Hoppa till huvudinnehåll

Nobelpriset i medicin har stark Åbokoppling - redan det tredje priset med åboländsk koppling

En man med brunt hår och glasögon
Panu Jaakkola. En man med brunt hår och glasögon Bild: Marko Ekström / Yle forskare,panu jaakkola

Nobelveckan inleddes på måndagen då årets Nobelpris i medicin tillkännagavs; i år är Finland och Åbo med på ett hörn.

Priset går till tre cellforskare; William G. Kaelin Jr, Sir Peter J. Ratcliffe och Gregg L. Semenza får priset för sina upptäckter om hur celler känner av och anpassar sig till mängden syre i blodet så att kroppen kan fungera normalt.

Det var bland annat en artikel i tidskriften Science för 20 år sedan som bidrog till Nobelpriset.

Huvudförfattare var forskaren Panu Jaakkola från Åbo universitet. Han jobbade i Ratcliffes forskargrupp vid Oxford universitet åren 1999-2001.

- Det var under de tre åren som det gjordes alla de betydande fynd som ledde till Nobelpriset, säger Jaakkola.

Stor glädje, lite förvirring, men också lite väntat

De följande 18 åren jobbade Jaakkola som forskningschef inom biovetenskap vid Åbo universitet. I dag är han forskningsdirektör vid Helsingfors universitetssjukhus, HUS.

- Det känns utomordentligt fint att min egen forskning på detta vis har fått det största erkännandet som finns inom vetenskapen, säger Jaakkola.

Jaakkola är glad för det är sällsynt att en finländare har haft en så stor roll i en undersökning som har fått Nobelpris i medicin.

- Jag tog emot beskedet med stor glädje men också med lite förvirring. Men samtidigt också lite väntat. Det här kunde vara möjligt. Vi visste att de här upptäckterna var så betydelsefulla att ett Nobelpris kunde vara aktuellt i nåt skede, erkänner Jaakkola.

Kan bidra till nya vårdmetoder för anemi och cancer

Det var länge okänt hur cellerna anpassar sig till syrenivån i blodet.

- Hela livet grundar sig på att cellerna har tillräckligt med syre. Det måste de ha. Om de inte har syre så måste de reagera på det mycket fort.

Upptäckterna bidrar till att utveckla nya vårdmetoder för anemi, cancer och andra sjukdomar.

- Förhoppningsvis ökar det på cancerforskning som riktar sig till de här mekanismerna. Vi vet att mekanismerna som ledde till priset är så viktiga.

Jaakkola hoppas att forskningen på det här området också i Finland kunde gå vidare.

Granit den första finlandssvenska Nobelpristagaren

Den första finlandssvensk som fått Nobelpriset är Ragnar Granit. Han och två amerikanska kolleger fick priset i fysiologi eller medicin år 1967 för upptäckter angående kemiska processer i ögat.

Ragnar Granit med sin forskning år 1928.
Ragnar Granit med sin forskning år 1928. Ragnar Granit med sin forskning år 1928. Bild: Suomen Kuvalehti 1928 Ragnar Granit,Yle Arkivet

Granit lyckades isolera signalerna från enskilda nervceller i grodögats näthinna, och han insåg hur färginformationen från ögat förmedlas till hjärnan.

Granits släkt kom från Vikminne i Korpoström. Han föddes 1900 i Riihimäki och dog i Stockholm 1991, men han behöll hela livet sina band till Korpo.

Ragnar Granit tillbringade alla somrar i Korpo och angav ofta både Stockholm och Korpo som sina hemorter.

Han är begravd i Korpo.

Fick idén värd ett Nobelpris i Studentbylyan i Åbo

Ett annat Nobelpris med koppling till Åbo universitet är priset i kemi år 2014. En av pristagarna då var den tyska fysikern Stefan Hell.

Hell delade på priset för utveckling av superupplöst fluorescensmikroskopi.

Idén till det föddes hösten 1993 då Hell var forskare vid Åbo universitet, och han en morgon vaknade i sin lägenhet i Studentbyn i Åbo.

Han fick en idé som senare ledde till konstruerandet av ett mikroskop som kan se partiklar i molekylstorlek.

Han ville pröva sin idé, men eftersom han inte hade någon dator där hemma fick han ta sig till labbet på femte våningen i Biocity, universitetens splitternya gemensamma bioteknikcenter. Där gjorde han simuleringar som bevisade att det hela fungerar.

Holmström fick ekonomipriset för forskning om kontraktsteori

Den andra finlandssvensken som varit med om den årliga Nobelprisutdelningsceremonin i Stockholm den 10 december är Bengt Holmström.

Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne gavs 2016 till Holmström och Oliver Hart.

De belyste i sin forskning hur kontrakt kan bidra till hantering av intressekonflikter.

Den moderna ekonomin hålls samman av oräkneliga kontrakt. De nya teoretiska verktyg som Hart och Holmström utvecklat hjälper oss att förstå verklighetens kontrakt och institutioner, och att undvika fallgropar när det gäller att skriva kontrakt, sades det i prismotiveringen.

Femte finländska pristagaren

Bengt Holmström är den femte finländaren som personligen får ett pris i Nobelsammanhang.
De tidigare är:

  • Frans Emil Sillanpää, priset i litteratur 1939.
  • Artturi Ilmari Virtanen, priset i kemi år 1945.
  • Ragnar Granit, medicinpriset år 1967.
  • Martti Ahtisaari, fredspriset år 2008.

Finländare har också varit verksamma i organisationer som fått Nobelpris:

  • Olli Heinonen ingick i ledningen för atomenergiorganisationen IAEA som fick fredspriset år 2005.
  • Laura Lodenius var Finlandskoordinator för kampanjen ICBL mot personminor, då den fick fredspriset år 1997.
  • Finländare har berörts också då fredspriset har gått till klimatpanelen IPCC år 2007, till Internationella läkarrörelsen mot kärnvapen år 1985 och till FN:s fredsbevarande styrkor 1988.

Artikeln har 8.10.2019 klockan 09:38 uppdaterats med Bengt Holmströms ekonomipris till Alfred Nobels minne.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland