Hoppa till huvudinnehåll

"Är du fattig är du lite konstig" - barn och unga drabbas hårt av att fattigdom ses som avvikande, enligt professor i socialpolitik

Familj på promenad vid strand i höstsolen.
Att vara fattig innebär inte enbart att ha det tufft ekonomiskt. Det innebär också en social stämpling som kan leda till utstötthet och krossade framtidsdrömmar. Familj på promenad vid strand i höstsolen. familj,barn

Att barn i fattiga familjer saknar framtidstro är katastrofalt, säger Mikael Nygård som är professor i socialpolitik vid Åbo Akademi. Med fattigdom följer förutom dålig ekonomi också att man utesluts ur sociala sammanhang vilket gör att fattigdom blir något "konstigt". Det här drabbar främst barn och unga.

Att inte ha tillräckligt med pengar är tufft nog, men med det följer en stigmatisering och social exkludering.

Effekten blir en dubbel bestraffning, vilket gör att fattigdom blir något konstigt, man "sticker ut".

- Det passar inte in i vår livsstil och konsumtionsnivå att vara fattig och på det sättet har det blivit mer stigmatiserande att vara det, speciellt för ungdomar och barn, säger Mikael Nygård, professor i socialpolitik vid Åbo Akademi.

Nygård säger att fattigdom förr var en naturlig del av samhällsordningen.

I dag har vi däremot en livsstil där fattigdom inte passar in och därför kommer stigmatiseringen fram på ett mer konkret sätt vilket drabbar främst barn och unga.

Åbo Akademi är i slutskedet av ett projekt, FamWell, där man studerar finländska barnfamiljers välbefinnande i den ekonomiska krisens skugga.

Forskarnas resultat har visat sig stämma överens med organisationen Rädda Barnens senaste rapport.

Enligt Rädda Barnens rapport känner barn i fattiga familjer bland annat skuld över familjens ekonomiska situation.

De här barnen lider av föräldrarnas ekonomiska problem och upplever försämrat psykiskt välbefinnande och sämre framtidstro.

Gallringseffekt där vissa inte har en chans

Nygård säger att det här inte är något nytt, men att det är svårt att acceptera att det fortsättningsvis är på det här sättet.

- Problematiken är inte ovanlig. Man har knapert med pengar, det beror kanske på arbetslöshet, låg utbildning eller att man är ensamförälder med hela försörjningsansvaret.

I Rädda Barnens rapport framkommer att barn i fattiga familjer inte deltar lika ofta i avgiftsbelagda hobbyer jämfört med barn vars familjer har det bättre ställt ekonomiskt.

Det är katastrofalt att barn och unga saknar framtidstro och drömmar. Vad kan vara värre än det?― Mikael Nygård, professor i socialpolitik

- Man har redan svårt att klara de dagliga utgifterna med hyra, mat och räkningar. Vill barnet då ha en hobby kan det bli jättesvårt för de som inte har de ekonomiska resurserna att ge sina barn samma möjligheter som andra barn har.

Det uppstår då en gallringseffekt där det finns barn som är duktiga på till exempel ishockey men som inte har möjlighet att delta på grund av att föräldern inte har råd att betala, säger Nygård.

Rädda Barnens enkät visar också att en tredjedel av barnen har blivit mobbade på grund av fattigdom.

- Fattiga har alltid funnits, men hur vi konstruerar fattigdom eller gruppen fattiga, har förändrats. Med dagens levnadsstandard och det välfärdssamhälle vi lever i, är vi är vana med en hög konsumtionsnivå och då blir fattigdom mera accentuerat.

mikael nygård fotad i en kontorsmiljö.
Mikael Nygård är professor i socialpolitik vid Åbo Akademi i Vasa. Han är välinsatt i fattigdomsfrågor och hans forskarkollegor håller som bäst på att avsluta projektet FamWell där man tittat på hur barnfamiljer har det i Finland i dag. mikael nygård fotad i en kontorsmiljö. Bild: Yle/Kjell Lindroos porträtt,socialpolitik

Grusade framtidsdrömmar alarmerande

Fattigdom påverkar barnens drömmar och försvagar deras tro på framtiden, visar också den undersökning som Rädda Barnen gjort.

- Det är katastrofalt att barn och unga saknar framtidstro och drömmar. Vad kan vara värre än det?

Med tanke på det är det inte särskilt konstigt att vi i dag ser ett ökat psykiskt illamående bland barn och unga, menar Nygård.

- Det här är mycket allvarligt och ett av nutidens stora sociala problem som vi måste lösa. Vad beror illamåendet och de grusade framtidsdrömmarna på? Vad kan vi göra åt det?

Hur vi överhuvudtaget talar om familjer, föräldraskap, barn och fattigdom spelar också en roll― Mikael Nygård, professor i socialpolitik

Förutom att ett barn utan framtidsdrömmar givetvis är en personlig tragedi, så är det också illa på samhällsnivå.

- Det handlar om kostnader i arbetsår som går förlorade på grund av ohälsa och vårdkostnader. Det är frågan om ett illamående på en kollektiv nivå som gör att vi i värsta fall mister en generation.

Nygård efterlyser en kombination av olika åtgärder, exempelvis fortsatt och ökat stöd för familjerna ekonomiskt, bättre familjeservice, ett förändrat samhällsklimat och förbättrat läge på arbetsmarknaden.

- Hur vi överhuvudtaget talar om familjer, föräldraskap, barn och fattigdom spelar också en roll.

Studier visar att barn påverkas i hög grad av sina föräldrar men också av den allmänna samhällsdiskussionen.

Det kan få dem att fundera och i värsta fall få ångest över hushållets eller sin egen ekonomiska situation.

Nygård efterlyser också en strävan efter att hålla den här debatten levande eftersom de här problemen "inte försvinner någonstans".

Han är ändå hoppfull.

- Jag tror att vi kan få ner antalet fattiga barn men det kräver mer politisk vilja och mera satsningar för att kunna reparera alla de skador som har skett under tio-femton år av nedskärningar.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle