Hoppa till huvudinnehåll

Mer än att fixa egen deodorant och handla på loppis – Karlebybor är beredda att strukturera om samhället för att leva hållbart

Yassine Jouahri, Pia Leinonen och Jessica Riippa.
Yassine Jouahri, Pia Leinonen och Jessica Riippa. Yassine Jouahri, Pia Leinonen och Jessica Riippa. Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist Karleby,klimatförändring,jouahri

Forskare i Karleby har de senaste åren tittat på hur samhället kan komma bort från konsumtion och ekonomisk tillväxt som den ser ut i dag. Utgångspunkten för forskningen är att vi i dag inte lever hållbart och vi behöver hitta alternativ.

- Det nuvarande ekonomiska tänkandet måste ändras om vi vill ha en jord att lämna till barn och barnbarn, säger professor Aila-Leena Matthies vid Chydenius-institutet.

Matthies får stöd för de tankarna också bland vanliga invånare i staden.

En ny Facebookgrupp som heter Klimataktörer Karleby har grundats för att folk ska få diskutera, ge tips på hållbara val men också påverka beslutsfattare.

- Jag kan så klart göra små förändringar i min egen livsstil, men jag hoppas få med fler och att det fanns fler lösningar också i Karlebyregionen. Ute i världen händer saker, folk är aktiva och jag önskar vi kunde skapa samma dynamik här och få till en förändring, säger Yassine Jouahri som kom med idén till Facebook-gruppen.

Tillsammans med Pia Leinonen grundade han gruppen.

Leinonen är vegan, hon kör etanolbil och handlar nästan alla kläder utom underkläder på loppis. Och hon är beredd att gå ännu längre för att få till stånd en förändring.

- Vi måste förändra samhällsstrukturen. För vårt samhälle går ut på att konsumera så mycket vi orkar och det är inte hållbart.

Leinonen säger att hon ibland känt sig ensam om sina tankar.

- Men jag vet att det finns folk här som tycker lika som jag. De andra är bara mer högljudda och nu är jag lite rädd att de mest högljudda är de som når beslutsfattarna. Så jag tycker vi ska samlas och visa att vi finns.

Cyklar, kulturhus och odling

Matthies forskarteam har tittat på alternativ till dagens livsstil. Från fem europeiska länder har de valt ut sex projekt som de kallar ekosociala innovationer.

Det handlar till exempel om att företag i Belgien leasar cyklar till sina anställda, i Italien handlar det om att invandrare odlar grönsaker gemensamt och via det sysselsätts.

I Helsingfors blev före detta Lappvikens sjukhus kulturhus och på det sättet återanvänds byggnaden.

En ekosocial innovation ska kombinera hållbarhet inom tre området - ekologiskt, ekonomiskt och socialt.

Det innebär att de ska vara bra för miljön. Till exempel sysselsätta unga som annars inte får jobb och bygga på ett ekonomiskt system där vinstmaximering inte är det viktiga.

I Tyskland samlar ett projekt massa olika sorts material som till exempel cirkusgrupper, teatergrupper, daghem eller dansgrupper kan återanvända.

Men det finns också exempel närmare oss, som Reko eller Kokkotyöstiftelsen.

Jobba mindre

Matthies ger några praktiska råd för ett mer hållbart liv. Enligt henne är till exempel många forskare överens om att folk gärna kunde jobba mindre.

Jessica Riippa i Klimataktörer Karleby håller med om att jobbet tar för mycket av oss i dag.

- Man konsumerar sig själv på något vis. Jobbet ska ta all tid och komma först och sedan strukturerar man allt annat kring det. Men tankesättet måste bli annorlunda.

Riippa säger att folk skulle orka bättre och inte bränna ut sig som man gör i dag om arbetsveckan var kortare.

- Alla vill väl jobba men ingen vill jobba ihjäl sig. Mentala hälsan skulle bli bättre. Antalet sjukdagar skulle minska. Där kunde samhället spara mycket pengar.

Enligt Matthies skulle det vara bättre för både människor, naturen och ekonomin att jobba tre eller fyra dagar i veckan och istället ha mer tid för det vi vill göra.

- Och för att ta hand om barn och äldre. Vi kan inte längre gå i en riktning som innebär att vi måste ha mer tillväxt för att kunna finansiera att vi tar hand om våra äldre i dyra privatiserade anstalter.

Enligt Matthies är nuvarande modell ohållbar.

- De som arbetar, arbetar för mycket och blir sjuka. Och så finns andra som blir sjuka av att de inte har något jobb.

Enligt Matthies kunde flera i stället dela jobb så att alla skulle jobba färre timmar.

Tänker inte ta butiksjobb

Jouahri jobbar i dag på ett it-företag. I framtiden är målet att kanske jobba halvtid så han kan fokusera på odling eller att sköta barn. Hans sambo är antropolog och har svårt att hitta jobb inom sitt område.

- Men hon vill inte ta ett butiksjobb, hon vill ha något som är meningsfullt för henne. Hon jobbar hellre i trädgården än att jobba för lite pengar och samtidigt inte ha tid för annat.

Matthies har i tidigare forskning frågat unga arbetslösa om jobb.

Och det visar sig att det viktigaste för dem ofta var att göra sådant de tycker är meningsfullt och absolut inte sådant som är till skada för naturen eller ökar konsumtionen.

- De säger till exempel att de inte vill sälja kinesiska plastsaker som bara skadar naturen och som folk egentligen inte behöver, säger Matthies.

Nudlar är helt uppochner

En annan aspekt som Pia Leinonen tar upp är att fler kunde ha tid att laga närproducerad mat eller mat från grunden.

- Det är helt upp och ner att någon ska laga nudlar i Asien för oss. Bara för att vi jobbar så mycket att det enda vi hinner med är att ta med nudelpåsen och koka vatten. Att maten skeppas hit från andra sidan världen så jag hinner slänga in nåt i mikron.

Vem ska finansiera välfärdsstaten?

Flera av de ekosociala innovationerna Matthies tittat på är beroende av statligt stöd för att avlöna de anställda.

Men Matthies vill se förändring i till exempel regeringsprogram så att de sysselsättningsåtgärder som staten gör ska vara hållbara.

- Det är mycket mera meningsfullt för staten att finansiera innovativa projekt i stället för att finansiera något som till exempel skadar naturen. Vi borde ha det som kriterium för alla offentliga stödpengar, att är det meningsfullt med tanke på hållbar utveckling, säger Matthies.

Naivt att tro på kulturhus?

Att invandrare odlar grönsaker gemensamt eller att Lappviken fick ett kulturhus skulle vara innovationer som klassas som lösningar som omvandlar samhället kanske i en del öron låter naivt.

Men enligt Matthies så fungerar de här innovationerna verkligen.

- De sysselsätter, tar ansvar för återvinning och blir viktiga för samhället.

Problemet enligt Matthies att vi ofta tänker i form av tillväxtekonomi och har en snäv uppfattning om vad som är lönsamt.

- Man måste börja någonstans. Teorin är just att man börjar på gräsrotsnivå och på samma gång finns politiska och organisatoriska förändringar som bidrar till att vi kan växla över till ett nytt system. Men att riktningen börjar ändras via sådana här små lokala projekt. Att något sker i inställningen hos mänskor, att vi vill börja förändra samhället.

Ses på torget på fredag

Leinonen tror för sin del att samhällssystemet måste ändras rätt snabbt, och via politiska beslut.

- Om det beror det på oss som individer så hinner vi inte. Vi behöver politiskt mod nu. De som bestämmer måste vara redo att fatta rätt beslut innan det är för sent, säger Leinonen.

- Det är därför sådana här grupper är viktiga. För de är en större röst än individens och den kan nå fram till politikerna, säger Riippa.

Nästa steg för Klimataktörer Karleby är att träffas på Fridays for Future och öppna en diskussion.

- Vi får se vad kan vi hitta på. Det kan vara vardagliga saker vi alla kan göra som individer. Men det behövs också många som gör förändringar och vägen dit kan vara lång, säger Jouahri.

- Det här är bara början, vi får se vad som kan börja hända i gruppen. Men också små saker som att man visar hur man också kan leva. Kanske väcka intresse för en förändring, säger Riippa.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten