Hoppa till huvudinnehåll

Hatretoriken får många beslutsfattare att lämna politiken – har ofta sin grund i intolerans

Plenisalen i riksdagen 12.9.2019. Bilden är tagen uppifrån.
Nästan hälften av riksdagsledamöterna eller deras assistenter har utsatts för hatretorik på grund av sitt arbete. Plenisalen i riksdagen 12.9.2019. Bilden är tagen uppifrån. Bild: Pekka Tynell / YLE riksdagen,Riksdagshuset (Finland)

En tredjedel av de kommunala beslutsfattarna och nästan hälften av riksdagsledamöterna eller deras assistenter har utsatts för hatretorik på grund av sitt arbete. Det visar en utredning som statsrådet publicerade på fredagen.

En majoritet av beslutsfattarna bedömer att hatretoriken har ökat de senaste åren.

Ofta handlar det om en impulsiv handling, men hatpropaganda utnyttjas också medvetet i syfte att utöva politisk påtryckning. Enligt utredningen beror den ökade hatpropagandan på skarpare politiska motsättningar.

Med hatretorik avses nedsättande, hotfulla och stämplande uttalanden som berör den utsatta personens personliga egenskaper.

Ofta har hatretoriken sitt ursprung i intolerans.

Påverkar lusten att delta i politiken

Många politiker uppger att partitillhörigheten har gett upphov till hatmeddelanden. Här handlar det inte om att påverka partiets linje utan om att stämpla individen.

Cirka 200 twitterkonton står för hälften av de hatmeddelanden som skickats till politiker. 75 procent av kontona innehas av invandrarkritiska grupperingar.

De politiker som blir offer för hatretorik säger att det har påverkat deras arbete i relativt hög grad. Förtroendet för främmande personer har minskat och lusten att delta i den offentliga debatten har minskat.

Flera av de personer som deltog i utredningen säger att de har lämnat eller överväger att lämna politiken helt och hållet på grund av hatretoriken.

Åtgärderna måste skärpas

Författarna till rapporten säger att de åtgärder som vidtagits för att stoppa hatretoriken har varit otillräckliga. Framför allt kandidater i val och fullmäktigeledamöter i kommunerna förblir ofta utan stöd när de utsätts för hatretorik.

Författarna hoppas att beslutsfattarna med större beslutsamhet styr samhällsvärderingarna och fördömer hatretorik. Gränserna för vad som accepteras inom den politiska retoriken bör definieras, och sociala medier bör ta sitt ansvar i frågan.

Li Andersson extra utsatt för hatretorik

Under perioden 16.3.2019 –1.8.2019 fick 15 politiker ta emot extra många hatmeddelanden, det vill säga över 100 stycken.

Porträtt av undervisningsminister Li Andersson. Undervisningsministern har blommiga kläder och har fört handen mot munnen.
Li Andersson (VF) är en av de politiker som har fått ta emot exra många hatmeddelanden i år. Porträtt av undervisningsminister Li Andersson. Undervisningsministern har blommiga kläder och har fört handen mot munnen. Bild: Mårten Lampén / Yle Li Andersson,minister,Minister of Education and Culture

Bland dem undervisningsminister och Vänsterförbundets ordförande Li Andersson, Samlingspartiets Petteri Orpo och Juhana Vartiainen, Päivi Räsänen från Kristdemokraterna, Sannfinländarnas ordförande Jussi Halla-aho och Socialdemokraternas ordförande, statsminister Antti Rinne.

Det här är den första utredningen som gjorts om hatretorikens konsekvenser för beslutsfattandet i Finland. Den gjordes med hjälp av temaintervjuer, twitteranalyser och en enkät bland riksdagsledamöterna.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes