Hoppa till huvudinnehåll

Yle Sportens förhandsanalys: NHL-säsongen 2019/2020 – Central getingboet där allting är möjligt i västra konferensen

Patrik Laine, Mikko Rantanen & Miro Heiskanen.
Lönar sig att hålla koll på bland annat Patrik Laine, Mikko Rantanen och Miro Heiskanen. Patrik Laine, Mikko Rantanen & Miro Heiskanen. Bild: All Over Press Patrik Laine,Mikko Rantanen,Miro Heiskanen

Tripp trapp trull. I och med att Kyle Connor, Patrik Laine och Mikko Rantanen skrev på kontrakt precis före säsongstarten, så har västra konferensen alla byggklossar på plats. Precis som i östra konferensen, så finns det inget som är givet i väst. En annan likhet är att den ena divisionen är ett verkligt getingbo, medan den andra ser ut att ha lag i tre våningar.

Regerande mästaren St.Louis Blues blir första lag från väst att öppna säsongen. Det gör historiens mest otippade mästare mot laget som var bäst säsongen innan: Washington Capitals.

Och sedan börjar NHL-maskinen smattra på fram till mitten av juni 2020.

Att St. Louis, som var sist bland alla lag i ligan vid förra årsskiftet, till slut firade klubbens första Stanley Cup ett drygt halvt år senare är det yttersta beviset på att allt är möjligt i dagens lönetaks-NHL.

Inget lag kan skapa ett galaktiskt skrytbygge av den sorten som tyvärr är så vanligt bland storklubbarna i världens största, mäktigaste och bäst friserade idrottsgren, fotboll.

Istället får den lilla ishockeyvärlden njuta av en otroligt jämn toppliga som samlar cirka 95 procent av alla världens bästa spelare i åldern 22–32 år.

Och därför kan en hockeyskribent på fullt allvar tippa att de regerande mästarna, med ett nästan oförändrat lag, inte kommer att höra till de tre bästa i sin division.

Connor McDavid i farten.
Edmonton ett mysterium Connor McDavid i farten. Bild: Icon Sportswire / All Over Press Connor McDavid,Edmonton Oilers

PACIFIC DIVISION

Den klart ointressantare av de två divisionerna i väst ser på förhand ut som den enda divisionen utan en trovärdig Stanley Cup-kandidat.

Dessutom finns här ligans värsta konstanta underpresterare, Edmonton Oilers och konferensens verkliga sömnpiller, Los Angeles Kings.

Nu finns det antagligen en och annan som opponerar sig emot att det inte skulle finnas ”contenders” i Pacific. Och visst är ju både Vegas Golden Knights och San José Sharks mycket potentiella konferensfinallag.

Men längre än det tror jag inte att vägen bär (ber läsaren ändå hålla i minnet NHL:s förbluffande jämnhet).

Vegas ser på förhand ut som divisionens starkaste lag. Knights har två sylvassa offensiva kedjor med kvalitetsspelare som Mark Stone, Paul Statsny och William Karlsson – och de två övriga linorna håller god NHL-standard.

Backtruppen är ganska jämngrå, men det är minsann inte målvaktsblomman Marc-André Fleury. Så länge den nu 34-årige tredubbla Stanley Cup-mästaren hålls frisk och kry, så räcker Vegas koncept till att vara bäst i divisionen.

Coachen Gerard Gallants spelidé går alltså ut på att Fleury stoppar puckarna och de blixtsnabba lodräta spelvändningarna skapar chanser för det högeffektiva anfallet.

Marc-André Fleury intervjuas efter match.
Är Vegas med Marc-André Fleury i spetsen divisionens bästa lag? Marc-André Fleury intervjuas efter match. Bild: �Icon Sportswire (A Division of XML Team Solutions) All Rights Reserved Marc-André Fleury,Vegas Golden Knights,NHL,Stanley Cup

San José Sharks erfarna trupp innehåller ligans två bästa offensiva backar, Brent Burns och Erik Karlsson, en av de bästa defensiva backarna i Marc-Edouard Vlasic och fyra riktigt giftiga målskyttar: Thomas Hertl, Evander Kane, Timo Meier och Logan Couture. Det räcker långt.

Problemet är att det inte finns mycket tid kvar för det här lagbygget som fortfarande har 40 år gamla ikonen, Joe Thornton, med i uppställningen.

Och Mr Jones i målet är ett annat problem. Sämst av alla förstaval 2018/2019.

Antagligen är 2019/2020 den sista av alla ”nu eller aldrig”-säsonger som Sharks redan genomlevt – utan att det någonsin blivit ”nu”.

Utmanarna på jakt efter den sista slutspelsplatsen*

Calgary Flames ledde västra konferensen i poäng förra säsongen och delade hela ligans andra plats med Boston Bruins, Flames vann 50 av 82 matcher. Men precis som för Tampa Bay Lightning, så vägde grundserieframgången lätt i slutspelet.

Johnny Gaudreu och de övriga offensiva lågorna var småpojkar när det gällde allvar. Och en hyfsad förstamålvakt har Calgary inte haft sedan Miikka Kiprusoff.

Mark Giordano är ligans regerande bästa back, men det räcker nog inte till någon stor framgång. Speciellt som coachen Bill Peters verkar vara en man utan speltaktiska lösningar i bakfickan.

Vegas utmanar ändå San José om den svaga divisionens andra placering, ifall Sharks går på sparlåga i grundserien.

Calgary kan visserligen själv snytas på en topp tre-placering i Pacific av Arizona, som kanske äntligen kommit till andra sidan av öknen.

Phil Kessel skaffades från Pittsburgh för att skjuta målen som har uteblivit. Samtidigt vaktas det egna målet av en hyperintressant duo – Antti Raanta och Darcy Kuemper. Och lagkaptenen Oliver Ekman-Larsson dirigerar spelat från sin backposition.

Helheten är något av en blekare version på Vegas, ettrig, motiverad och kompakt.

Connor McDavid skrev på en åttaårsförlängning med Edmonton redan ett år före nykomlingskontraktet löpte ut.
Hur är det med Connor McDavids ledaregenskaper? Connor McDavid skrev på en åttaårsförlängning med Edmonton redan ett år före nykomlingskontraktet löpte ut. Bild: Brett Holmes/Icon Sportswire/All Over Press Connor McDavid

Sorgegrynet och nybyggarna

Divisionens, konferensens och ligans olösta mysterium är Edmonton Oilers. Den forna dynastins idiotagerande, vad gäller att sumpa möjligheter och slösa resurser, har alla som följer med NHL säkert läst och hört om tillräckligt. Så jag sparar er från tröttsam upprepning av självklarheter.

Däremot tänker jag göra någonting, som i Kanada antagligen skulle leda till livslång förvisning från ishockeyns hemland: ifrågasätta Connor McDavid.

Inte hans otroliga individuella kunnande, men nog hans ledaregenskaper.

I speciellt Kanada ses det som en självklarhet att McDavid följer i fotspåren av Wayne Gretzky, Mario Lemieux och Sidney Crosby som NHL:s och världens bästa ishockeyspelare.

Skillnaden till den nämnda trion är ändå fortfarande uppenbar: där Crosby, Gretzky och Lemieux fick (och får i Crosbys fall) laget att lyfta och spelarna att växa, så ser McDavids lagkompisar närmast ut att krympa.

Förutom Leon Draisaitl. Men att Oilers floppar med en sådan här superduo bara understryker faktumet att det fattas ledarskap på isen.

Elias Pettersson, Vancouver Canucks
Knappast någon slutspelsplats i år men framtiden ser ljus ut för Elias Pettersson och Canucks. Elias Pettersson, Vancouver Canucks Bild: AOP Elias Pettersson

Ingen slutspelsplacering för Edmonton. Och inte heller för Vancouver Canucks. Ännu. Men på den kanadensiska stillahavskusten ser framtiden ljus ut. Laget vimlar av ung talang med den kommande superstjärnan Elias Pettersson i spetsen.

Pettersson, Broeck Boeser, Bo Horvat och Quinn Hughes kan inom kort bli kvartetten som gör Canucks till ett topplag igen.

Divisionens jumbolag håller till i Kalifornien. Anaheim har i alla fall äntligen kommit igång med att bygga för framtiden.

I Los Angeles får anhängarna däremot hoppas på att nya coachen Todd McLellan hittar på ett koncept för att bygga framgång med världsspelarna Anze Kopitar och Drew Doughty som ledstjärnor.

Skulle inte satsa pengar på att det lyckas.

Pacific-divisionen – skribenten tippar:
1. Vegas Golden Knights
2. San Jose Sharks
3. Arizona Coyotes
4. Calgary Flames
5. Vancouver Canucks
6. Edmonton Oilers
7. Anaheim Ducks
8. Los Angeles Kings
*) Inte en chans att fyran i Pacific kniper en wild card-plats.

CENTRAL DIVISION

Här är getingboet i väst. Den som lyckas tippa ordningen rätt på de sex bästa lagen i östra konferensens bättre division skall genast börja investera i värdepapper!

Å andra sidan så är det helt möjligt, nästan troligt, att det räcker med en femte placering i Central för att nå slutspel.

Men åtminstone ett på papperet riktigt bra lag blir utanför slutspelet – och det räcket för den alltid lika beskrivande klyschan: dödens grupp.

I den enda divisionen med bara sju lag, kommer Minnesota Wild att ohjälpligt bli just sjua.

Och fast lagets nya GM, Bill Guerin, kanske betyder en nystart, så finns det inte mycket av intresse i Wild för tillfället. Mikko Koivus karriär går mot solnedgången i ganska sorgliga tecken.

Colorado Avalanche jublar över Mikko Rantanens mål.
Colorado Avalanche en av favoriterna att ta hem Central. Colorado Avalanche jublar över Mikko Rantanens mål. Bild: Icon Sportswire (A Division of XML Team Solutions) All Rights Reserved Colorado Avalanche

Tuff trio får gälla som hårfina favoriter

Trots att det som sagt är en på förhand sett otroligt tajt grupp, så skall mycket till om inte något lag ur trion Colorado Avalanche, Dallas Stars, Nashville Predators tar hem Central.

Colorado har världens för närvarande antagligen bästa forward i truppen. Nathan MacKinnon tog på hösten 2017 ett steg framåt i utvecklingen och har inte tittat i backspegeln efter det.

Vansinnigt åkstark, grymt skott, finfin spelsyn och en förmåga att stiga fram och tända laget när det behövs som mest. Sådan är den tidigare något ojämna MacKinnon nu som 24-åring.

Som stöd har han lagets kapten, Gabriel Landeskog, som har en järnvilja och säkert är den med största rollen som ledare i omklädningsrummet.

Och Colorados tredje musketör är trions junior, Mikko Rantanen, som faktiskt är på nästan samma nivå som MacKinnon. Nousiskillen är som 22-åring en av ligans superstjärnor.

Joonas Donskoi gjorde ett mål.
Joonas Donskoi gör Rantanen sällskap i Avalanche den här säsongen. Joonas Donskoi gjorde ett mål. Bild: Keith Gillett/Icon Sportswire/AOP Joonas Donskoi

Bakom paradtrion finns nya krafter: tuffa Nazim Kadri kom från Toronto för att leda andra kedjan, skickliga Joonas Donskoi skaffades från San José och Stanley Cup-mästaren från 2018, svenska Andre Burakowsky väntas ta steget ut på individuell nivå i ”Avs”

Mycket unga backtrion Cale Makar, Samuel Girard och Bowen Byram har enorm potential. Det har även tyska målvakten Philipp Grubauer som får chansen att ta vid där playoffäventyret slutade. Det vill säga bli en tvättäkta förstamålvakt.

Divisionens på förhand sett största förhandsfavorit finns ändå i Dallas.

Att Texas-laget ser ut att vara färdigt för framgång är kul för alla finländska hockeyfans. Någondera av backduon Miro Heiskanen, Esa Lindell är på isen i uppåt 50 minuter av matchen och Roope Hintz, som slog igenom med besked i slutspelet, leder antagligen Stars andra lina.

Den finländska trion hör till den åtta spelare stora grupp vars prestationer bestämmer ifall Dallas faktiskt är färdigt för stordåd.

De övriga är: kaptenen Jamie Benn, förstacentern Tyler Seguin, ryska matchvinnaren Aleksandr Radulov, stjärnmålvakten Ben Bishop och sommarens veterankap från San José, extremt vassa målskytten Joe Pavelski.

Unga coachen Jim Montgomery har ett verkligt smaskens lag att jobba med.

Mikael Granlund i Nashvilles tröja.
Stora förväntningar på Mikael Granlund i kampen om att vinna Central. Mikael Granlund i Nashvilles tröja. Bild: Danny Murphy/Icon Sportswire/All Over Press Mikael Granlund

Västra konferensens version på Tampa Bay Lightning, Nashville Predators, är Centrals tredje sannolika vinnarkandidat.

Predators har redan i några år haft det så kallade Stanley Cup-fönstret öppet och faktum är att ojämna backstjärnan P.K. Subbans flytt kan ha gynnat laget.

Roman Josi, Mattias Ekholm och Ryan Ellis är fortfarande tillräckligt för att Nashvilles backtrupp inte bleknar i jämförelsen med något annat lags ”D-men”.

Bland anfallarna väntas förra vinterns införskaffning Mikael Granlund nu ta steget tillbaka till nivån som han höll i Minnesota från och med hösten 2017.

Största förväntningarna riktas ändå mot sommarens centerförvärv, Matt Duchene. Nu är det upp till bevis för 29-åriga Duchene, som länge har haft viljan att flytta till countrystaden, där han har bostad från förut. Han bör vara lagets bästa center.

Duchene och Granlund skall ge Predators möjligheten till två offensiva toppkedjor – Filip Forsberg, Viktor Arvidsson och Ryan Johansen är de övriga ”första korgens” forwardar.

Och duon Pekka Rinne–Juuse Saros hör såklart till ligans bästa keepertandem.

Patrik Laine firar mål med lagkamrater.
Pusselbitarna på plats i Winnipeg. Patrik Laine firar mål med lagkamrater. Bild: All Over Press. Patrik Laine,NHL,ishockey,Winnipeg Jets

Mästaren och sommarens rubriklag kan göra vad som helst – och så finns Chicago

St. Louis Blues sensationella mästerskap behöver inte alls betyda att en ny framgångsmaskin har fötts. Tvärtom kan det bli riktigt kämpigt för Blues att vika sig en plats i slutspelet. I stenhårda Central blir det knappast en placering bland de tre bästa och en direkt playoffbiljett.

Däremot tippar jag att spetsen med Ryan O’Reilly, Vladimir Tarasenko, Alex Pietrangelo, Colton Parayko och succémålvakten Jordan Binnington vänder många matcher till Blues fördel. Och den tunga bredden bakom topparna skall nog räcka till för ett wild card.

Men hur blir det med Winnipeg?

Laget som för ett år sedan den här tiden sågs som en av de största Stanley Cup-favoriterna spelade under sin kapacitet och turbulensen utanför isen har inte kunnat undgå någon.

Nu är i alla fall lagbitarna på plats i och med att ”Hatrick Patrik” och Kyle Connor skrev på förra helgen. Dessutom tror jag att det är enbart bra för lagets spelsystem och kemi att enmansshowen Dustyn Byfuglien inte finns med när säsongen börjar. Visserligen ser backtruppen tunn ut.

Här finns ändå chansen för laget att stå upp. Det gäller att spela ihop sig, ställa upp för varandra – och så måste Paul Maurice ha tungan mitt i munnen när han sammanställer toppkedjorna. Dags för Blake Wheeler att agera center igen? Då kan vad som hels hända.

Olli Määttä skadade sig i nattens NHL-omgång.
Dubbla Stanley Cup-vinnaren Olli Määttä spelar i Chicago Blackhawks som gjort kloka affärer i sommar. Olli Määttä skadade sig i nattens NHL-omgång. Bild: �Icon Sportswire (A Division of XML Team Solutions) All Rights Reserved Olli Määttä,NHL,Pittsburgh Penguins

Ett annat lag som kan göra vad som helst är Chicago Blackhawks. Mästarna från 2010, -13 och -15 har efter en par säsonger lång djupdykning gjort kloka affärer i sommar.

Den sviktande defensiven kan plötsligt bli hur gjuten som helst. Det då Calvin de Haan från Carolina och dubbla Stanley Cup-vinnaren Olli Määttä (fortfarande endast 25 år!) uppenbarade sig som stöd till Duncan Keith och fjolsäsongssensationen Erik Gustafsson.

Robin Lehners flytt från Long Island ger dessutom Cory Crawford en verklig match om förstaspaden. Plötsligt har Blackhawks ett av ligans hetaste målvaktspar.

Som sockertopp finns superstjärnorna Patrick Kane och Jonathan Toews – båda noterade personliga poängrekord säsongen 2018/2019! Chicago kan vara hur bra som helst.

Det kan däremot inte, som tidigare noterat, Minnesota Wild. Coachen Bruce Boudreau får agera symbol för ett lag som har sett sina bästa tider. Nya tag krävs.

Central-divisionen – skribenten spelar roulette:
1. Colorado Avalanche
2. Dallas Stars
3. Nashville Predators
4. St. Louis Blues
5. Winnipeg Jets
6. Chicago Blackhawks
7. Minnesota Wild
Och så understryker jag att här kan allt slå kullerbytta – förutom att Wild är sjua.

Läs också

Nyligen publicerat - Sport