Hoppa till huvudinnehåll

Lögndetektorn: Hälsohumbug blomstrar på nätet – så här känner du igen skrönorna

Vita piller på ett grönt blad symbol för alternativ medicin.
Vita piller på ett grönt blad symbol för alternativ medicin. Bild: Yle / Raili Löyttyniemi alternativ medicin,hälsa,medicin,Lögndetektor,Humbug,lögner

På nätet finns en aldrig sinande mängd av vilseledande, felaktig och till och med skadlig information beträffande hälsa. Hälsohumbug når oss från alla håll: den florerar på de sociala medierna, opinionsbildare delar med sig av sina åsikter och vi nås via de traditionella medierna.

Doktorand Pauli Ohukainen, som skriver bloggen Tervettä skeptisyyttä, sund skepticism på finska, ger tips på hur du kan känna igen rent svammel och lurendrejeri.

En tumregel är att hälsonyheter som snabbt sprids på de sociala medierna ofta är vilseledande:
Enligt ett färskt expertutlåtande var endast tre av de populäraste hälsonyheterna år 2018 vetenskapligt hållbara.

Frukter
Frukter Bild: Stocksnap.io/ Jan Vašek frukter,apelsin,banan,äpple,hälsa

Antti Heikkiläs bok med medicinfri hälsoinformation väckte för en tid sedan rabalder i Finland . En del läkare anser att Heikkiläs påståenden kan vara direkt hälsovådliga.

De större kedjorna Kesko och S-gruppen drog tillbaka Lääkkeetön elämä -boken (betyder ungefär ett medicinfritt liv) från sina affärer medan bokhandlarna valde att inte ta ställning till innehållet.

Skepsis ry tilldelade 2018 bokens utgivare Otava årets humbugpris. Förlaget har nyligen publicerat den fjärde upplagan av boken. I den har de rättat över tio uppenbara felaktigheter.

Tack vare sociala medierna är det lätt att samla grupper av hängivna kring bluff som berör hälsa. Särskilt ämnen som berör näring och näringslära väcker starka känslor.

Kost och dieter hänger nära samman med identitet och det förenar grupper med samma identitetsuppfattning.

– Hälsa är en personlig angelägenhet där alla upplever sig vara experter. Därför är myter kring hälsa så populära säger, Pauli Ohukainen.

Grönsaker är förvisso nyttigt, men den som vill hålla vikten bör äta tillräckligt mycket av allt. Bild: YLE/Glowimages
Grönsaker är förvisso nyttigt, men den som vill hålla vikten bör äta tillräckligt mycket av allt. Bild: YLE/Glowimages Bild: YLE/Glowimages diet

– I kollektiv som uppstår på de sociala medierna formas den egna åsikten så att den stöder kollektivets allmänna uppfattning. Då blir det svårt att förhålla sig neutralt till information som står i strid med kollektivets åsikt.

Ohukainen forskar i risker med hjärtsjukdomar och kolesterolämnesomsättning. På sin fritid skriver han en blogg om desinformation gällande olika aspekter på hälsa.

Ohukainen skriver utöver sin blogg långa och utförliga diskussionsunderlag på Facebook. Han för tålmodiga diskussioner med människor av olika åsikt.
Tervettä skeptisyyttä-bloggen har på Facebook över 9000 följare och hans uppdateringar gillas regelbundet av hundratals människor.

Hälsodravel är enligt Ohukainen en bieffekt av ett välmående och stabilt samhälle. När det inte förekommer akuta kriser eller hot är det möjligt att sätta sin energi på saftfasta och superfoods.

Träna tankemusklerna dagligen

– Tillgången på information är i dag större än någonsin tidigare i historien. Det här leder obönhörligt till att också mängden felaktig information hela tiden ökar, säger Pauli Ohukainen.

– Därför är det viktigt att utveckla sina kunskaper i kritiskt tänkande. Annars kan man inte skilja det goda från det dåliga. Det sanna från det osanna.

Enligt Ohukainen kan man träna upp sin förmåga till källkritik. Man kan träna sig i att känna igen humbug på samma sätt som man kan träna på gym, till exempel. Allt börjar med att man godkänner sina egna tankars bristfällighet.

– Vi har alla någon snedvridning i vårt sätt att tänka. Grunden för kritiskt tänkande är att godkänna den här snedvridningen. Det gör oss ödmjukare och med det kommer man redan långt, säger Ohukainen.

– Att ta det första steget kan vara väldigt svårt, men det är också det viktigaste steget.

En dylik förvrängning är den vi kallar verifieringsillusion. Det innebär att en människa gärna söker sig till sådan information som förstärker hens världsbild. Ingen är immun mot det här, enligt Ohukainen.

– Jag får dagligen fast mig själv för verifieringsillusion.

Händer håller i tutor.
Händer håller i tutor. Bild: Yle opinioner,pravda

Vinn dig själv i en debatt

En annan övning i kritiskt tänkande är att försöka besegra sig själv i en debatt.

– Om du redan har en åsikt när du läser ny information, försök med att aktivt övertyga dig själv till att byta åsikt. Debattera med dig själv. Försök att hitta sätt att se saken från ett annat perspektiv.

När man söker motsättningar mellan olika synsätt och väger skillnaden mellan dem, kan man märka vilken sida som är mer logisk och har mer bevis.

– Du kan också försöka tänka vad det skulle krävas för att du skulle ändra din åsikt.

Som tredje punkt rekommenderar Ohukainen att den som tänker kritiskt gärna ska undvika att ta starkt ställning, om hen inte inte är insatt i saken. Då är det lättare att byta åsikt om det skulle behövas.

Det är bättre att närma sig ny information genom en utvärderingsprocess än genom slutresultatet. Argumentationen är viktigare än själva åsikten.

Gör humbugen någon skada?

De som försvarar humbuginformation förlitar sig ofta på anekdoter där de själva eller någon de känner har fått hjälp av till exempel någon alternativ vårdform. Ohukainen påminner om att man med hjälp av anekdoter kan argumentera för precis vad som helst.

– I en mindre lokaltidning fanns det en berättelse om en person som efter att ha insjuknat i cancer beslöt sig för att börja supa. Efter ett par månader hade cancern försvunnit. Ändå skulle säkert ingen rekommendera alkohol som cancermedicin, säger Ohukainen.

– Också om en anekdot är sann så finns det med stor sannolikhet en annan anekdot som bevisar det totalt motsatta.

Som motvikt till de här historierna finns det en enorm mängd med betydligt tråkigare berättelser om någon som följt den föreskrivna medicineringen eller normala näringsrekommendationen och deras hälsotillstånd har blivit bättre. De händelserna blir inte berättelser som sprider sig på nätet eller når rubrikerna.

Det är också typiskt att fråga om humbugen medför någon skada? Om någon tror på lurendrejeriet och väljer sin vård enligt det, är inte det vars och ens ensak?

När det gäller allvarliga sjukdomar är skadeverkningarna uppenbara. Om man lämnar cancer obehandlad leder det ofta till döden.

Nainen pitelee käsissään teemukia, missä on sitruunanviipale.
Om man däremot prövar att dricka te av sprängticka mot förkylning så är det knappast skadligt. Nainen pitelee käsissään teemukia, missä on sitruunanviipale. Bild: Yle, Tero Kyllönen te,citron

– Jag anser ändå att till och med tillsynes ofarlig humbug egentligen också är skadlig, säger Ohukainen.

– Humbuginformation upprätthåller ett bredare trossystem och en allmän acceptans av existensen av humbug.
Om ett apotek säljer homeopatiska produkter vidmakthåller det en kultur av vidskepelse. När det finns humbug överallt och ingen reagerar, sker det en normalisering.

Skäl att värdesätta expertis

Många önskar att de skulle veta vad de kan tro på. Alla har inte tid att leta efter samstämmighet i åsikter inom den akademiska världen eller läsa forskningsrapporter inom alla intressanta områden.

– En sund respekt och tillit till expertis har kanske delvis glömts bort i dagens värld, säger Ohukainen.

– Jag förespråkar ingen blind tilltro till auktoriteter men det är bra att komma ihåg att en del arbetar med att producera och hantera hälsoinformation. Största delen av dem är människor som vill väl och inte har hemliga motiv och konspirationer.

En rörmokares perspektiv vid en rörrenovering väger tyngre än en lekmans. På samma sätt borde en åsikt uttalad av en professionell inom vårdbranschen eller en forskare väga tyngre än den som inte har utbildning inom området eller arbetar i det yrket.

– Man kan ta reda på vilken åsikt experter överlag har. Det är ofta en bra tillförlitlighetsmätare.

Så här känner du igen hälsohumbug:

Vad utlovar den?

Till kännetecknen för hälsohumbug hör att publiken utlovas någonting omvälvande. Det kan handla om ett nytt fynd eller återkomsten av ett gammalt trick.
Vanligtvis finns det inte lätta lösningar på invecklade omständigheter.

Samma minnesregel som kan tillämpas på falska nyheter fungerar också på hälsoinformation : det som låter för bra för att vara sant, är sannolikt inte sant.

Vilken berättelse berättar den?

Humbug marknadsförs ofta som berättelser. I dem framhävs motsättningarna mellan den kliniska läkarvetenskapen och andra metoder. Man säger: "det här berättar läkarna inte för dig" eller "det här försöker de hemlighålla".

Vem har huvudrollen i berättelsen?

Det är vanligt att framhäva källan. Hjälten i berättelsen är sanningens förkämpe och alla andra har fel.

Är det om en övertolkning eller överdrift?

Är det en nyhet om ett nytt forskningsrön; kolla hur andra källor har tolkat den. Kolla också upp den ursprungliga forskningen. (De är dessvärre ofta bakom betalmurar men en kort beskrivning finns att läsa gratis.)

Hur har forskningen utförts?

Vetenskap lever av oupphörlig kritik och av att resultaten upprepas och omkullkastas. Humbug informationen är skör och klarar inte kritisk granskning.

Är det tillåtet att kritisera?

De som sprider humbug information försöker ofta förhindra att kritik framförs eller så påstår de att att saklig kritik är mobbning.

Den här artikeln är en översättning av artikeln, Valheenpaljastaja: Terveyshuuhaa kukoistaa netissä – näin opit tunnistamaan sen, skriven av Johanna Vehkoo.

Svenska Yle, vetenskapen och journalistiken

I Yles etiska regler konstateras att vi "tar hänsyn till relevanta fakta och olika perspektiv" samt att vi vågar "fråga och ifrågasätta."

Det konstateras också att vi ska "främja en pluralistisk samhällsdebatt" och att våra program "mångsidigt ska spegla olika åsikter".

Detta är grundläggande värderingar i all vår journalistik.

Men det betyder inte att alla åsikter per definition är likvärdiga ifall det finns en etablerad, vetenskapligt belagd konsensus kring en fråga. Klimatfrågan är en sådan fråga, men det finns också andra, t.ex. en del hälsofrågor.

Att framställa olika sidor i en debatt som skenbart likvärdiga kan nämligen skapa ett slags "falsk balans" i vår rapportering, som inte överensstämmer med verkligheten.
I så fall uppfyller inte journalistiken ett annat centralt villkor, nämligen att ge en så sanningsenlig bild som möjligt av det som sker.

Lögndetektorn tar upp fakta och fiktion på nätet och i de sociala medierna.

Vetamix

Nyligen publicerat - Vetamix