Hoppa till huvudinnehåll

Läroavtalets möjligheter lyfts fram – "Man undviker de största misstagen"

Carina Nordman-Byskata, utbildningspedagog på Optima, och Carola Nordberg, egenföretagare på läroavtal.
Carina Nordman-Byskata, utbildningspedagog på Optima, och Carola Nordberg, egenföretagare på läroavtal. Carina Nordman-Byskata, utbildningspedagog på Optima, och Carola Nordberg, egenföretagare på läroavtal. Bild: Yle/Joni Kyheröinen yrkesskolor,carola nordberg

Som bäst pågår den nationella läroavtalsveckan. På yrkesutbildaren Optima i Jakobstad lyfter man gärna fram möjligheterna med läroavtal. Egenföretagaren Carola Nordberg säger att hon undvikit många misstag tack vare sitt läroavtal.

I januari 2018 trädde en ny lag rörande yrkesutbildning i kraft. För läroavtalen har den nya lagen i korthet inneburit följande:

- Tidigare talade vi om vuxenutbildning och traditionell skolbänksutbildning. Idag talar vi bara om utbildning. Idag kan vi erbjuda flexibla studiestigar och dit hör läroavtalet, säger Carina Nordman-Byskata, utvecklingspedagog på Optima.

Unga och vuxna

Läroavtal kan erbjudas från och med 15-års ålder. Så det är en möjlighet direkt efter grundskolan. Men det kan också handla om personer i arbetslivet som behöver någon form av nystart eller kompletterande utbildning.

Nordman-Byskata påpekar att man inom dagens yrkesutbildning uppmärksammar och erkänner tidigare kunnande. Det betyder alltså att man beaktar det som personen redan har kunskap om.

- Tidigare utbildningar givetvis, men också sånt som hobbyer, resor och språk. Så via läroavtal bygger vi bara på med det som fattas.

Hur ställer sig arbetsgivarna till läroavtalen?

- Här i Jakobstadstrakten finns det ett sug efter folk. Våra arbetsgivare vill ”socialisera in” nya arbetstagare redan tidigt i deras karriär. Och vi är tacksamma för att vi bjuds in till arbetslivet och får veta vad som händer och vad vi ska förbereda våra studerande för tre eller fem år framåt i tiden.

Samtidigt så kräver det ju en hel del engagemang från arbetsgivaren?

- Ja, det bygger på att det finns en eller flera kollegor som fungerar som handledare på arbetsplatsen. De ska vara på det klara med vad personen som har läroavtal ska träna på.

Carina Nordman-Byskata, utbildningspedagog på Optima, och Carola Nordberg, egenföretagare på läroavtal.
Carina Nordman-Byskata och Carola Nordberg. Carina Nordman-Byskata, utbildningspedagog på Optima, och Carola Nordberg, egenföretagare på läroavtal. Bild: Yle/Joni Kyheröinen yrkesskolor,yrkesskolan optima

Ett rätt vanligt läroavtal ser ut ungefär såhär. Arbetsgivaren betalar avtalsenlig lön till personen med läroavtal.

För den typiska personen på läroavtal kostar det alltså ingenting. Arbetsgivaren får en mindre summa i stöd för det hela från utbildningsanordnaren.

- Det som det kostar för arbetsgivaren är tid och omsorg, säger Nordman-Byskata.

Enligt Nordman-Byskata ökar läroavtalen på Optima långsamt men stadigt i popularitet. I dagsläget har cirka 25 procent av alla Optimas studerande läroavtal.

Ville ha ett nätverk

Carola Nordberg har ett aningen ovanligare läroavtal. Hon är egenföretagare och därmed sin egen arbetsgivare. Hon har valt att ingå läroavtal med Optima där målet är en yrkesexamen för företagare.

- Jag kände att jag ville ha ett nätverk så jag började söka efter någon form av utbildning eller kurs för att kunna höja min kompetens.

Hon har nu en handledare och en ”klass” med andra egenföretagare som hon utbyter erfarenheter med.

- Det här har gett mig mycket, jag är ju ändå rätt färsk som egenföretagare. Många bra tips och råd. Man undviker de största misstagen i och med att man har en handledare och kurskamrater, säger Nordberg.

Utbildningen som Nordberg går skulle i vanliga fall kosta några tusenlappar, men eftersom hon går den via läroavtal får hon största delen betalad i form av stöd.

Läroavtalsveckorna pågår

Under två veckors tid, 7-20.10, uppmärksammas läroavtalet via den nationella läroavtalsveckan och European Vocational Skills Week.

- Det är en bra möjlighet för oss att lyfta fram nyttan och möjligheterna, säger Carina Nordman-Byskata.

Behövs mer marknadsföring

I början av året samlades en grupp experter för att diskutera läroavtalet tillsammans med dåvarande arbetsminister Jari Lindström (Blå).

Diskussionen hade som mål att finna metoder för att öka läroavtalsutbildningen och i synnerhet antalet unga deltagare. I nuläget är endast en av fem läroavtalsstuderande yngre än 25 år.

Den ändrade finansieringsmodellen fick tack, på samma sätt som det att läroavtalsutbildningen enligt den nya lagstiftningen inte längre är en separat del av yrkesutbildningen.

Information och marknadsföring lyftes fram. Företag, i synnerhet mindre företag, är inte tillräckligt insatta i möjligheterna med läroavtalsutbildningen.

Läroavtal har en tydlig positiv effekt

I en undersökning utförd av Pellervon taloustutkimus som en del av statsrådets utredningsverksamhet, konstateras att utbildning via läroavtal har en tydlig positiv inverkan på såväl sysselsättning som inkomst.

Läroavtal är dessutom den arbetskraftspolitiska åtgärd som är förmånligast för den offentliga sektorn, när kostnaderna slås ut över deltagare och år.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten