Hoppa till huvudinnehåll

Dikter kan ha sönder språk, men också formulera erfarenheter exakt och sublimt - En ny samling vill få unga att läsa samtida poesi

Tvåpoeter lutar sig mot varandra och skrattar. Den ena i träningsoverall, den andra i skjorta. Kvinna och man,
Tvåpoeter lutar sig mot varandra och skrattar. Den ena i träningsoverall, den andra i skjorta. Kvinna och man, Bild: Kajsa Göransson Athena Farrokhzad,Kristofer Folkhammar

”Krig, migration och rasism är numera svenska erfarenheter” - ny poesisamling för unga kan läsas som en nutidshistorik över de svenskspråkiga samhällena.

Ack du lille man
riddare så rar
bära mammas vredeskalk
bära mammas ångestros

Man kan höra jaget i Christine Falkenlands dikt ömt låta ord staka ut vägen för sin son, sonen som skall vedergälla och bära mammans ångest, förgöra era döttrar, modersvärtan.

Är det här kärlek? Är det ett ensamhetsuttryck? Hur skall man förstå det? Sympatiskt, roligt eller med oro? Det finns inga direkta svar och därför är det så bra, man kan dessutom bara läsa och beröras.

Dikten är en av 79 som utgör den färska antologin Berör och förstör, dikter med målgrupp unga läsare.

Den som läser boken får en bra inblick i vad som hänt i det svenska samhället under de senaste årtiondena, i synnerhet 00-talet, berättar den ena av antologins redaktörer, författaren och kritikern Kristofer Folkhammar.

- En antologi är i bästa fall ett samhälle i miniatyr, där olikheterna är styrkan.

Tillsammans med poeten Athena Farrokhzad har han läst och sammanställt ett verk med avsikten att visa på bredden i den svenskspråkiga poesin. Bredden är språklig men här finns också exempel på hur olika klasser i samhället ges rum och röst.

alla dessa martyrer som brinner i dessa tårtljus
det var en lång väg hit
― Felicia Mulinari

Påtagligt många av dikterna tar avstamp i migration, krig, rasism som ju numera är svenska erfarenheter, berättar Farrokhzad.

- Olika dikter berör också frågor om sexualitet och könserfarenheter som äger rum i samhället och i dikten.

Boken är ett tidsdokument, visar hur olika erfarenheter blivit en del av offentligheten, något som mer sällan göms undan idag.

Kärlek och uppror, samlingen som också lästes i finlandssvenska klassrum

Antologin är en uppföljare till folkbildningsprojektet Kärlek och uppror, diktboken som lästes och spreds av det statliga ”En bok för alla” och som också lästes i finlandssvenska skolor.

Den kulturpolitiska skillnaden, betonar redaktörerna, är att Berör och förstör ges ut av ett förlag där resurserna är mindre.

Kärlek och upprors betydelse för dem själva var enorm, då de som unga skolelever mötte dikten.

- Jag mötte den på högstadiet och den var en otroligt viktig bok för mig, kanske en av de viktigaste i mitt liv. Det var första gången jag kom i kontakt med svenskspråkig dikt, egentligen, funderar Athena Farrokhzad.

- Den formade våra läsargenerationer, jag minns var jag satt, hur det kändes att läsa dikterna.

Bokpärm med texten "berör och förstör" samt "taggar" som kommer in från sidorna av boken
Berör och förstör diskuterades flitigt på Bokmässan i Göteborg där pärmen associerades med filosofen Deleuzes debuts pärmkonst- Bokpärm med texten "berör och förstör" samt "taggar" som kommer in från sidorna av boken Bild: Rabén & Sjögren dikter

Den trettio år gamla antologin är en inspiration också för Berör och förstör. Kärlek och uppror nådde fram till läsande generationer på ett för dikt ovanligt sätt.

- Det var en diktbok som cirkulerade runt på ett unikt sätt. Jag har ett minne av att den där boken drällde, den fanns överallt. Öppnade man ett skåp trillade den ut. Det var en fantastisk folkbildningsinsats, konstaterar Folkhammar.

Dikter för festtal och för att visa upp ett verbalt långfinger eller mera sofistikerade uppror

Inställningen till lyrik i allmänhet är ibland vördnadsfull, man plockar fram den i livsskeden där det inkännande språket behövs för att understryka erfarenheter av fest, kärlek, död och sorg.

Att läsa boken är att förstå hur olika livet kan börja och ta form för olika människor i samhället. Viljan att skriva ut sin erfarenhet, kommunicera dem till andra för att läsas, påminner om att språket kan vara ett sätt att ta tag i sitt liv och binda samman det med andra människor.

Att uttrycka sig väl och exakt är inget elitprojekt.

Dikt är det sublima, kontakten med evigheten, menar Farrokhzad, och på samma gång språkets verktygslåda, fyller Folkhammar i.

Det radikala med Kärlek och uppror var att den underströk att dikten och boken inte var heliga på något vis, läsaren uppmanades ...

- ...Göra vad man ville med den. Ta den, använd den som du behagar, riv ut sidor, skriv dit det du vill lägga till…

Farrokhzad talar om det ”respektlöst befriande och Folkhammar säger att ”vi hoppas få förmedla det en gång till, förmedla det genom 00-talets utgivning.

Krigets första offer är inte sanningen
Det är en människa
― Jasim Mohamed

De unga idag som läser antologin kommer att märka att poesi idag är:

- Berättande dikt såväl som mer experimentella, dunkla dikter som kommunicerar på ett annat sätt [än berättande]. Bredden är vilka erfarenheter som befolkar de här dikterna och vilka författare som skrivit, säger Kristofer Folkhammar.

- Därför finns också finlandssvensk dikt finns med, dikterna skrivs av många människor på många platser utifrån olika relationer till svenska språket, menar Farrokhzad.

Samhälle i miniatyr och Svenskfinland

De båda konstaterar att det händer mycket i den finlandssvenska dikten idag. I samlingen finns Tua Forsström, Agneta Enckell, Eva-Stina Byggmästar och Henrika Ringbom, som redaktörerna berättade att de blev mer bekanta med.

Yngre författarskap som Matilda Södergran eller Adrian Perera saknas, också om dessa två nämns som exempel på sådana som kunde ha platsat.

Död hinner du vara
Det är mycket redan att du kommit hit
― Henrika Ringbom

Frågan om nation, kultur, vem som får kalla sig svensk, finländare, eller språkets roll är inga nyheter i vare sig medierna eller kommentarsfälten på nätet.

Behållningen då man läser de dikter som slutligen valdes ut är att man förstår att alla som kan svenska och som kan läsa de här dikterna binds samman, utgör ett ”vi”.

Att läsa dessa 79 dikter är att träda in i all den mänskliga erfarenhet som det svenska språket härbärgerar, all dess sorg och dess fnitter, säger Athena Farrokhzad.

Bilarna brinner, husen möglar, polisen
kallar mig apa.
Det är enklare att älska orden.
― Daniel Boyacioglu

Idealet är att dikten skall vara som ett samhälle där olikheterna blir styrkan. Människorna har språket tillsammans.

En vanlig inställning till rocklyrik är att Kurt Cobain satte ord på min ångest eller Tupac eller Beyonce visade vad man kan göra med orden.

Älska mig mindre
tro på mig mera
Behåll dina rosor!
― Märta Tikkanen

Athena Farrokhzad berättar att dikterna hade den funktionen för henne, att hon kände ”va, dikten handlar ju om mig”, och återger Märta Tikkanens ”Behåll dina rosor”, som ett exempel på en erfarenhet av ett söndrigt heteroförhållande.

- Det var inte min erfarenhet men jag berördes så den blev min erfarenhet.

Dikten som tidsspegel

Under de trettio åren som gått sedan Kärlek och uppror har mycket hänt i de svenskspråkiga samhällena. Det som hänt under de tjugo senaste åren syns i synnerhet i den dikt som givits ut under de senaste tio åren.

Det innebär att många unga diktare, ibland debutanter, får en rätt upphöjd plats i och med att de valts ut. Finns det problem i det?

- Det handlar om bredd, om att visa på olika typer av dikt, erfarenheter och författare. Det är många som är under 30 år, men det har med det här att göra.

Under de sista tio åren har det hänt väldigt mycket – erfarenheter i samhället har blivit erfarenheter i poesin, berättar Folkhammar.

: Sticker in min egen kropp i den mjuka köttmassan
antar en gemensam kroppstemperatur
De hemlösa har inneslutit sig i kokonger av filtar
trasade flyttkartonger
― Helena Boberg

De två redaktörerna är själva uppburna poeter, men har inte inkluderat sig själva i antologin. De lyckas visa att dikt kan vara vad som helst och också att kultur och språk inte är något elitprojekt.

De röster som ekar genom bokens dikter formar alla ett svenskt språk som verkligen inte hotas av mångfald, utan som snarare stärkts, har mening, klang och artikulering på ett sätt som ger läsaren såväl känsla av angelägenhet och njutning, irritation och identifiering.

Kul är det också. Jag smakar på ordet ”mammas ångestros” en gång till och myser. Sen läser jag en dikt av Tranströmer om att begravningarna kommer tätare, som vägskyltar när man närmar sig en stad.

Påminns om min dödlighet, och tänker att döden var mer spännande då man var ung.

Du kan lyssna på intervju med Athena och Kristofer, gjord på Bokmässan i Göteborg 2019:

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje