Hoppa till huvudinnehåll

Nedskärningar försätter yrkeskunskaper i fara – Leo vill ha mer praktisk jordbruksundervisning och Teresa läste urologi på kvällarna för att klara jobbet

Fotomontage. Två porträttbilder är hopfogade, till höger en man med keps och till vänster en leende kvinna.
Leo och Teresa måste satsa hårt för att klara sig i arbetslivet. Fotomontage. Två porträttbilder är hopfogade, till höger en man med keps och till vänster en leende kvinna. Bild: YLE Axel Rappe yrkesutbildning

Färre lärare, mera självstudier och sämre handledning har lett till att studerande i dag har sämre praktiska färdigheter när de kommer ut i arbetslivet. Det har man också märkt ute på arbetsplatserna.

För Leo Klinge kom drömmen om att bli jordbrukare tidigt. Nu studerar han till agrolog vid Novia i Raseborg.

Men idag sköts utbildningen av få lärare och det är långt självstudier som gäller för Leo.

- Nog går det sådär med ett nödrop. Det kräver nog en hel del självdisciplin att sitta framför datorn och faktiskt få något gjort.

Leo tycker att det är för mycket teori på skolan. Det blir påtagligt när han och studiekamrater kommer ut på praktik på olika gårdar.

- Praktikvärden har nödvändigtvis inte tid att lära ut de konkreta arbetsskedena.

Enligt Lars Fridefors, som är ansvarig agrologutbildningen vid Novia, är teorin minst lika viktig som praktiken.

- Teorin är grunden för varför vi gör saker och ting och hur det fungerar samband och så sen det här praktiska är mera att utföra och att känna till det.

Spotlight träffar Leo Klinge på Mörsbacka gård i Sjundeå där har gör sin praktik. På gården är man nöjd med honom.

Det här är rena himmelriket

- Ibland har man ju fått lära praktikanten köra traktor, så det här är rena himmelriket, säger Carl-Johan Grönberg på Mörsbacka gård.

Självstudier inom vården

Teresa Narvaez Recio blev färdig sjukskötare från Novia för snart två år sedan. I dag jobbar hon på Raseborgs sjukhus.

Hon fick erfara att det inte räcker med skolans baskunskaper. I hennes yrke är det dessutom svårt att få tillräckligt mångsidig praktik.

- Man måste läsa på egen hand för att klara sig i arbetslivet. Jag hade praktik från en kirurgisk avdelning men inte inom urologi som finns här, förklarar Teresa.

Urologi har hon läst hemma på kvällarna, för att komma ikapp på jobbet.

Så drabbades yrkeshögskolorna av nedskärningarna

Under 2012 – 2019 har de statliga anslagen till yrkeshögskolor skurits ned med totalt cirka 240 miljoner euro.

Indexförhöjningarna slopades 2012. Den nya regeringen Rinne har återinfört dem.
Finansieringens realvärde har försämrats med cirka 21 procent.

För de svenskspråkiga yrkeshögskolorna är nedskärningarnas effekt större då tilläggskompensationen på fem procent för små högskolor slopades.

Nedskärningarna för Novias del är 9,4 miljoner euro mellan åren 2012 – 2017. Sedan har statsfinansieringen något stigit. (2,7 miljoner euro).

Arcada:s statsstöd har skurits ned med 4 miljoner euro under tiden 2012 – 2018.
Idag har Novia 4000 studeranden. Vid Arcada studerar 2700 studerande

Personalen vid yrkeshögskolorna har minskat med totalt 1 500 personer på sju år (2012 – 2018). Här ingår undervisande lärare, forskare och administrativ personal.

Idag jobbar totalt cirka 9 470 personer vid högskolorna och av dem är knappt 5000 lärare.
Den undervisande personalen vid alla yrkeshögskolor har minskat med drygt 980 personer mellan åren 2012 och 2018.

Under samma tid har personalen, både undervisande lärare, forskare och administrativ personal minskat med 82 personer vid Novia och med 19 personer vid Arcada.
Artikeln har rättats angående personalsuppgifterna då det förekommit fel i Vipunens statistik.
Källa: vipunen.fi, Arcada och Novia.

Flera utexaminerade har svag kompetens

Ute på arbetsplatserna har man med oro följt med utvecklingen. Flera arbetsplatser får ta emot arbetstagare med svag praktisk kompetens.

Till exempel de sjukhus Spotlight talat med säger att sjukskötarnas nivå varierar beroende på från vilken yrkeshögskola de kommer.

- Den praktisk kliniska beredskapen är betydligt lägre än vad den har varit, säger överskötare Carola Lindholm vid Raseborgs sjukhus.

Det kan till exempel vara fråga om att sätta in en magsond. Något man måste lära sig i praktiken och få öva på innan kunskapen sitter. Det här betyder mera arbete för den övriga personalen.

Porträttbild av Carola Lindholm.
Carola Lindholm överskötare vid Raseborgs sjukhus har lång erfarenhet av nyutexaminerade sjukskötare. Porträttbild av Carola Lindholm. Bild: YLE Taisto Lapila sjukskötare,yrkesutbildning

- De färska sjukskötarna vet själva sina begränsningar och den handledande personalen finns nog till hands men det är arbetsdrygt, förklarar Carola Lindholm.

Ingenjörernas kunskaper på nedåtgående

En annan sektor som är orolig över utvecklingen är den kemiska industrin.

- Nivån på ingenjörernas kunskaper är på nedåtgående, och det oroar oss, säger Anni Siltanen på Kemiindustrin r.f.

Kemiindustrin är mest bekymrad över de sämre färdigheterna i naturvetenskapliga ämnen och matematik, visar industrins medlemsenkät.

“Huvudsaken att studerande blir färdiga”

I dag ska utbildningen vara effektiv. Förenklat betyder det att yrkeshögskolornas finansiering är långt beroende av hur många som blir färdiga och hur många uppnådda studiepoäng man kan visa på.

- Det betyder att man försöker intensifiera undervisningen och försöka få de här prestationerna utförda, förklarar Kim Rancken, huvudförtroendeman vid Arcada.

Samtidigt har lärare för Spotlight påpekat att vitsord inte längre har så stor betydelse

- Huvudsaken är att studerande blir färdiga.

Trött, krympande lärarkår utan resurser

På yrkeshögskolan Novia har personalen minskat med femtiotre personer på fem år. Det betyder att färre lärare ska sköta allt mer och att eleverna får mindre handledning.

- När kollegor går i pension så springer vi andra lite snabbare, förklarar Lars Fridefors, ansvarig för agrologutbildningen.

Flera lärare säger till Spotlight att handledningen har minskat. För Novias del har det till och med varit brist på studieplanerare, men kritiken avfärdas av rektor Örjan Andersson.

- Om man ser på en nationell jämförelse hur man framskrider i sina studier så klarar vi oss väldigt bra.

Förutom nedskärningar har personalen vid Novia drabbats av organisationsreformer.
Senaste reform genomfördes 2017, men en ny är redan i görningen.

- Man ska alltid vara beredd att kunna ändra organisationer om man ser att det kan bli bättre, förklarar rektor Örjan Andersson.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes