Hoppa till huvudinnehåll

Hot och våld upplevs ha ökat rejält vid svenskspråkiga daghem i Helsingfors: "Barn får inte stöd för sina känslor då föräldrarna sitter med sina mobiltelefoner"

En liten flicka biter i en arm. Hon ser inte glad ut.
Både antalet som har upplevt slag och sparkar samt psykiskt våld har ökat enligt svaren i enkäten. En liten flicka biter i en arm. Hon ser inte glad ut. Bild: © Fotograv di Antonio Gravante - www.studio-fotograv.com barn (familjemedlemmar),Bita,våld

Nästan 43 procent av dem som jobbar vid de svenskspråkiga daghemmen i Helsingfors svarar i en enkät att de upplevt våld och hot på jobbet. Andelen har ökat rejält, med nästan 20 procentenheter mellan 2016 och 2018.

Det här visar arbetshälsoinstitutets Kommun 10-undersökning. Enkäten kartlägger de kommunalt anställdas mående och arbetsmiljö. Andelen som svarade på enkäten var 65 procent år 2018.

2016 svarade 23 procent att de upplevt våld och hot och 2018 steg andelen till 42,5 procent. Men vad ligger bakom dessa siffror?

Enligt Mirjam Kalland, professor i småbarnspedagogik, finns det inga entydiga svar på frågan.

- Vad har hänt under dessa år? Man har bland annat ökat på barngruppernas storlek och småbarn kan ha svårt att hantera stora grupper där det hela tiden händer olika saker. Vissa barn som har svårt att hantera sådana situationer reagerar aggressivt när det blir rastlöst, säger Kalland.

I februari utförde Regionförvaltningsverket, Valvira och kommunerna tillsammans en granskning av småbarnspedagogiken. Då kom det fram att antalet barnskötare per barn är för litet och grupperna är för stora.

Så svarade daghemspersonalen
Så svarade daghemspersonalen

Fotnot: Andelen som svarade på enkäten var 2014 69 procent, 2016 62 procent och 2018 65 procent.

"Jag tror att den höga siffran beror på medvetenheten"

Enligt Jenni Tirronen, chef för småbarnspedagogiken vid Helsingfors stad, justerade Helsingfors aldrig gruppernas storlek, och därmed tror hon inte att gruppstorlekarna har påverkat läget i Helsingfors.

- Jag tror att den höga siffran beror på medvetenheten. Personalen är medveten om hur de ska skicka in en anmälan om de upplevt en svår situation och de är också medvetna om hur viktigt det är att anmälningarna görs.

Enligt Tirronen har man behandlat resultaten från undersökningen både med föreståndare och personalen på daghemmen.

Barnens våldsamma beteende har tyvärr ökat inom småbarnspedagogiken

Hon kan inte säga exakt hur många anmälningar staden tagit emot, men hon bekräftar att de blivit fler.

- Om man ser på statistiken och på antalet anmälningar som gjorts så har barnens våldsamma beteende tyvärr ökat inom småbarnspedagogiken, säger Tirronen.

Personalbrist och vikarier påverkar barnen

Så som många andra kommuner lider också daghemmen i Helsingfors av personalbristoch det är speciellt svårt att hitta svenskspråkig personal. I stället hyr staden vikarier för att fylla de tomma luckorna.

Både Tirronen och Kalland ser personalomsättningen som en möjlig orsak bakom de stigande siffrorna och barnens aggressiva beteende.

- Då vårdarna hela tiden byts ut kan barn som annars också har det svårt med självreglering få det ännu svårare då de inte har någon de kan lita på eller någon som kan hjälpa dem att lugna ner sig, säger Kalland.

- En av orsakerna är självklart tillgången till personal. Delvis hur barnen reagerar på det, men också hurdana verktyg och möjligheter personalen har att hantera svåra situationer, säger Tirronen.

Inte orsak att rekrytera fler

Att fler i personalen upplever våld och hot skulle ändå i sig inte vara en tillräcklig orsak för Helsingfors stad att rekrytera mer personal.

Enligt Tirronen är det en helt annan process och den påverkas av flera faktorer.

- Ifall barnet är i behov av till exempel assistentstöd så bör det komma fram i ett tidigare skede och inte först då flera inom personalen upplevt våldsamt beteende. Vi följer en processform då vi beviljar olika stödformer, säger Tirronen.

"Barn blir emotionellt utmärglade"

Den drastiska ökningen på personal som upplevt våld eller hotfulla situationer i sitt arbete oroar. Enligt Mirjam Kalland har också remisserna till barnpsykiatrin ökat med över 20 procent på ett par år.

- Det är viktigt att vuxna är intresserade och försöker lista ut vad barnet försöker uttrycka med sitt beteende.

Kalland betonar intresse, kommunikation och närvaro som verktyg för att råda bot på aggressiviteten hos barn.

Enligt henne har det skett mycket i barnens uppväxtmiljö som inte är lätt för dem att hantera och som oroar forskare.

- Bland annat mikroavbrott i kommunikationen som skapas då föräldrarna till exempel sitter med sina mobiltelefoner och låter bli att observera de små signalerna som barnet ger. Då kan barn uppleva sig mer mentalt ensamma och känna att de inte får stöd för sina känslor. Barn blir emotionellt utmärglade.

Borde vuxna vara strängare i sin uppfostran för att barn inte ska agera våldsamt?

- En vuxen ska vara vänlig och bestämd. Det handlar inte om att höja rösten och skrika eftersom barn far illa av det. Det handlar om att vänligt och bestämt ta tag i barnets händer och säga "så här kan du inte göra" och sedan öppna för vad barnet istället kan göra.

- Inom småbarnspedagogiken kan man skapa rum där ett upprört barn kan vistas för att lugna ner sig. Och en vuxen ska följa med.

Professor anser staden ska satsa på pedagogiskt ledarskap

För att råda bot på de stigande siffrorna kommer man inom Helsingfors stad fortsätta poängtera hur viktigt det är att anmäla våldsamma eller hotfulla situationer. Tirronen understryker att alla anmälningar tas på allvar och behandlas.

Kalland efterlyser utveckling av teamarbete inom daghemmen och anser att man ska satsa på pedagogiskt ledarskap inom småbarnspedagogiken.

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen