Hoppa till huvudinnehåll

Teater: Rest in Peace av Teater Venus arrangerar ett terapeutiskt möte med förfädernas andar

Fem skådespelare med masker i ansiktet står i motljus i en gammal kyrksal.
Förfädernas andar ser ganska läskiga ut men egentligen är de alldeles snälla. Fem skådespelare med masker i ansiktet står i motljus i en gammal kyrksal. Bild: Stefan Bremer Universum,teaterkonst

Teater Venus föreställning är ett lagom läskigt möte med förfädernas andar i den gamla kyrkans vinklar och vrår.

Rest in Peace börjar med att publiken leds in i en dimmig sal. För att komma in i förfädernas värld får vi gå genom en labyrint som ritats upp på golvet.

I Teater Venus föreställning hamnar själva teaterbyggnaden, den gamla kyrkan Betaniahuset, i centrum av upplevelserna. Publiken delas upp i små grupper och leds runt i byggnaden.

Vi går upp för vindlande trappor till trånga vindsskrymslen, ner till smala och dunkla källarkorridorer.

Märkliga ljud hörs från olika delar av byggnaden. Ett rytmiskt dunkande, hoanden och rop ekar över takåsarna. Ibland hörs det flöjtmusik. I sinom tid får man veta vad, eller vem, det är som ligger bakom lätena.

Vi möter andarna en åt gången i olika rum. Varje möte är en slags programpunkt, och föreställninge har i sig ingen handling att följa.

Fem skådespelare i masker står på ett mörkt golv. På golvet har ett labyrintmönster ritats.
Åskådarna måste gå genom labyrinten för att komma till förfädernas värld. Fem skådespelare i masker står på ett mörkt golv. På golvet har ett labyrintmönster ritats. Bild: Stefan Bremer Universum,Teatteri venus

Skådespelarna uppträder i masker och spelar förfädernas andar som publiken möter på olika ställen i byggnaden. Maskernas väldiga ögonbryn och mumieliknande ansiktsdrag ger dem ett uråldrigt utseende, snudd på groteskt.

Det är lite läskigt och spännande, men snabbt märker man att andarna är snälla och vill en väl. De hjälper ansöka om ett kraftnamn och skicka meddelanden till det förflutna eller framtiden. Vissa av dem uppför ordlösa ritualer.

Terapeutisk upplevelse

Helheten känns terapeutisk på något vis. Vi uppmanas att minnas våra bortgångna släktingar och fundera över vad vi vill göra i livet, reflektera över döden, släppa sådant vi skäms över. På ett ganska trevligt sätt.

Andarna talar med oss och frågar oss saker, och som åskådare känner jag mig väldigt sedd och uppmärksammad. Det är en ovanlig känsla i en teaterföreställning, ofta sitter man ju trygg och anonym där i bänkraderna.

Det känns milt och väldigt annorlunda än den typiska ”publikinteraktionen” då skådespelare på scenen får för sig att de ska börja prata med publiken, vilket publiken traditionellt avskyr att utsättas för.

Upplägget bygger på en slags primitivism som känns som om den gränsar till någon slags New Age-andlighet. Det är en sympatisk upplevelse.

Då jag kommer ut från föreställningen känner jag mig lätt, rörd och märkligt hudlös.

Teater Venus: Rest in Peace. Arbetsgruppen består av Max Bremer, Paul Holländer, Sam Huber, Markus Luukkonen och Åsa Nybo. Anna Uschanov har gjort maskerna. Ada Halonen och Anttoni Halonen svarar för det visuella. Föreställningen spelar på finska, svenska eller engelska vid behov. Den spelar till och med den 2 november. Åldersrekommendation: 15 år.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje