Hoppa till huvudinnehåll

Förslaget att stänga byskolor i Lovisa handlar tillsvidare bara om pengar – noggrannare följder har inte utretts

En ledsen spargris på två handflator.
Lovisa stads kassa gapar tomt och nu måste man minska på utgifterna. Att lägga ner byskolor är ett förslag. Arkivbild. En ledsen spargris på två handflator. Bild: Mostphotos kommunal ekonomi,besparingar,budget,pengar,Spargris,ekonomi

Hur mycket sparar man på att lägga ner byskolorna då staden måste spara miljoner? Det undrar föräldrar till barn i de berörda skolorna. Staden har siffror på skolvisa inbesparingar men ger ännu inte ut dem.

Som Yle Östnyland tidigare har rapporterat ser Lovisa stad ut att gå 10 miljoner euro på minus i år. Därför ligger det ett hårt sparkrav på alla sektorer.

Ett förslag är att lägga ner Pernå kyrkoby skola, Haddom skola och Teutjärven koulu samt daghemmen i Kuggom och Pernå kyrkoby.

Bildningsnämnden vill bevara byskolorna, men frågan kan ännu dyka upp på nytt då stadsstyrelsen och -fullmäktige behandlar nästa års budget. Frågan är hur långt man kommer med att lägga ner skolor och daghem i byarna då sparkravet är så enormt.

Om nämnden skulle ha godkänt alla inbesparingsförslag, där skolstängningarna ingår, skulle man ha sparat en klumpsumma på ungefär 410 000 euro under 2020.

Nämnden har fått se skolvisa siffror

Yle Östnyland ringer upp Jonna Hinttaniemi (SFP), ordförande för nämnden för fostran och bildning, och frågar om de har sett siffror på hur stora inbesparingarna skulle vara på skolnivå om man lägger ner byskolor.

– Jo, det har vi inom nämnden fått se, säger Hinttaniemi.

Är det siffror som vi kan få ta del av?

– Jag tror inte det eftersom jag förstod att vi inte får ge ut dem. Det måste du säkert kolla med utbildningschef Timo Tenhunen eller ekonomiplanerare Siv Mårtens i så fall.

Har ni i nämnden fått information om vilka följder skolstängningarna kan få för till exempel pedagogiken?

– Nej, det är bara siffror i det här skedet.

Min tolkning är att man ännu måste fatta ett skilt beslut om skolindragningar och höra de berörda fastän fullmäktige skulle besluta att man gör en inbesparing som motsvarar vårt förslag― Timo Tenhunen, utbildningschef

Vi ringer också upp utbildningschef Timo Tenhunen. Han vill specificera att det inte handlar om någon skolnätsutredning den här gången, utan om att bildningssektorn har ett krav på att minska på sina utgifter.

– Då är det de här möjligheterna vi har, och de kom egentligen fram redan i den skolnätsutredning som gjordes för något år sedan, säger Tenhunen. Så några pedagogiska utredningar har vi inte, utan snarare en grund för budgetuppgörelsen.

Så kort sagt är det siffrorna som gäller i det här skedet?

– Jo, för min tolkning är att man ännu måste fatta ett skilt beslut om skolindragningar och höra de berörda fastän fullmäktige skulle besluta att man gör en inbesparing som motsvarar vårt förslag. Då för vi också fram de pedagogiska och andra konsekvenserna för de barn och familjer det gäller.

Bara för att klargöra: Det att man i samband med budgeten beslutar att man kan lägga ner de här skolorna och daghemmen betyder nödvändigtvis inte att de läggs ner utan det ska ännu fattas skilda beslut?

– Det ska fattas skilda beslut. Men om man ser krasst på verkligheten så är det i ganska hög grad redan fastslaget då. Jag anser ändå att de berörda alltid måste höras när det kommer till skolindragningar.

Timo Tenhunen intervjuas om parkskolan i Lovisa.
Utbildningschef Timo Tenhunen anser att föräldrarna ska höras innan skolorna dras in, om de dras in. Arkivbild. Timo Tenhunen intervjuas om parkskolan i Lovisa. Bild: Yle/Mimmi Johansson Skola,parkskolan i lovisa

Timo Tenhunen säger att bildningssektorn i samband med hörandena ska kunna motivera vad som är bra och dåligt med de föreslagna skolindragningarna.

Han säger ändå att bildningen inte gick in i nämndens budgetbehandling helt tomhänt. Bland annat har Tenhunen gått igenom de pedagogiska fördelarna med större enheter tillsammans med rektorerna.

– Den främsta fördelen är att vi får starkare enheter med fler kolleger på samma ställe. Sedan får vi också mera kringservice och kan trygga sådant som elevvård, morgon- och eftermiddagsverksamhet samt förskola på de här områdena.

Inte särskilt stora summor per skola

Enligt vad Yle Östnyland erfar är de skolvisa inbesparingarna som nämnden har fått ta ställning till inte särskilt stora. Stämmer det?

– Kalkylerna grundar sig främst på hur vi kan minska på mängden grupper och hur många tjänster vi har i framtiden, inte på vad respektive skola kostar. Om vi har kvar alla skolor så kan vi inte ha färre undervisningsgrupper. Det enda vi kan göra är att göra trelärarskolor till tvålärarskolor.

Så de skolvisa inbesparingarna kan i verkligheten bli större än de siffror nämnden nu har fått se?

– Det är inte så enkelt med skolvisa inbesparingar. Då vi minskar på antalet lärare syns det olika mycket i olika skolor.

– Som du sa är summan inte så stor i den här kalkylen. Men till exempel får de som bor på Pernå kyrkoby skolas område heltäckande service i Forsby och det ser vi som en pedagogisk förstärkning.

Skolhus i Pernå.
Pernå kyrkoby skola hör till dem som föreslås läggas ner. Arkivbild. Skolhus i Pernå. Bild: Yle/Mikael Kokkola Pernå,pernå kyrkoby skola

Ryms Pernåbarnen in i Forsby skolcentrum?

Hem och skola i Pernå kyrkoby har skrivit ett ställningstagande angående hotet mot byskolorna. I utlåtandet, som skickats till pressen, lyfter styrelsen fram att kyrkobyeleverna inte skulle rymmas in i Forsby skola.

Här kan du läsa Hem och skola i Pernå kyrkobys utlåtande i sin helhet

Lovisa stad har i sin strategi för åren 2017-2022 fattat beslut att ”Vi erbjuder högklassig småbarnspedagogik och utbildning på två språk både i centrum och i bycentrumen.”

Nu, vid första bakslaget i ekonomin, vill tjänstemän i Lovisa genast agera mot strategin och slopa Pernå kyrkoby skola, daghem samt 2 andra byskolor och ett daghem.

Bildningsnämnden tog i sitt möte 25.9.2019 starkt med rösterna 8-1 ställning till att de vill hålla sina löften om att bevara skolnätet, och också följa stadens strategi. Vi hoppas att detta klara beslut reflekterar beslutsfattarnas vilja också i stadsstyrelsen och i fullmäktige. Detta för att hålla hela Lovisa lockande och livskfaftigt.

Det är ett faktum att stadens barnantal är sjunkande. Enligt stadens statistik minskar lågstadieelevernas antal med 160 elever från 2019 till 2024. Centrumskolornas andel av de här är 150 elever (Generalshagen 83 elever och Harjunrinne 67 elever). Byskolornas elevantal hålls alltså relativt stabilt, en del har till och med en växande prognos. Statistiken visar att centrumområdet inte är lockande för barnfamiljer. Antalet barn under skolåldern i förhållande till den övriga befolkningen är betydligt mindre i centrum än i de övriga bycentrumen.

Med ekonomiska skäl kan man inte motivera indragningen av vår byskola. Skolbyggnaden är frisk, byggd i stock och har inte ett större behov av reparationer. Största delen av eleverna tar sig till fots till denna skola, vilket vi föräldrar gillar. Barnen får motion och skoldagarna hålls rimligt långa. Kostnaderna för skoltransporterna kommer att stiga vid en indragning av skolan. Under denna tid då det pratas massor om klimatförändring, och det att barn inte rör på sig tillräckligt, känns det ansvarslöst att sätta dessa tiotals barn på en buss eller i en taxi. En stor del av personalen bor dessutom nära skolan, så vi kan konstatera att det handlar om en klimatvänlig skola.

Sammanslagningen av Pernå kyrkoby skola med Forsby skola skulle skapa en dryga 100 elevers skola, vilket skulle kräva två nya undervisningsgrupper samt lärartjänster. Samma antal lärartjänster som vår skola nu har. Ingen inbesparing här. I det nya tvåspråkiga skolcentret i Forsby finns det rum för 10 grundundervisningsgrupper, varav 6 finska och 4 svenska. Det nya skolcentret skulle alltså från första början vara för litet. Både de finska och svenska eleverna skulle lida av trängseln. Forsby och Pernå kyrkoby har inte ett sjunkande barnantal, vilket leder till att trängseln skulle bli bestående.

Pedagogiska skäl kan inte heller användas mot vår skola. Byskolan har till 100 procent kompetenta lärare. Klasserna har 13–17 elever, vilket är i linje med medeltalet i andra skolor. Barnen i byn väljer närskolan. Även barn med finska som modersmål har valt denna skola. De uppskattar det nära läget samt skolans storlek.

Det har hela tiden flyttat in barnfamiljer till Pernå kyrkoby. Skolans elevprognos är inte sjunkande. Om tjänsterna för barnfamiljerna, skolan och daghemmet dras in, skapar man en till döende by, då barnfamiljer inte mera väljer att flytta hit, då dessa för dem viktiga viktiga tjänsterna saknas.

Vi förstår att stadens ekonomiska situation krväver åtgärder, men planen att söka inbesparningarna från byarnas skolor och daghem är fel.

Om skolnätet skall anpassas enligt det sjunkande barnantalet, borde åtgärderna förverkligas där barnantalet sjunker mest, i centrumskolorna. Offra inte byskolorna för inbillade inbesparningar eller för att fylla centrumskolorna.

Styrelsen för Hem och Skola i Pernå kyrkoby

*statistiken som hänvisas till finns som bilaga i bildningsnämndens föredragningslista 25.9.2019

Forsby skolcentrum är planerat för maximalt 200 elever enligt projektplanen. Dessutom står det i den finska versionen av projektplanen att fler klassrum krävs för framtida skolsammanslagningar.

Ryms Pernåeleverna in i Forsby skolcentrum eller måste man bygga till, Timo Tenhunen?

– I projektplanen har vi reserverat två klassrum för en svensk och en finsk specialklass, men de specialklasserna förverkligas inte för tillfället. Rummen kan alltså användas av eleverna som skulle flyttas från Pernå kyrkoby skola, även om det handlar om lite mindre klassrum.

Ett stort och högt rum i trä, med stora fönster där ljuset strålar in
Så här såg nya Forsby skolcentrum ut i april 2019. Det nya skolcentret ska inhysa Forsby skola och Koskenkylän koulu. Arkivbild. Ett stort och högt rum i trä, med stora fönster där ljuset strålar in Bild: Yle/Rebecka Svedberg nybyggnad,Skola,Forsby, Lovisa,träbyggnader,forsby skola

Timo Tenhunen konstaterar vidare att föräldrarna förknippar det aktuella förslaget med en skolnätsutredning, och därför ställer samma frågor. Tjänstemännen har fått ta emot många noggranna men sakliga förfrågningar.

Däremot finns inte all information som man skulle ha i samband med en regelrätt skolnätsutredning.

– Vi förstår att man vill ta reda på saker, men vi funderar också mycket på vad vi kan ge ut och vilka siffror som är offentliga i det här skedet. Egentligen är siffrorna ännu inte officiella utan de fungerar bara som en grund för beslutsfattandet.

Bildningssektorn hade ett visst sparkrav i samband med att budgetförslaget för nästa år skulle göras upp.

Då är det lättare för beslutsfattarna att ta ställning till alla möjliga sparobjekt i stället för att man börjar från noll.

– Därför ser det ut som om vi på förhand har dragit in de här skolorna, men det är bara för att visa för beslutsfattarna att vi kan spara så och så mycket genom att göra det här, säger Tenhunen.

Läs också

Nyligen publicerat - Östnyland