppmuntran till att aktivera sig. Snarare tvärtom.

- Jag hade sökt till en kurs som TE-centralen ordnade, men sedan visade det sig att den pågick under samma dagar och vid samma tid som en kurs jag redan gick på och som jag själv hade betalat för och anmält mig till på eget initiativ. Men den ordnades inte av TE-centralen. Jag tänkte då att orsaken till att jag inte kan gå på den här kursen är helt uppenbar, säger Ådahl.

Svaret från TE-centralen var ändå att det inte var en giltig orsak.

- Helt obegripligt, utbrister Ådahl, som sattes i karens i tre månader för att hon inte deltog i kursen.

Aktivering ska inte vara att någon säger att man ska ta emot ett jobb och att man får en bestraffning om man inte gör det.― Susanne Ådahl

Att sättas i karens innebar för Ådahls del att hon inte fick någon arbetslöshetsersättning under tre månaders tid.

- Läxan man lär sig av det här är att du inte ska göra någonting självmant eller ta några egna initiativ, konstaterar hon.

- Aktivering ska inte vara att någon säger att man ska ta emot ett jobb och att man får en bestraffning om man inte gör det. Det är ju som en uppfostringsmodell som inte används ens på våra daghem i dag, drar Ådahl till med.

Aktiveringsmodellen avskaffas till nästa år

Aktiveringslagen mötte mycket kritik när den godkändes av riksdagen fem dagar innan julafton 2017.

Efter en vecka hade ett medborgarinitiativ för att omvälva den nya lagen samlat fler än 50 000 underskrifter, och när det överlämnades till talmannen hade initiativet samlat 140 000 namn. Kravet var att lagen omedelbart skulle återtas.

Kvinna sitter i Senatstorgets trappor i solskenet
Susanne Ådahl är inte ensam om att motsätta sig sättet på vilket arbetssökande ska aktiveras. Kvinna sitter i Senatstorgets trappor i solskenet Bild: Charlotte Winberg / Yle Senatstorget

Nu, två år senare, kommer modellen att avskaffas. Susanne Ådahl ser fram emot den ersättande modellen, men hon hoppas att den nya modellen ska vara mera långsiktig.

Ådahl efterlyser flexibilitet och verklighetsförankring i den nya modellen.

Den som kom på den här modellen kan inte ha varit arbetslös en enda dag.― Susanne Ådahl

- Som det har varit nu så har det bara varit viktigt att få ner arbetslöshetsstatistiken genom snabba beslut under den förra regeringsperioden. Då struntar man i de bakomliggande orsakerna och i att det ska vara långsiktigt för de som det berör, anser Ådahl.

- Den som kom på den här modellen kan inte ha varit arbetslös en enda dag, tror hon.

Antalet arbetslösa har minskat

Antalet arbetslösa i augusti år var 17 000 färre jämfört med antalet i fjol vid samma tidpunkt, enligt Statistikcentralens färska arbetskraftsundersökning.

Men att bara stirra sig blind på vad siffrorna visar anser Ådahl inte att är hållbart i längden, om man inte tar i beaktande de personer som berörs.

- Om man inte involverar dem som besluten berör så står det sig alltid dyrt. Alltid! Människor som motsätter sig beslut gör det för att de känner att beslutsfattarna struntar i deras verklighet, anser Ådahl och fortsätter:

- Inte kan någon med en månadslön på 30 000 euro i månaden sitta och bestämma så här: Vi gör avdrag på ditt stöd för att du inte gör som vi säger.

Läs också