Hoppa till huvudinnehåll

Vårdarkvoterna blir bindande om tre år – nytt scenario visar: 30 000 nya vårdare kan behövas

Krista Kiuru i förgrunden och Social- och hälsovårdsministeriets kanslichef Kirsi Varhila i bakgrunden.
Omsorgsminister Krista Kiuru (SDP) och kanslichef Kirsi Varhila vid Social- och hälsovårdsministeriet. Krista Kiuru i förgrunden och Social- och hälsovårdsministeriets kanslichef Kirsi Varhila i bakgrunden. Bild: Lehtikuva Krista Kiuru,ministrar

Vårdarkvoterna ska förverkligas år 2023, föreslår en arbetsgrupp vid Social- och hälsovårdsministeriet. Det blir sju anställda per tio klienter i dygnet runt-vård. Pengar har reserverats, säger omsorgsministern. Det svåraste blir att rekrytera vårdarna.

Arbetsgruppen presenterade sitt arbete idag. Meningen är att lagen ska träda i kraft i augusti 2020. Arbetsgruppen föreslår att kvoten 0,7 ska iakttas redan från början.

Men till en början räcker det med 0,5 vårdare per klient i dygnet runt-vård.

”Under övergångsperioden kan dimensioneringen dock underskridas, förutsatt att verksamhetsenheten kan sörja för att vården och omsorgen är tillräcklig.”, skriver arbetsgruppen. Det betyder i praktiken att det bindande kravet på 0,7 vårdare per klient gäller först om drygt tre år, år 2023.

Till och med 30 000 nya vårdare kan behövas

I offentligheten har det talats om att ytterligare 4000-5000 vårdare kommer att behövas för att uppfylla vårdarkvoterna.

Men eftersom de äldre hela tiden blir fler och vårdare går i pension kan behovet vara betydligt större än de 4000 nya vårdare som det hittills har talats om.

Social- och hälsovårdsministeriet har gjort beräkningar på det här. Om vårdbehovet utvecklas på samma sätt som nu, kan behovet av vårdpersonal stiga till till och med 80 000 personer år 2030 jämfört med dagens 50 000.

Det som kan minska lite på behovet är att fler äldre hålls friskare en längre tid. Också teknologin kan komma att hjälpa till.

Nu ska vårdare inte längre tvätta kläder

Frågan om vilka yrkesgrupper som ska räknas in i kvoten har varit en av de svåra frågorna att lösa. Arbetsgivaren, som företräds av bland annat Kommunala arbetsmarknadsverket, har önskat att andra yrkesgrupper än vårdare ska räknas in, medan facket har önskat att kvoten i huvudsak ska gälla vårdare.

Kompromissen är att enbart personal som står i nära kontakt till klienten ska räknas in i kvoten. Det handlar om bland andra vårdare, vårdassistenter, hemvårdare och ledare för fritidsverksamhet, men inte till exempel städare och kökspersonal.

I arbetet har man också gjort klart vilka uppgifter som ska höra till vårdarna och vilka som hör till andra yrkesgrupper, så att vårdarna ska få koncentrera sig på själva vårdarbetet.

– Vi hör vårdarna säga ”Jag är kock, städare och vårdare.” Nu blir det ett slut på det. De får koncentrera sig på vården. Det kommer att locka fler till vården, då vårdarna får göra det som de kan bäst, säger Mervi Flinkman, sakkunnig vid vårdfacket Tehy.

Vårdare jobbar hellre på Gigantti än i vårdyrket

Också närvårdarfacket SuPer anser att förändringen är helt nödvändig för att hålla folk kvar i branschen.

– Om det här inte görs så har vi inte vårdare. Jag träffade hundra vårdare här om dagen som hade bytt bransch. Samtidigt sökte Gigantti hundra nya arbetstagare. Av hundra började tio på riktigt på Gigantti, säger Silja Paavola, ordförande för SuPer.

– Om man inte får sköta patienter så väl som samvetet säger, så blir det ett etiskt problem och då slutar man, säger hon.

För kommunerna, som räknar med att en del av kostnaderna tillfaller dem, hade man i sin tur hoppats slippa bindande vårdarkvoter.

– Kommunerna hade inte önskat bindande vårdarkvoter, utan andra förslag. Men den här helheten är ändå positiv, säger Mirja-Maija Tossavainen, arbetsmarknadsjurist vid Kommunala arbetsmarknadsverket.

Regeringen har reserverat 230 miljoner per år

En av de största frågorna är hur reformen ska finansieras. Staten lovar att kompensera kommunerna för de större utgifterna.

– Vi har fört en diskussion om huruvida vi har råd i Finland. I budgetmanglingen gjorde vi beslutet att regeringen binder sig till kvoterna. Och att vi reserverar pengar för ändamålet, säger omsorgsminister Krista Kiuru.

Hon säger att staten har reserverat 230 miljoner per år fram till år 2030 för att förverkliga vårdarkvoterna. För nästa år har bara fem miljoner reserverats och tanken är att summan höjs anefter fram till år 2023.