Hoppa till huvudinnehåll

Lagen i Finland ger Neste en klar fördel - flera andra länder anser att Nestes biodiesel bidrar till skövlingen av regnskog

Luftbild på avskogning i Indonesiens regnskog på grund av palmoljeplantage.
Palmoljeplantagen är den största orsaken till avskogning i Indonesien. Luftbild på avskogning i Indonesiens regnskog på grund av palmoljeplantage. palmolja,Avskogning,Indonesien

Nestes biodiesel är marknadsledande både i Finland och globalt, men kraven på råvarorna till den varierar från land till land. Finland hör till en krympande skara EU-länder som inte ser palmoljebiprodukten PFAD som ett problem.

Sverige gick i somras i samma fotspår som många andra länder i Europa. Sedan juli i år ställer Sverige klart högre krav på råvarorna till biodiesel än vad Finland gör - ett beslut som kommer att påverka innehållet i marknadsledande Nestes biodiesel.

Det handlar om en biprodukt från palmolja, PFAD (Palm Fatty Acid Distillate), som miljöorganisationer säger att bidrar till efterfrågan på palmolja och därför till regnskogsskövling.

Sverige och många andra länder har gått in för lagar som klassar PFAD som lika illa för klimatet som själva palmoljan. I Finland saknas den skärpningen.

Ett knippe med skördad palmfrukt från Indonesien.
Palmfrukt odlas främst på plantage i Indonesien. Ett knippe med skördad palmfrukt från Indonesien. palmolja,Palmoljediesel

Energimyndigheten i Sverige klassar PFAD som samprodukt till palmolja.

- Det innebär att det ställs krav på att råvaran ska spåras tillbaka till odling av råvaran och att växthusgasutsläpp ska räknas från och med odling av råvaran vilket ger betydligt högre växthusgasutsläpp, förklarar Anders Wallinder på Energimyndigheten i Sverige.

Allt fler EU-länder frångår restproduktklassificeringen

Regnskogsfondet (regnskogsfonden) i Norge poängterar i sin senaste rapport om biobränsle att Finland sticker ut jämfört med alla andra länder i Europa: Finland är det enda landet i Europa som de känner till att uttryckligen klassificerar PFAD som rest från en produktionsprocess.

Många EU-länder har helt enkelt inte gått in för någon egen klassificering för PFAD. Men förutom Sverige har även Norge, Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Nederländerna och Italien bestämt att PFAD är en samprodukt till palmolja.

I Sverige skedde förändringen efter att frågan uppmärksammats stort av miljöorganisationerna, bland annat Naturskyddsföreningen.

- Avskogningen på grund av palmolja fortsätter fortfarande. Palmolja är väldigt mycket starkare kopplat till skogsavverkning än vad till exempel soja är, säger Otto Bruun på Naturskyddsföreningen i Sverige.

Regnskog som brinner i Indonesien för att göra plats för palmoljeplantage.
Regnskog bränns för att ge plats åt palmoljeplantage i Indonesien. Regnskog som brinner i Indonesien för att göra plats för palmoljeplantage. palmolja,Avskogning,Indonesien

Han menar att lagen i Finland lägger för mycket ansvar på konsumenten när det gäller att utreda vad biodieseln riktigt innehåller. Biodieseln Neste My marknadsförs i Finland som till 100% gjord på avfall och restprodukter.

- PFAD är en produkt som har väldigt liknande egenskaper som palmolja, den kommer ut från samma process och priset är väldigt samma. Så här skuffar man nog över ansvaret till den enskilda konsumenten med vad vi tycker är lite vilseledande information, säger Bruun.

Neste: En oätbar fettsyra är en tydlig restprodukt

Neste vill inte uppge andelen PFAD i sitt biobränsle och håller fast vid att det är fråga om en restprodukt.

- PFAD är en oätbar fettsyra som måste tas bort från palmoljan för att den ska kunna användas för livsmedelsbruk, så ur vår synvinkel är det en tydlig restprodukt, säger Carl Nyberg på Neste.

Han förklarar att PFAD:n är en råvara bland minst tio andra som Neste använder i sitt förnybara bränsle.

- Vi jobbar väldigt starkt mot att förflytta businessen till restprodukter och avfall, vi började med palmolja och rapsolja medan vi i dagens läge har över 80 procent restprodukter och avfall.

Hur mycket av det som är PFAD har Neste inte gått ut med.

- Vi har inte viljat gå in på detaljer i vår råvarubas, helt enkelt av kommersiella orsaker.

Biobränsle tankas i en bil.
Neste är världens största biodieselproducent och har därför en stor roll i efterfrågan på palmolja och PFAD. Biobränsle tankas i en bil. Bild: Lehtikuva biodiesel,biobränslen

Enligt statistiken hos Energimyndigheten i Sverige utgjorde PFAD 40 procent av råvarorna i den biodiesel som såldes i Sverige i fjol - och i praktiken är det främst Nestes biodiesel som säljs i Sverige. Utgående från det är mängden PFAD i Nestes biodiesel åtminstone i Sverige alltså inte obetydlig.

Betyder den nya klassificeringen från i sommar att andelen PFAD i biodieseln som säljs i Sverige kommer att behöva minska?

- Det kan man anta, att det kommer att påverka, på grund av spårbarhetskraven som sätter vissa tilläggskrav på råvaran, vi kommer att vidareutveckla spårbarheten.

"Många skulle vinna på högre krav"

I Finland går det ändå bra att fortsätta använda PFAD. Nestes budskap kring biodieseln är att omställningen bort från de fossila drivmedlen, mot förnybara och cirkulära lösningar kräver en mångfald av olika lösningar och också en mångfald av olika råvaror.

- Man måste titta djupare på hållbarhetsfrågorna och kunna godkänna att också en produkt som det här kan vara en vettig lösning, i synnerhet under en övergångsperiod där man går mot en renare framtid. Men samtidigt jobbar vi väldigt mycket mot att hitta nya råvaror också, säger Nyberg.

Miljöorganisationerna ser det som problematiskt att olika marknader ställer olika krav på biodieselns hållbarhet.

- Finland borde definitivt höja kraven, slår Otto Bruun fast.

- På sikt kan man anse att om Finland höjde kraven så skulle man även få fram mer hållbara drivmedel baserade på inhemska råvaror, det skulle vara en bra affär både för Finland, för klimatet och för regnskogarna. Här finns många vinnare om man verkligen vågar trycka på.

Frågan om biobränslen är överlag komplex. Nyligen slog forskare från flera länder, bland annat vid Helsingfors universitet, larm om att biobränslen på skogsråvaror kan orsaka större utsläpp än de fossila bränslena. En ökad användning av skogsbaserade biobränslen kan därför motarbeta FN:s klimatmål, slog den internationella rapporten fast.

Regnskogsfonden i Norge påpekar i sin rapport att regnskogarna hotas när efterfrågan på palmolja och PFAD ökar på grund av målen för flygbränsle. Enbart Finlands mål om att 30 procent av flygbränslet ska bestå av biobränsle år 2030 hotar enligt rapporten hela 30 000 hektar tropisk skog.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes