Hoppa till huvudinnehåll

Skolorna tar kontakt med polisen varje vecka – illamående och våld bubblar under ytan

Barn med skärmmössa har vänt ner ansiktet mot pulpeten.
Mobbning, våld och hot i skolmiljön leder ofta till att polisen får bidra med hjälp.. Barn med skärmmössa har vänt ner ansiktet mot pulpeten. Bild: Copyright 2014 Ritva Tarkki, all rights reserved. skärmmössa

Det är mer sällan polisen rycker ut med en patrull till en skola, med anledning av våld eller hot. Däremot konsulterar skolpersonal polismyndighetens rådgivande telefontjänst. Varje vecka får Esbo huvudpolisstation ett flertal ärenden som rör skolvärlden som måste tas på allvar.

Det är mest mobbning som får rektorer och skolpersonal att ta kontakt med polisen, men skolan kontaktar också polisen när det gäller slagsmål, hotelser och misslyckade samarbetsförsök mellan skola och föräldrar.

Det säger överkonstapel Nina Pelkonen vid Esbo huvudpolisstation. Hon jobbar med förebyggande arbete.

– Varje vardag, ofta många gånger per dag. Det gör jag mycket, säger Pelkonen och syftar på hur ofta hon talar med rektorer.

Hon säger att tröskeln för att kontakta polisen har sänkts och att medvetenheten har ökat. När rektorerna hör av sig handlar det enligt Pelkonen ofta om situationer då skolans egna verktyg för att agera inte räcker till.

- Då har det redan hänt mycket som de har försökt klara av själv inom skolan eller med föräldrarna.

Rektor Agneta Torsell står i korridoren i Lagstads skola
Rektor Agneta Torsell säger att Lagstads skola blivit tvungen att tillkalla polis ett antal gånger. Rektor Agneta Torsell står i korridoren i Lagstads skola Bild: Agneta Gestrin / Yle rektor

"Vi hade ett stort slagsmål på gården"

Lagstads skola i Esbo har elever i årskurs 1–10. Den här skolan har haft besök av polispatruller.

– Vi hade ett stort slagsmål på gården, där vi inte visste om det var våra barn eller ungdomar eller andra barn som var inblandade. Då kontaktade vi polisen, säger skolans rektor Agneta Torsell.

En annan gång kom polisen till skolan med anledning av stöld och en gång tillkallades polisen för att en person betedde sig förvirrat i skolbyggnaden. Det är ändå högst en gång per år som personalen har blivit tvungen att be polisen att komma till skolan och reda ut situationen.

Beslutsgången för att tillkalla polis är klar och tydlig:

– Om vi själva bedömer att det här kan vi inte kontrollera och åtgärda, så då ringer vi 112.

Torsell känner till att hennes kolleger i finska skolor har tätare med tillbud.

- De har mera slagsmål och fysiskt våld och hot i sina skolor och där har poliskontakten ökat.

Däremot har Lagstads skola använt polismyndighetens rådgivande telefontjänst.

– Den har vi använt ganska mycket. Speciellt om det inte är en akut situation, men vi funderar på ifall det är en sådan sak som borde brottsanmälas eller kollas upp på ett annat sätt.

Hotelser

Efter skolskjutningen i Kauhajoki 2008 minns rektorn att en elev under en lektion började tala om att hen ville skada människor i skolan.

– Vi tog situationen på allvar även om ingen av oss riktigt trodde att hen skulle göra något sådant. Vi tillkallade polisen, för att visa för hen och klasskamrater att dylika hot inte är okej. Polisen kom civilklädd och redde ut situationen. Den här gången var det ett tomt hot.

Polisen i Esbo säger att hotelser är ett tidskrävande arbete. De måste analyseras.

Någon statistik på antalet skolhot finns inte. Nina Pelkonen säger att då borde många olika register samköras och skolor kontaktas, för hot i skolmiljön går in bland alla övriga anmälningar om hot som rapporteras i samhället.

Tomma stolar vid ett långt bord bakom en glasvägg som pryds av en bild på en björn med rött hjärta i Lagstads skola.
Att bry sig om varandra är en av vänelevernas uppgifter och rapportera om någon blir utanför gemenskapen i Lagstads skola i Esbo. Tomma stolar vid ett långt bord bakom en glasvägg som pryds av en bild på en björn med rött hjärta i Lagstads skola. Bild: Agneta Gestrin / Yle klassrum

Hur eleverna mår kollas på flera sätt

I Lagstads skola precis som i många andra skolor följer personalen upp elevernas närvaro, och följer med deras mående via trivselenkäter. Respekt- eller vänelever följer med hur deras klasskompisar mår.

Varje månad rapporterar de här eleverna till exempel att någon är väldigt ensam eller skriver om självmordstankar på nätet eller skär sig, vilket händer allt oftare enligt Torsell.

– Åtminstone en (elev) per månad får vi nog veta om som mår dåligt.

Den första insatsen är att först träffar någon från elevvårdsteamet eleven och i 99 procent av fallen bekräftar barnet att så här är det.

– Ibland har de inte menat vad de har sagt, i bland menar de det. Vi tar det alltid på allvar och kontaktar vårdnadshavarna.

Sedan följer skolans personal upp eleven under en längre tid, fast hen skulle säga att hen inte menade det.

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen