Hoppa till huvudinnehåll

Jonas Noreika deltog i förintelsen, men när hans minnestavla togs ner ledde det till demonstrationer - judarna i Litauen känner hoten öka

En äldre kvinna tittar över nacken på vad som händer bakom henne på den judiska kyrkogården i Vilnius.
Judarna i Litauen fick betala ett högt pris under Förintelsen, då nästan alla judar mördades. En äldre kvinna tittar över nacken på vad som händer bakom henne på den judiska kyrkogården i Vilnius. Bild: Gustaf Antell / Yle Litauen,Litauens historia,Vilnius,judar,judar (befolkningsgrupp),judendom

I Litauen känner sig många judar mer utsatta för hot och anti-semitism än på länge. Spänningarna ökade efter att Vilnius nyligen avlägsnade en minnestavla som hedrade en frihetskämpe som samarbetade med nazisterna.

Det är lugnt i Korallsynagogan i Vilnius, den enda i dag fungerande synagogan i en stad som innan andra världskriget hade långt över hundra.

Förutom ett par byggubbar som jobbar med att renovera delar av interiören finns här bara en vakt vid ytterdörren och ett par personer från Judiska samfundet i Litauen, som jag är här för att träffa.

Napoleon kallade Vilnius Jérusalem du Nord - Jerusalem i norr - när hans trupper intog staden under sin reträtt från Moskva år 1812.

Vanligtvis står porten till synagogan öppen också för turister, men i början av augusti stängdes dörrarna helt - av säkerhetsskäl.

Interiör från Korallsynagogan i Vilnius som byggdes för att de rikaste judarna skulle ha en lyxig synagoga.En helig skrift i den judiska Korallsynagogan i Vilnius
Interiörer från Korallsynagogan i Vilnius, byggd 1903, som i dag är den enda av de 130 synagogor som fanns i staden före andra världskriget som ännu används. Bild: Gustaf Antell / Yle

Många judar i Litauen har under en längre tid varit oroliga över den ökande antisemitismen som vi ser runt om i Europa, men de flesta av dem har ändå upplevt att just de bor ett tryggt land.

Men i juli förändrades situationen när Vilnius beslutade att avlägsna en omtalad minnestavla från Vetenskapsakademins biblioteks fasad. Den hedrade den kontroversiella frihetskämpen Jonas Noreika.

Då blev många litauer upprörda trots att Noreika samarbetade med nazisterna under judeutrotningen i Litauen år 1941.

Ingen har rätt att förolämpa dem som offrade sitt liv ... så att vi alla kan leva i frihet i dag― Elena Gradauskienė, upprörd litauer

Hundratals personer deltog i en demonstration mot beslutet framför Nationalmuseet i Vilnius. De krävde att Vilnius liberala borgmästare Remigijus Šimašius skulle avgå.

- Vi får inte vara likgiltiga när de skändar våra framstående patrioter, sa Giedrius Laučius till det litauiska public servicebolaget LRT.

Demonstranterna hade flera plakat som kan tolkas som anti-semitiska. Bland annat kallades Judiska samfundet i Litauen "en avdelning under Kreml" och Judiska samfundets ordförande Faina Kukliansky var "Putins agent".

- Ingen har rätt att förolämpa dem som offrade sitt liv och sina familjers liv så att vi alla kan leva i frihet i dag, sa Elena Gradauskienė.

Litauens president Gitanas Nausėda fördömde genast hatet och lovade beskydd åt Litauens judar. Också premiärminister Saulius Skvernelis kritiserade demonstranterna.

Vi får inte vara likgiltiga när de skändar våra framstående patrioter. Det här är oacceptabelt― Giedrius Laučius, demonstrant

Vilnius har idag uppskattningsvis kring 4 000 judar, vilket är en bråkdel av de nästan 100 000 som bodde här före nazisternas folkmord.

- Ingen hjälper oss med vår säkerhet, vi måste själva ta hela ansvaret, säger Faina Kukliansky.

Hon är ordförande för Judiska samfundet i Litauen och det var hennes idé att stänga dörrarna till samfundets center och till synagogan och porten till begravningsplatsen i förorten Sudervė.

- Vi står för kostnaderna och myndigheterna gör ingenting. Polisen säger att det inte finns något hot trots att vi måste koppla ur telefonerna när trakasserierna blev för många.

Enligt Kukliansky fanns det två förklaringar till att dörrarna till de judiska institutionerna stängdes.

- Konservativa nationalister ordnade så hätska demonstrationer, säger Kukliansky, att vi blev oroliga för att de också skulle samlas utanför synagogan.

Under sådana omständigheter ville dessutom inte Judiska samfundet att för många judar skulle samlas på ett ställe på en gång.

Faina Kukliansky visar bilder på gamla förfallna byggnader som en gång var synagogor och som i dag ägs av Judiska samfundet i Litauen.
Faina Kukliansky visar bilder på gamla förfallna byggnader som en gång var synagogor. Faina Kukliansky visar bilder på gamla förfallna byggnader som en gång var synagogor och som i dag ägs av Judiska samfundet i Litauen. Bild: Gustaf Antell / Yle Litauen,Vilnius,synagogor,Litauens historia,Faina Kukliansky

- Vilnius stads åsikt i frågan är klar och tydlig, säger Aleksandras Zubriakovas, rådgivare åt borgmästaren Šimašius.

- Vi accepterar inte att personer som har samarbetat med en totalitär regim hedras med en minnestavla. Det har ingen betydelse om det handlar om kommunisterna eller nazisterna, säger han.

Aleksandras Zubriakovas, Vilnius stads borgmästares rådgivare.
Aleksandras Zubriakovas, Vilnius stads borgmästares rådgivare. Aleksandras Zubriakovas, Vilnius stads borgmästares rådgivare. Bild: Gustaf Antell / Yle Litauen,Vilnius,tjänsteman,Aleksandras Zubriakovas

Beslutet att ta ner tavlan var egentligen inte plötsligt, utan frågan har debatterats både på kommunal och nationell nivå i fyra år.

För judarna är det därför extra smärtsamt när litauiska nationalister hedrar anti-kommunister som allierade sig med nazisterna.

Zubriakovas ställer sig ändå skeptisk till det judiska samfundets beslut att öka säkerheten och stänga sina dörrar för några dagar.

- Vi har inget problem med anti-semitism här, säger han. Det var en överreaktion.

Noreika var en passionerad kollaboratör

Jonas Noreika kom i kontakt med nazisterna i egenskap av regional ledare för motståndsorganisationen Lietuvos Aktyvistų Frontas.

Den bekämpade den sovjetiska ockupationen 1940 och början av 1941.

När nazisterna pressade ut Sovjetunionen från dagens Litauen behövde de lokala ledares hjälp för att organisera judeutrotningen.

Noreika, som redan i flera år hade beundrat Tysklands ledare Adolf Hitler, hjälpte nazisterna på många sätt.

Över 100 dokument kopplar honom till händelserna i den lilla staden Žagarė i Šiauliai i norra Litauen. Han var föreståndare för gettot i staden.

I Vilnius Gamla stad uppmärksammas de gamla gettokvarteren där judarna låstes in innan de avrättades i dag med väggmålningar som ska påminna oss om stadens judiska historia.I Vilnius Gamla stad uppmärksammas det ena gettot där judarna låstes in innan de avrättades i dag med väggmålningar som ska påminna oss om stadens judiska historia.
I Vilnius Gamla stad uppmärksammas de gamla gettokvarteren där judarna låstes in innan de avrättades i dag med väggmålningar som ska påminna oss om stadens judiska historia. Bild: Gustaf Antell / Yle

I augusti 1941 gav nazisterna Noreika uppdraget att samla in alla distriktets judar och "halv-judar" i gettot. Ordern berörde uppskattningsvis närmare 3 000 personer.

Inom några veckor var åtminstone över tvåtredjedelar av dem mördade. De flesta dödades under den ökända massakern i Žagarė den 2 oktober.

I hela Litauen avrättades 93 procent av landets 210 000 judar under den nazistiska ockupationen under andra världskriget.

Inget annat land som ockuperades av Tyskland avrättade en så stor andel av sin judiska befolkning.

Alla litauer har inte glömt vad som hände, men nästan alla judar i landet mördades faktiskt. För oss judar är det omöjligt att glömma― Faina Kukliansky
Ingången till ett av två ghetton i Vilnius före Förintelsen.
Ingången till ett av två getton i Vilnius före Förintelsen. Tryck på bilden för att förstora den. Ingången till ett av två ghetton i Vilnius före Förintelsen. Bild: Gustaf Antell / Yle Litauen,Litauens historia,Förintelsen i Litauen,Vilnius,Gamla staden, Vilnius,ghetton,judar,judar (befolkningsgrupp),judendom,judeförföljelser

Attityderna mot litauiska krigshjältar och folkmordet mot judar under andra världskriget är till stor del en generationsfråga.

Demonstrationen mot nedtagningen av Noreikas minnestavla möttes av en motdemonstration som mest bestod av unga personer.

En av dem var historikern Antanas Leparskas.

- Den här demonstrationen är hatpropaganda med syfte att splittra samhället. För mig är det obestridligt att Jonas Noreika deltog aktivt i Förintelsen.

Kukliansky hoppas att hennes kritiker har rätt

På kyrkogården Sudervė i en av Vilnius förorter är det nästan lika tyst som inne i Korallsynagogan precis utanför Gamla stans murar. Men enstaka personer rör sig här och många gravar har blommor.

Runt kyrkogården går en hög mur och huvudingången har en port som stängs till natten. Kukliansky visar mig minnesstenen för Förintelsens offer.

I samband med mitt arbete för det här reportaget får jag tipset att också många judar här tycker att Kukliansky överdriver hotet.

På internet hittar jag en livlig debatt där kritiken mot henne är hård - en stor del av judarna säger att Litauen i dag är tryggt för dem.

Många är också rädda för att judarna ska stämplas för att alltid dra på sig offerkoftan när något händer.

- Vi är inga experter på att bedöma hot, säger Kukliansky. Jag skulle gärna få vägledning av polisen om hur vi ska göra nästa gång. Jag hoppas att vi gjorde en missbedömning, men hur kan vi veta?

Ett minnesmärke till Förintelsens offer på den judiska kyrkogården i Vilnius.
En minnessten till Förintelsens offer på den judiska kyrkogården i Vilnius. Ett minnesmärke till Förintelsens offer på den judiska kyrkogården i Vilnius. Bild: Gustaf Antell / Yle Litauen,Litauens historia,Förintelsen i Litauen,Vilnius,judar

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes