Hoppa till huvudinnehåll

"Värna om ungas mentala hälsa, lär ut sunda medievanor och dra lärdom av tidigare våldsdåd" – forskare listar åtgärder för att motverka skolattacker

Porträtt av en man med långt skägg och mörk tröja.
Klas Backholm är inte överraskad över att en skolattack på nytt ägde rum i Finland. Porträtt av en man med långt skägg och mörk tröja. Bild: Yle/Anna Ruda Åbo Akademi,klas backholm

När nyheten om sabelattacken i skolan Savon ammattiopisto kablades ut på tisdagen var det många som direkt kom att tänka på tidigare skolattacker i Finland. Också på forskarhåll drar man paralleller.

Våldsdådet i yrkesinstitutet i Kuopio är den femte skolattacken med dödlig utgång i Finland. En person dog och tio skadades då en 24-årig man anföll sina studiekamrater med en sabel.

Samtidigt har det gått över tio år sedan den senaste stora skolattacken med dödlig utgång.

I skolskjutningen i Kauhajoki i Södra Österbotten år 2008 dog elva personer, däribland gärningsmannen.

I skolskjutningen i Jokela i Tusby år 2007 dog nio personer, bland dem gärningsmannen.

Klas Backholm, universitetslärare i statskunskap med masskommunikation vid Åbo Akademi har forskat kring skolskjutningarna här i Finland och massakern på Utøya i Norge.

Han säger att han själv direkt gjorde kopplingar till tidigare fall då han hörde om Kuopio. Samtidigt påminner han om att vi ännu inte vet vad som ligger bakom händelserna i Kuopio.

Men det är klart att det finns uppenbara paralleller som att det handlar om en enskild förövare som själv har kopplingar till skolan.

I de omtalade fallen i Jokela och Kauhajoki var det klart uttalat att förövarna hade inspirerats av liknande, internationella händelser. De lade ut manifest eller man fann spår som knöt dem till tidigare fall.

När det gäller Kuopiofallet vet vi ännu för lite.

Personkult problematiskt

Kring gärningsmännen uppstår ofta en personkult som är svår att komma åt.

Backholm säger att det handlar om att ge unga människor mediefostran och förståelse för medier redan i ung ålder.

- Att tolka medieinnehåll rätt är centralt.

Han säger också att det handlar om att unga mår dåligt. Där behövs förebyggande insatser.

- Nog får vi ju vara krassa och konstatera att det i många sådana här attacker och liknande fall handlar om att människorna mår dåligt. Det kan också ligga någon form av mobbning eller utanförskap bakom. Det är två aspekter att fokusera på.

Inte förvånad

Backholm säger sig inte vara överraskad över att något sådant här händer igen.

- Vi har ju sett att attacker av olika slag sker i andra länder och vi har ju haft attacker i Sverige.

Det är tragiskt med den här typen av händelser säger Backholm, händelser som har format Finland.

- Det har lämnat nationella sår.

Samtidigt är Finland förberett på att dylikt kan inträffa.

- Man kan göra sitt bästa, det är ju den där positiva sidan av det hela. Men tyvärr är det ju så att varje ny motsvarande grej, oberoende av om den är stor eller liten, river upp de gamla såren.

Backholm för regelbundet diskussioner med poliser och andra räddningsmyndigheter via olika forskningsprojekt.

Genom det samarbetet vet han att det förekommer hot och att det uppstår situationer som man lyckas förhindra i sista minuten.

Samtidigt understryker Backholm att det ändå handlar om väldigt sällsynta händelser.

Myndigheterna kan agera effektivt

Vi ska fortsätta utveckla arbetet med att förebygga säger Backholm.

- Nu har jag ju inte insyn i hur räddningsmyndigheterna och polisen agerade i det senaste fallet. Men det blev klart att det gick snabbt, man visste hur man skulle agera och fick in polis och räddningspersonal.

På frågan om det handlade om tur eller om myndigheterna var väl förberedda svarar Backholm att det var lite av varje.

Man kan jobba på att förbereda sig och man lär sig till nästa gång.

- På så sätt har man nytta av de tidigare fallen, hur hemskt det än låter.

Det gäller också för hur krisen ska hanteras efteråt och hur vi ska tala med våra unga.

Sociala medier ökar ryktesspridningen

Reaktionerna hos myndigheter, allmänheten och pressen är ganska lika nu som under tidigare attacker.

Men de sociala medierna har lett till en betydande förändring jämfört med skolattackerna för tio år sedan.

- Vi vanliga människor är inte längre bara konsumenter, vi producerar och ändrar innehåll i sociala medier. Det är så lätt att göra – och då blir ryktesspridningen mer omfattande och vanligare. Det är så mycket lättare att skicka vidare halvsanningar och sådant som man tror att stämmer.

Backholm konstaterar att den vanliga människan inte tänker efter på samma sätt som journalister när det gäller vikten av att kolla sanningshalten i det man sprider.

- Det är upp till var och en hur långt man tänker och förstår - och vad man själv bidrar till med ryktesspridningen .

Backholm säger att det sällan är en enskild människa man ska skylla på. Det är hela kollektivets ansvar om man sprider uppgifter som sist och slutligen kan vara helt felaktiga.

- Det här fanns ju inte riktigt på samma sätt då för drygt tio år sedan under de tidigare skolskjutningarna.

Hoppas att inte görs politik av saken

Frågan infinner sig om det kommer att göras politik på det som har hänt, så som det till exempel görs i USA.

- Man hoppas ju att politikerna har den goda smaken att lite hålla igen, säger Backholm.

Han konstaterar att det finns politiker som har ett egenintresse i att föra fram vissa saker men att man som politiker ska vara försiktig, det är lätt hänt att det slår tillbaka negativt på en själv.

- Inte vet vi hurudan politisk diskussion det blir, men det brukar ju uppstå debatter om mera resurser eller nya lagar. Så vi får väl vänta och se, säger Backholm.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes