Hoppa till huvudinnehåll

Djurrättsaktivister vill förbjuda uppfödning av suggor i bur: "Det handlar om hur vi tillåter behandling av ett djur som är lika smart som ett femårigt barn"

Bild på en sugga
Suggornas livsvillkor ska regleras i ny lag under regeringsperioden. Bild på en sugga Bild: Lehtikuva Svindjur

Den fjärde oktober firas djurens dag. Att just det datumet valts kommer sig av att det också är ekologins helgon Franciskus av Assisis dag i den katolska världen. Första gången djuren uppmärksammades med en internationell dag var på 1930-talet i Florens.

I Finland har djurrättsorganisationen Animalia valt att speciellt uppmärksamma suggornas livsvillkor. Det gör organisationen genom att föra en grisningshäck till Riksdagen för att påminna lagstiftaren om de minst sagt trånga utrymmet en sugga lever i långa perioder av sitt liv.

Veikka Lahtinen demonstrerar svinbur
Veikka Lahtinen på Animalia ska föra en bur till riksdagens trappa. Veikka Lahtinen demonstrerar svinbur Bild: Johan Ekman/Yle Svindjur

Veikka Lahtinen som är kampanjkoordinator på Animalia säger att det är en fråga om suggornas livskvalitet.

- Det handlar om psykiska och fysiska skador som djuren utsätts för. Det trånga utrymmet ger upphov till apati för det förhindrar djuret att röra sig så som ett smart djur har behov att göra. Sedan förekommer det också liggskador. Men den största frågan här är inte de medicinska beskrivningarna, utan hur vi tillåter behandling av ett djur som är lika smart som ett femårigt barn.

Buren som Lahtinen visar upp före demonstrationen är onekligen trång. Lahtinen har hämtat den från en gård i Borgå och den ser något malplacerad ut på gatan i Sörnäs i Helsingfors.

Lahtinen förklarar hur de olika burtyperna som används.

- Det handlar om två burtyper som används i olika faser av grisens liv. En viss tid håller man suggan i en grisningshäck, efter att den grisat. Insemineringsburen används efter insemineringen.

Djurens välbefinnande en fråga för riksdagen

Demonstrationen hänger också ihop med att regeringen har som avsikt att ersätta den nuvarande djurskyddslagen som är över tjugo år gammal med en ny lag som ska fokusera på djurens välbefinnande. Ett förbud av grisningshäckar är något man inte kom överens om under regeringsförhandlingarna.

Veikka Lahtinen tror ändå det finns en möjlighet att ännu införa striktare bestämmelser i lagen. Han hänvisar till att folkopinionen rör sig mot striktare krav på producenterna och till att frågan har medvind också på europeisk nivå. Bland annat har ett medborgarinitiativ om frågan samlat 1,5 miljoner underskrifter och den har nu gått vidare till EU kommissionen för behandling.

Det utkast som förbereddes under föregående regeringsperiod stannade upp och nu är det en ny beredning som gäller.

- Eftersom lagen skjutits upp måste regeringen nu ta ställning till den och påbörja förberedelserna på nytt, så vi vet att det finns en liten möjlighet till förändring trots att regeringsprogrammet inte nämnde förbud.

SLC:s ordförande Mats Nylund hoppas på att lagen ändras, men vill ändå inte förbjuda grisningshäckarna.

- Nej, den här frågan diskuterades under regeringsförhandlingarna och när lagen bereddes senast. I de tidigare motiverignstexterna föreslås inget förbud och producenternas utgångspunkt är att det inte kommer ett förbud nu heller.

SFP:s Mats Nylund vid dörren till sitt arbetsrum i riksdagen.
SLC:s ordförande Mats Nylund SFP:s Mats Nylund vid dörren till sitt arbetsrum i riksdagen. Bild: Yle/Kristofer Andersson Mats Nylund,Svenska folkpartiet i Finland,riksdagen,riksdagsledamöter

Nylund säger att trenden visserligen är att producenterna går mot fri grisning, men att en övergång bör ske på frivillig bas eftersom kostnaderna för omställningen blir höga.

Det är frågan om engångsinvesteringar, men också om arbetskostnader som skulle öka om utrymmeskraven ändrades.

- Det rör sig om stora pengar. En övergångsperiod på 20 år som skulle innebära att man gick in för en fem procentig årlig ökning av frigrisning, skulle medföra 45 miljoner euro i kostnader enbart under den här regeringsperioden.

Tvist mellan regeringspartier

På politisk nivå bäddar det här också för konflikt mellan regeringspartierna.

Jord- och skogsbruksutskottets ordförande Anne Kalmari (C) säger genast nej till förslaget om totalförbud. Hon vill inte att man fattar "förhastade beslut" eftersom det kunde leda till att produktionen flyttar utomlands.

- Det finns inte skäl till totalförbud eftersom vi inte har vetenskapligt belägg för att det ökar på djurens välbefinnande. Det handlar ju om huruvida vi vill se till att 15 grisar överlever eller om vi vill skapa bättre omständigheter för en sugga.

Kalmari menar alltså att en övergång till frigrisning skulle öka på antalet fall där suggorna tar livet av sina grisar, vilket kan ske till exempel när de stora suggorna av misstag lägger sig på de små grisarna och krossar dem.

Regeringspartikollegan Jenni Pitko från De Gröna, som också sitter i utskottet, vill däremot förbjuda bruket av grishäckar.

- Ja, det är min och partiets åsikt, säger hon.

Men det här har man inte kommit överens om i regerignsförhandlingarna. Tror du ändå det kommer att gå igenom?

- Det är sant, men jag tror att folkopinionen kommer att ändra på det. Det finns också de inom Centern som vill ändra på lagen.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes