Hoppa till huvudinnehåll

"Människor är rädda för att åldras" - behovet av närståendevårdare är ett växande problem

Poika ja mies nauravat kasvot vastakkain.
Allt fler lägger karriären på hyllan för att vårda en närstående som inte klarar av vardagen. Poika ja mies nauravat kasvot vastakkain. Bild: Unsplash / Nathan Anderson närståendevård,anhörigvårdare

Över en miljon finländare tar hand om en närstående, en del måste sätta karriären på hyllan för att fokusera på närståendevård. Av dem får endast ungefär 48 000 vårdarvode.

Närståendevårdarnas förbund uppskattar att ungefär en miljon finländare hjälper en anhörig eller närstående på något sätt.

Ungefär 350 000 är så kallade huvudsakliga hjälpare och ungefär 60 000 av dem är i en bindande och krävande situation.

Trots att det är så många som huvudsakligen arbetar med närståendevård är det ändå bara ungefär 48 000 som får vårdarvode.

– Det blir hela tiden strängare krav på vem som har rätt till vårdarvode, ansökningarna blir fler varje år men pengarna räcker inte åt alla, säger Matilda Linnavirta, koordinator vid Närståendevårdarnas förbund.

Storleken på vårdarvodet som betalas till närståendevårdaren bestäms enligt hur bindande och krävande vården är. Det är på kommunal nivå som det besluts om vem som har rätt att ersättas för vårduppgifter.

Det kan handla om allt från några hundra euro i månaden till ungefär 950 euro i månaden, beroende på hur krävande vården är.

Inte bara äldreomsorg

Ofta när man talar om närståendevård talar man om vård av äldre. Till exempel föräldrar eller någon annan nära äldre släkting.

Förutom vård av äldre närstående är det också vanligt att en förälder stannar hemma med ett barn eller en annan familjemedlem som på grund av handikapp eller sjukdom inte klarar av vardagen.

Nainen työntää vanhusta pyörätuolissa.
Ofta är det vuxna som tar hand om sina föräldrar. Nainen työntää vanhusta pyörätuolissa. Bild: Henrietta Hassinen / Yle rullstolar,Äldreomsorg,äldreservice,caregiver,anhörigvårdare,Tjänster till handikappade människor,handikapp

Äldreomsorgsplanen betonar att de äldre skall bo allt längre hemma. Det här skall ske med hemvårdares hjälp men de anhöriga kommer i allt högre grad in i bilden om det skall lyckas.

Främst är det kvinnors karriär som lider på grund av behov en nära släkting har. Enligt en rapport av social- och hälsovårdsministeriet är 70 procent av närståendevårdare kvinnor.

Enligt Linnavirta har det helt enkelt alltid varit så.

– Traditionellt har kvinnor tagit på sig vårduppgifter. I dagens läge är det inte lika svartvitt. När ett vårdbehov uppstår jämför man ofta vem som tjänar mer. I dagens läge är det fortfarande oftast mannen som tjänar mer och då tar kvinnan på sig uppdraget som vårdare.

Svårt hitta jobb efter vårdtiden

Ofta sköter kvinnor om såna uppgifter som administrerande av medicin, psykiskt stöd och hjälp i vardagen medan män som utför närståendevårdaruppgifter oftast hjälper med gårdsarbete och skjuts.

– Det hör till den finländska kulturen att värna om sina närstående när de blir äldre eller överhuvudtaget behöver vård.

Kvinnor som sedan försöker komma ut på arbetsmarknaden efter att vårdbehovet har upphört har väldigt svårt att hitta jobb. Främst på grund av åldersdiskriminering.

– Om man är borta från arbetsmarknaden en längre tid är det definitivt svårare att få jobb. Det borde istället ordnas kurser så att man kan fortbilda sig samtidigt som man sköter om en närstående så att man är redo att ta sig ut i arbetslivet när vårdbehovet upphör, säger Linnavirta.

De flesta män som har närståendevårdaruppgifter är äldre som tar hand om en maka.

Behovet växer hela tiden

Närståendevårdarbehovet växer också hela tiden. 2010 var det 37 212 närståendevårdare som hade avtal med kommunen om vårdarvode. Åtta år senare har antalet ökat med över 10 000.

Mängden närståendevårdare växer varje år
Mängden närståendevårdare växer varje år

– Det är definitivt en trend som vi ser att växer varje år. Sist och slutligen handlar det om att politikerna måste göra något åt saken. Vi är nu framme vid en tid då människor är rädda för att åldras eftersom de kommer att behöva hjälp och äldreomsorgen är så bristfällig i Finland.

Enligt Mia Silfver-Kuhalampi, socialpsykolog vid Helsingfors universitet är ett av problemen att det hela tiden ska göras ekonomiska inbesparingar inom vårdbranschen.

– Om vi ska lyckas höja sysselsättningsgraden kan vi inte ha arbetsföra människor som hoppar av jobbet för att ta hand om en närstående. Vissa kan sköta vårduppgifter vid sidan av jobbet men då måste arbetsplatsen vara flexibel. Vissa går ner till halvtid och andra måste säga upp sig för att vårda en närstående. Tyvärr har vi inga siffror på hur många det gäller.

Närståendevårdare sparar däremot pengar åt kommunen. Problemen ökar då ålderdomshem försvinner och det skärs ner på hemvården. Dessutom minskar pensionen hos folk som hoppar av arbetslivet för att vårda en närstående.

Kuhalampi säger att det definitivt är ett växande problem i Finland.

– I Finland precis som i många andra västerländska länder är åldersstrukturen sådan att vi har många äldre personer. Människor lever längre och då blir vårdbehovet större.

Enligt Linnavirta borde man tänka om helt och hållet när det kommer till närståendevård.

– Man kunde till exempel tillämpa tillfällig vårdledighet. Om man har ett barn som måste bli hemma från skolan på grund av sjukdom så har en förälder rätt att vara hemma i högst tre dagar per sjukdomsfall. Något liknande kunde tänkas tillämpas för personer som har närståendevårdaruppgifter, säger Linnavirta.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes