Hoppa till huvudinnehåll

Åländska ungdomar mår sämst i landet – alkohol- drog- och snusanvändningen ökar och många har upplevt sexuellt våld

Ronja Lindberg, Louise Segersvärd och Sandra Söderman står på rad framför tegelvägg.
Ronja Lindberg, Louise Segersvärd och Sandra Söderman försöker stötta varandra och sina kamrater när någon mår dåligt. Ronja Lindberg, Louise Segersvärd och Sandra Söderman står på rad framför tegelvägg. Bild: Ann-Christine Karlsson Åland,ungdomar,Ålands yrkesgymnasium,Sandra Söderman

Åländska skolungdomar upplever sig må sämst i hela Finland, det visar en rapport från Institutet för hälsa och välfärd, THL. Ålands landskapsregering har granskat rapporten och vill nu satsa på eleverna i klasserna sju till nio.

– Me too-rörelsen syns tydligt i statistiken, våra flickor har mindre ångest än vad de hade både för två och fyra år sedan, säger social- och hälsovårdsminister Wille Valve (M).

Den största förändringen i årets undersökning är att man lagt till ett set med frågor om hälsa i hemmet som visar att många åländska elever har bra relationer med, och mycket tillit till, sina föräldrar.

– Hälsan hemma verkar vara järnstark hos åländska ungdomar. Förtroendet finns och fler upplever hälsan som bättre och det hänger nog mycket ihop med hemmiljön, säger Valve.

Samtidigt finns ett oroväckande högt antal elever som rapporterar att de upplevt psykiskt, fysiskt eller sexuellt våld i hemmen under det senaste året.

Lägger man ihop alla pusselbitar kan man dra slutsatsen att Me too gjort att man vågat börja prata om det här och kallar saker vid sitt rätta namn― Wille Valve, Ålands social- och hälsovårdsminister

23 procent av flickorna i yrkesläroanstalter har upplevt sexuellt våld under året medan siffran är 21 procent för flickor i gymnasiet.

Åtta procent har upplevt sexuellt våld i skolan vilket är överlägset högst i Finland.

– Det som bekymrar oss är högstadieeleverna bland vilka det fanns en ökning. Det är något vi måste arbeta med. Yrkesläroanstalter och gymnasiet kan man förklara med andra faktorer, säger Wille Valve.

Flera negativa trender i årskurserna 8–9

Valve tror att Me too-rörelsen är en faktor som speglas i statistiken.

– Våra flickor har mindre ångest än vad de hade både för två och fyra år sedan, å andra sidan ser man att det förekommit psykiskt, fysiskt och sexuellt våld.

– Lägger man ihop alla pusselbitar kan man dra slutsatsen att Me too gjort att man vågat börja prata om det här och kallar saker vid sitt rätta namn. Det har gjort att ångesten minskat, medan det andra ökat.

Ulla-Liisa Latvala, specialsakkunnig på Ålands landskapsregerings social- och miljöavdelning, ser en del andra negativa trender i rapporten.

– I årskurs åtta till nio har snusandet nästan fördubblats sedan 2017 bland pojkarna. Man dricker mera alkohol och använder mera droger. Det är de årskurserna man nu borde satsa mer på. Det är ju i den åldern du ska försöka få bra betyg och få den studieplats du vill ha.

Social- och hälsovårdsminister Wille Valve håller upp ett papper med texten "Hälsa i skolan 2019". Bredvid står specialsakkunnig vid Ålands landskapsregering Ulla Liisa Latvala.
Social- och hälsovårdsminister Wille Valve och specialsakkunnig vid Ålands landskapsregering Ulla Liisa Latvala noterar att särskilt elever i årskurserna sju till nio behöver särskilda insatser. Social- och hälsovårdsminister Wille Valve håller upp ett papper med texten "Hälsa i skolan 2019". Bredvid står specialsakkunnig vid Ålands landskapsregering Ulla Liisa Latvala. Bild: Felix Quarnström Wille Valve,Åland,välmående,Ulla Liisa Latvala

Wille Valve är inne på samma spår.

– Sammamtaget visar trenderna att vi särskilt måste jobba med högstadiet. För gymnasiet och yrkesläroanstalterna har vi satt in en del åtgärder som vi väntar ska bära frukt.

Han anser att man måste fråga föreståndarna vad de anser att behöver göras och tillsammans arbeta fram en gemensam plan, antingen för hela Åland eller skolspecifikt.

Hjälper varandra

Ronja Lindberg (17 år), Louise Segersvärd (17 år) och Sandra Söderman (22 år) går alla på sjöfartsprogrammet på Ålands yrkesgymnasium.

De känner av de höga krav som ställs på studerande och ungdomar i dag, men de har en strategi för hur det ska hanteras.

– Tynger något tar man upp det med sina studiekamrater och kamrater, det brukar lösa sig om man är fler som hjälps åt. Jag tycker vår klass är väldigt öppen om man mår dåligt, vi pratar om det. Vi har kommit varandra väldigt nära på kort tid och vi finns där för varandra, säger Sandra Söderman.

Om alla gör sitt bästa och vågar prata ut om problem så blir det lättare också för nästa person att prata om det― Ronja Lindberg

Ronja Lindberg säger att de försöker ha koll på varandra.

– Förstås märker man om någon mår dåligt, och då försöker man hjälpa fast man kanske inte känner varandra. Man kan fråga om den vill prata och hjälpa så gott man kan.

– Det finns kanske vissa som inte vågar visa att de mår dåligt, men man kan alltid fråga om de vill ha hjälp eller om de vill att man ska prata med en lärare åt dem, säger Louise Segersvärd.

Uppmuntrar andra att prata om sina problem

De är glada att undersökningen Hälsa i skolan görs.

– Kommer det som nu fram att vi mår sämst så kan man ta tag i det på ett annat sätt, det finns svart på vitt. Kanske folk inser att de inte mår så bra och söker hjälp. Om två år kanske vi mår bäst om vi tar tag i det.

Ronja Lindberg håller med.

– Jag vet inte om det är så enkelt i slutändan. Men om alla gör sitt bästa och vågar prata ut om problem så blir det lättare också för nästa person att prata om det.

– Det bästa är att vara öppen och ärligt berätta vad som pågår. Om ingen säger något vågar inte heller nästa göra det. Då tror man att det inte är okej att prata om svårigheterna, säger hon.

Text: Malin Henriksson, Ålands Radio och Tv

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes