Hoppa till huvudinnehåll

Borde hemkomsttider för barn skrivas in i lagen? Den isländska modellen väcker intresse bland lokalpolitiker

Flickor utanför Kampencentret i Helsingfors.
På Island står det i lagen när barn och unga senast ska vara hemma. Biträdande borgmästaren i Helsingfors tror inte samma sak kan tillämpas i huvudstadsregionen fastän den isländska modellen intresserar. Flickor utanför Kampencentret i Helsingfors. Bild: YLE/Tega Oke Helsingfors,unga i helsingfors

Den isländska modellen där barns hobbyer stöds, hemkomsttiden finns inskriven i lagen och föräldrapatruller övervakar att barnen hålls hemma väcker nu intresse hos politiker i huvudstadsregionen. På onsdagen ordnades ett seminarium om modellen där biträdande borgmästaren i Reykjavik var inbjuden.

I korthet går den isländska framgångssagan ut på att unga på Island gått från att supa mest till att supa minst i Europa.

Orsaken tillskrivs den isländska modellen som går ut på att barnens hobbyverksamhet understöds, alla har gemensam hemkomsttid och föräldrar övervakar att den följs. Tanken med modellen är att öka tiden som barn och föräldrar tillbringar tillsammans. Modellen togs i bruk i slutet av 1990-talet.

Biträdande borgmästaren i Reykjavik, med ansvar för välfärd, Heida Björg Hilmisdóttir besökte huvudstadsregionen i onsdags för att tillsammans med lokalpolitiker och tjänstemän fundera på hur modellen kan tillämpas här.

- Allting som är bra för barnet har vi förstärkt och samtidigt minskat på riskfaktorerna, förklarar Hilmisdóttir.

Kvinna i medelåldern med blont hår tittar in i kameran.
Heida Björg Hilmisdóttir. Kvinna i medelåldern med blont hår tittar in i kameran. Bild: Yle/ Christoffer Gröhn Reykjavik,Biträdande borgmästare

"Barn som kunde välja själv när de kom hem mådde sämre och drack och rökte mer"

- De barn som kunde välja själv när de kom hem på kvällarna och var ute länge mådde sämre och drack och rökte mer. Parlamentet skrev därför in en gemensam hemkomsttid i barnavårdslagen. Det här gjordes utifrån vetenskapliga resultat, säger Hilmisdottir till Yle Huvudstadsregionen.

Varför litar inte isländska staten på att föräldrarna kan se till att deras barn kommer hem i tid?

- Tanken är att det här stöttar föräldrarna i uppfostran av sina barn. Det är bra för föräldrarna att alla har samma regler. Du kan förkorta det men inte förlänga det. Du kan inte säga att mitt barn får vara ute till klockan två på natten.

13-16-åringar ska vara hemma senast vid midnatt på sommaren medan under 13-åringar ska vara hemma senast klockan tio på kvällen, enligt Hilmisdottir.

Hon säger att det på Island inte pågår någon diskussion om att ändra lagen om gemensamma hemkomsttider.

"Tycker inte hemkomsttider ska dikteras uppifrån som på Island"

Ska Helsingfors nu gå in för gemensamma hemkomsttider? Den frågan riktas till biträdande borgmästare Sanna Vesikansa (Gröna). Helsingfors visar nämligen intresse för den isländska modellen.

Men först. Vad tycker de unga själva?

På onsdagens seminarium, som ordnades i Heureka i Vanda, fanns flera ungdomsfullmäktigeledamöter på plats.

En av dem var 16-åriga Lauri Hietanen, som sitter i ungdomsfullmäktige i Esbo.

- Hemkomsttider i sig är en bra sak, men jag tycker inte att de ska dikteras uppifrån som på Island. Men till exempel kan en kommun ha rekommendationer och frågan kan diskuteras inom familjen. Men ett totalförbud är inte en fungerande lösning, säger Hietanen.

Har du själv en hemkomsttid?

- På vardagar klockan tio på kvällen, men om jag inte har någon orsak vet jag inte varför jag skulle vara ute senare. Under veckosluten tycker jag om att vara hemma eller hos en kompis. Men det fungerar att man kommer överens om det inom familjen.

Auditorium med publik.
Seminariet lockade politiker och tjänstemän från huvudstadsregionen. Här talar Heida Björg Hilmisdóttir. Bredvid henne till vänster står Sanna Vesikansa. Auditorium med publik. Bild: Yle/ Christoffer Gröhn

"I Helsingfors kan det fungera att föräldrar patrullerar på gatorna men på mindre orter går det inte"

Helena Munne är också 16 år och sitter i ungdomsfullmäktige i Esbo. Hon anser att det inte går att kopiera den isländska modellen som sådan i Finland.

- I Helsingfors kan det fungera att föräldrar patrullerar på gatorna men på mindre orter går det inte. Jag understöder tanken om en rekommendation på hemkomsttider.

I slutet av seminariet talade Matilda Hoviniemi, vice ordförande i Vanda ungdomsfullmäktige, om hemkomsttiderna.

- Frågan väcker mycket känslor inom ungdomsfullmäktige. Vi anser ändå att hemkomsttider inte behöver skrivas in i lagen. Det finns unga som gillar att vara ute sent och det betyder inte nödvändigtvis att de använder rusmedel, säger Hoviniemi.

Resultaten i skolhälsoenkäten ska studeras

Enligt biträdande borgmästaren med ansvar för social- och hälsovården i Helsingfors, Sanna Vesikansa (Gröna), ordnades seminariet för att man ville göra någonting med den isländska modellen. Samma tanke finns, förutom i Helsingfors, också i Esbo, Grankulla och Vanda.

- Nu när vi har hört vad man gjort i Reykjavik ska vi göra någonting konkret här. Vi ska studera resultaten i skolhälsoenkäten för att lyfta fram de frågor som är mest problematiska. Jag tror att mental hälsa är en sådan fråga. Det behöver alltså inte vara samma frågor som på Island, säger Vesikansa.

Vesikansa berättar att hon under en resa till Reykjavik inspirerades av att skolan och föräldrarna gör saker tillsammans.

Men borde man ta den isländska modellen med stöd för fritidsaktiviteter, hemkomsttider och föräldrapatruller till Helsingfors?

- Nej, jag tror inte vi ska göra samma som man gjort på Island. Men vi ska ta fram data på vad som är problemet. Jag tror inte att det här med hemkomsstider ska tas till huvudstadsregionen. Vår kultur är annorlunda.

- Men vi kan tänka på åtgärder kring att skapa mer gemensam tid för föräldrar och barn, säger Vesikansa.

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen