Hoppa till huvudinnehåll

"Geografiskt skulle det finnas plats för hundra miljoner människor här" - vilken roll ska glesbygden spela i ett krympande Finland?

En gammal farbror cyklar iväg från fotografen på en liten byaväg.
Glesbygden töms på folk - sakta och säkert. En gammal farbror cyklar iväg från fotografen på en liten byaväg. Bild: Amanda Vikman/Yle glesbygd,fattigdom,Fattig,ensam

Något håller sakta men säkert på att ske med befolkningstillväxten i världen. Speciellt i västvärlden har befolkningsökningen mattats av, och i vissa länder börjar befolkningsmängden minska.

Det kommer också att ske i Finland inom tio år om man ska tro den senaste prognosen.

Erik Borén pendlar dagligen till Kimitoön för jobbets skull. Han tror inte att en ökad arbetskraftsinvandring är lösningen på befolkningsutvecklingen.

- Det finns en massa arbetslösa människor här som borde få stöd och hjälp med att jobba med det de vill. De som inte kan jobba av någon orsak behöver få stöd, inte straffas. Så vi borde börja med att hjälpa oss själva först, säger han och fortsätter.

- Om vi ska ta in fler invandrare så måste vi också kunna ta hand om dem. Jag upplevde själv hur det gick när man tog in hundratals flyktingar till Gällivare för att öka på invånarantalet. När de anlänt fick de ingen vidare hjälp, det var en katastrof. Jag såg en pappa med tre barn rota efter mat i mataffärens soptunnor.

Ulf Granberg, en äldre man med glasögon och mustasch.
Ulf Granberg tror att industrierna behöver komma tillbaka för att glesbygden ska leva upp igen. Ulf Granberg, en äldre man med glasögon och mustasch. Bild: Amanda Vikman/Yle person,Ulf Granberg

Pensionären Ulf Granberg har bott hela sitt liv på Kimitoön och har sett befolkningsminskningen från första parkett.

- Samhället har förändrats kolossalt. Då jag var ung så behövde man knappt söka jobb. Det var nästan så att arbetsgivaren kom hem och undrade om man ville komma på jobb, säger han.

Granberg hoppas att industrierna skulle hitta tillbaka till ön igen, för många turistföretag tror han inte på.

- Mängden folk minskar på grund av att fabrikerna minskat. Samtidigt ser jag många små turistföretag och restauranger som öppnar, men efter några månader stänger de igen. Det behövs större krafter, någon form av industri, om befolkningstrenden ska vända, säger han och fortsätter.

- Kommunen borde ha sett till att fabrikerna inte skulle ha stängts när de gick bra, de gick över förväntningarna. Då gjorde kommunen ingenting.

Tycker du att det är hållbart att tänka att vi människor ska bli fler och fler hela tiden?

- Så borde det vara. Om man ser till ytan kunde det bo fast hundra miljoner människor i Finland, det gör det i mindre länder än vårt, säger Granberg.

Både Pargas stads och Kimitoön befolkningsutveckling ser ut att sjunka både jämfört med historisk data och enligt prognosen.
Både Pargas stads och Kimitoön befolkningsutveckling ser ut att sjunka både jämfört med historisk data och enligt prognosen.

"Folk lever sitt eget liv först"

Heidi Laaksonen jobbar som frisör i Kimito. Hon ser fördelar med att bo på en liten ort, men tycker samtidigt att befolkningen inte borde krympa mer.

- Bäst för skolorna och dagisen vore det om årskullarna vore ungefär jämna från ett år till nästa. Men svårt att säga vad som borde göras för att vi inte skulle bli färre på ön, säger hon.

Heidi Laaksonen, en ung kvinna med svart långt hår står i sin frisörsalong med förkläde på.
Heidi Laaksonen har märkt att människorna byts ut, vissa flyttar bort, andra flyttar in. Heidi Laaksonen, en ung kvinna med svart långt hår står i sin frisörsalong med förkläde på. Bild: Amanda Vikman/Yle person,Heidi Laaksonen

Hon tror att familjeplaneringen kommer senare nu för tiden.

- Det skulle så klart vara roligt om det fanns en massa barn, men folk lever sitt eget liv och studerar före de bildar familj. Nu för tiden är man oftast över 30 år innan man skaffar barn, samtidigt som man ofta har färre barn än förut, funderar Laaksonen.

Hon blir lite bekymrad över prognosen, men ändå inte väldigt orolig.

- Jag har också förstått att det flyttar in en hel del människor på ön. De som bor halva året kanske flyttar ut permanent. Jag har märkt att befolkningen ändrat ganska mycket under åren. Folk flyttar bort, men samtidigt flyttar det in nya människor, säger hon.

Krympande orter söker sin roll

Både Kimitoön och Pargas förväntas krympa med över 10 procent på tjugo år. Samtidigt ligger områdets minsta kommun, Gustavs, i toppen bland dem som procentuellt kan vänta sig den största befolkningsökningen.

Kommunen har för närvarande 935 invånare och kan vänta sig en ökning med 16,4% på tjugo år.

- Det är intressant, vi borde faktiskt åka på ett studiebesök och undersöka vad de gör rätt. Nyckeln ligger säkert i fritidsboendet, samma nyckel som vi har i vår hand. Vi måste ännu mer ta oss an de fritidsboende som är oerhört viktiga för Kimitoön, säger Gilla Granberg, Kimitoöns utvecklingschef.

Gilla Granberg sitter vid sitt skrivbord och ser ner i pappren.
Gilla Granberg vill veta varför inflyttare valde Kimitoön. Gilla Granberg sitter vid sitt skrivbord och ser ner i pappren. Bild: Amanda Vikman/Yle person,gilla granberg

För att överleva behöver orterna hitta rätt roll att spela och göra smarta drag för att kunna anpassa sig till en mindre population.

- Förändringsfönstret är på vid gavel just nu. Vi lever delvis i en snabb förändring, men delvis har det också gått långsamt. Det gäller att vara lyhörd och fundera noggrant över vilka åtgärder vi ska göra för att klara oss, säger Granberg.

Till varje nyinflyttad familj skickar kommunen ut ett informationsbrev som innehåller en förfrågan. De som vill kan frivilligt svara på varför de väljer just Kimitoön.

Vad blir de små kommunernas roll i framtiden?

- Mycket viktig, alla kan inte bo innanför ring trean. Så jag tror att pendeln kommer att svänga i något skede, men aldrig kommer att vi att bli lika stora som för länge sedan, säger Granberg.

Aspar i höstens färger.
Hösten är vacker i skärgården. Aspar i höstens färger. Bild: Marcus Rosenlund höst,höstglöd

Hon tror inte att de gamla industrierna kommer tillbaka, men det finns andra verksamheter som kan ta dess plats.

- Byggbranschen är viktig, liksom båtbranschen som är naturlig på en skärgårdsö och så har vi ju turismen. Sen finns äldreomsorgen som växer och det kommer att behövas mycket äldreomsorg i framtiden.

Samtidigt lyfter Granberg fram de lönsamma industrierna som finns kvar på ön, så som fiskmjölsfabriken i Kasnäs, den enda tillverkaren av fiskmjöl i hela Finland.

Måste anpassa sig till färre invånare

Det säger sig självt att en kommun som väntar sig en stadig befolkningsminskning måste jobba utgående från det. Där anser Gilla Granberg att kommunen lyckats bättre med vissa saker, sämre med andra.

- Vår service håller en mycket hög nivå. Vi har biblioteken, åldringsvården, skolorna, hälso- och sjukvården. Att kommunen investerade i barnen och Silva daghem anser jag var ett bra drag, många barnfamiljer flyttar till Kimito centrum.

Var tycker du att kommunen kunde ha gjort bättre beslut tidigare med tanke på den minskande befolkningen?

- Det går jag inte in på här.

Som många Kimitoöbor vet pressades kommunens ekonomi hårt av nedskärningar i statsandelarna. Därför jobbar Kimitoön som bäst med ekonomiprogrammet Balans2020 där man utarbetar strategier som skulle spara pengar.

Postlådor på rad i ett lite ruskigt höstväder.
Många poslådor kommer att gapa tomma i framtiden. Postlådor på rad i ett lite ruskigt höstväder. Bild: Amanda Vikman/Yle postlådor,postdistribution,glesbygd,postlåda

Trots de något mörka siffrorna för kommunen, är Gilla Granberg en obotlig optimism.

- Skulle jag säga att det inte kommer att gå så skulle jag inte sitta här. Vi har precis haft en djup och ärlig diskussion inom avdelningarna på kommunen och kom fram till att vi genuint och ärligt tror på den här ön, på Kimitoöns framtid, säger hon.

För knappt 40 år sedan, 1980 bodde det 9 000 personer på Kimitoön. I dag har nästan alla industrier slagit lapp på luckan och det bor för tillfället 6700 personer på ön.

- Det är klart att man samtidigt är orolig för utvecklingen. Vi har nu kommit med i kommunförbundets idéraffinaderi tillsammans med Pargas, där vi kommer att ta oss an den här frågan lite på djupet, säger Granberg.

Nettoinflyttningen sicksackar varje år mellan att utflyttningen är större och inflyttningen är större inom ett spann på minus och plus trettio.
Nettoinflyttningen sicksackar varje år mellan att utflyttningen är större och inflyttningen är större inom ett spann på minus och plus trettio.

Den största orsaken till befolkningsminskningen är, som på de flesta håll i landet, att det dör fler än det föds. Nativiteten är låg.

Inflyttningsstatistiken går däremot som ett sicksackband, vissa år är utflyttningen högre än inflyttningen, andra år är det tvärtom.

På Kimitoön startas ungefär 50 nya företag varje år och kommunen försöker stötta dem på olika sätt. Bland annat ordnar man kurser och utbildningar för företagarna, vissa är gratis.

- Våren 2019 reste både vi tjänstemän och företagare till Österbotten för att se hur regionen utvecklar båtbranshcen och båtklustret där, säger Granberg.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland