Hoppa till huvudinnehåll

"Skolgårdens maskulina hackordning är tydlig och obarmhärtig" – hierarkier kopplade till manlighet kan förorsaka extremt våld, säger forskare

Ljus och blommor utanför köpcentret Herman i Kuopio.
Utanförskap och upplevt hot mot maskulinitet kan leda till våld. Ljus och blommor utanför köpcentret Herman i Kuopio. Bild: Lehtikuva Kuopio,Skolattacken i Kuopio

I decennier har forskare försökt svara på bakomliggande orsaker till extrema våldshandlingar i skolor.

Det senaste dödsförorsakande våldsdådet i Finland ägde rum i förrgår, när en ung man dödade en och skadade tio personer i Kuopio.

Forskning i USA har till exempel visat på sambandet mellan förövarnas uteslutning ur grupper och riskfaktorer som psykiska problem eller fascination för vapen eller döden.

Också kopplingen mellan våld och maskulinitet är allt oftare föremål för forskning. Orsaken kan förefalla uppenbar.

– En överväldigande majoritet av våldsdåden förorsakas av män, så fenomenet är bundet till kön, säger Tuija Huuki vid Uleåborgs universitet, som forskat i våld och könsroller.

Överlag menar hon att extrema våldshandlingar måste förstås i en samhällelig kontext.

– Det är sant att problemet ofta individualiseras. Man brukar undantagslöst lägga bördan på den avvikande individens axlar. Samtidigt visar forskningen att hur samhället ser ut påverkar hurudana individer som just det samhället producerar. Olika slags omständigheter påverkar alltså vilken sorts problem man har.

Manlighet kopplas till våld

Enligt Huuki är det bra att söka svar i till exempel hur vi i samhället ser på maskulinitet.

– Vi har länge diskuterat det här väldigt långt ur ett medicinskt eller psykiatriskt perspektiv, vilket också är bra, men på senare år har vi också börjat ha ett större utrymme för andra förklaringar. Till exempel den har den ökade hatretorikens roll i den offentliga diskussionen påverkat det här, eftersom man märkt vad för slags reaktioner hatretorik kan mana fram om det börjar uppfattas som acceptabelt.

En uppenbar tolkning är att det är män som inte fått bekräftelse på sin manlighet det handlar om― Historikern Anders Ahlbäck

Historikern Anders Ahlbäck vid Åbo Akademi som forskat i olika sätt hur vi ser på manlighet, tror också att förklaringar till våldsdåd i skolor kan finnas i vad som anses vara maskulint i ett samhälle och hur det påverkar individer.

– En uppenbar tolkning är att det är män som inte fått bekräftelse på sin manlighet det handlar om. De har upplevt att de är socialt misslyckade. Det sorgliga i vår kultur är att våld alltid är en resurs för att bevisa manlighet. Det gäller också våld som samhället fördömer och som gör förövaren till en outcast.

Anders Ahlbäck sitter på en trappa.
Anders Ahlbäck forskar i manlighet Anders Ahlbäck sitter på en trappa. Bild: Catariina Salo forskare,Svenska litteratursällskapet i finland,föredragsmaraton

Den sociala hierarki som präglar uppfattningen om maskulinitet i samhället syns speciellt bra på skolgården, säger Ahlbäck

– Ur maskulinitetsforskningsperspektiv så visar många studier att manlighet är en ganska hierarkisk historia och det tar sig extremt uttryck i skolmiljöer med tydliga hierarkier. Skolgårdens maskulina hackordning är tydlig och obarmhärtig. Det finns de populära så kallade hegemoniska killarna, de normala som hänger med och sedan de som stöts ut eller underordnas. Ofta får vi ju inte veta så mycket om dem som begår brotten och de kan inte själva alltid förklara varför de gjort som de gjort, men det som man läser tyder på att de inte klarat sig i den här hierarkin.

Upplevelsen att inte platsa i hierarkin behöver givetvis inte leda till att man begår våldshandlingar mot andra.

– Man kan reagera på olika sätt. Många blir deprimerade eller föraktar sig själva och i extrema fall begår vissa självmord.

Vi har länge diskuterat det här väldigt långt ur ett medicinskt eller psykiatriskt perspektiv, vilket också är bra, men på senare år har vi också börjat ha ett större utrymme för mer kontextbundna förklaringar― Tuija Huuki

Mediernas roll i att förmedla en viss bild av hur maskulinitet ofta förknippas med våld är också central.

– Våld är fortfarande en resurs för att hävda manligheten. Det här känner vi igen från en massa Hollywoodfilmer, desperados som hävdar sig genom att skjuta vilt omkring sig och sedan går en episk tragisk död till mötes.

Satsa på förebyggande arbete

Vad säger forskarna då om metoder som kan tillämpas för att förhindra våld i skolorna? Tuija Huuki betonar det förebyggande arbetet.

– Det är frågan om unga män som fallit igenom de samhälleliga stödstrukturerna just då de borde ha fångats upp. Om man märker att en pojke har svårigheter i gruppen eller med sin mentala hälsa, så måste man ingripa. Det är ofta man får läsa i medierna efter att en våldshandling skett att personen i fråga hade blivit mobbad och gradvis blivit mer inåtvänd, men man har inte ingripit.

– Gällande maskulinitet så borde man i ett tidigt skede uppmuntra pojkar att tala om mångfacetterade känslor och behandla dem.

Ahlbäck tror också att enskilda skolor kan förebygga våld.

– För det första är sådant arbete som främjar mångfald och jämställdhet i bred mening - inte bara mellan pojkar och flickor utan som siktar på att göra det okej att vara pojke, flicka eller något annat på olika sätt - viktigt.

Det gäller också att försöka bryta uppfattningar om att manlighet är kopplat till våld.

– Det andra är kopplingen mellan manlighet och våld. Det är förstås svårt för en enskild skola att att gå emot hela det medieuniversum som eleverna möter. Det är svårt att påverka, men nog måste vi ju orka tro på det.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes