Hoppa till huvudinnehåll

Olga Tokarczuk och Peter Handke får Nobelpris i litteratur

Den polska författaren Olga Tokarczuk får Nobelpriset i litteratur för år 2018 och den österrikiska författaren Peter Handke får priset för år 2019.

Svenska Akademiens ständige sekreterare Mats Malm kungjorde namnen på pristagarna i Börshuset i Stockholm i dag.

Olga Tokarczuk, född år 1962, är en av de mest betydande polska författarna i dag. Hon är utbildad psykolog och skriver poesi, noveller och romaner. Tokarczuk får priset för "en berättarkonst som med encyklopedisk lust beskriver gränsöverskridandet som livsform".

Tokarczuk blir den femtonde kvinnan som emottagit det prestigefyllda litteraturpriset.

Hon fick sitt genombrott med romanen Gammeltida och andra tider år 1996.

– Tokarczuks stora tema är kulturell mångfald och rörelse i berättelser som kretsar kring förflyttningar och flykt över gränser, sade Anders Olsson, ledamot i Svenska Akademien och ordförande för Nobelkommittén, i Börshuset i Stockholm.

– Hennes mest betydelsefulla verk hittills är ändå den historiska romanen Jakobsböckerna, säger Olsson.

Jakobsböckerna är en skildring om den karismatiske 1700-talssekteristen Jakob Frank, av sina anhängare utpekad som den nye messias. Olsson beskriver romanen som en "svindlande rik fresk inte bara över Franks liv utan över hela den tid han levde i."

Tokarczuk och i synnerhet Jakobsböckerna har gett upphov till en livlig debatt i Polen. Tokarczuk har fått kritik för hur hon behandlar landets förflutna, och bland högernationalister har hon stämplats som "antipolsk".

I fjol fick Tokarczuk det internationella Man Booker-priset för romanen Löparna. Nio av Tokarczuks böcker har getts ut på svenska.

Båda vinnarna har tackat ja

Enligt Anders Olsson plockades vinnarna för 2018 och 2019 från en kortlista på åtta namn som Nobelkommittén vaskat fram under våren.

Peter Handke, född 1942, får priset för "ett inflytelserikt författarskap som med stor språkkonst har utforskat periferin och människans konkreta erfarenhet".

Förutom romaner har Handke också skrivit bland annat poesi, essäer, teaterstycken och filmmanus. För den breda allmänheten är han kanske mest känd för filmen Himmel över Berlin, som han skrivit tillsammans med Wim Wenders.

– Han är en av en av samtidens mest inflytelserika diktare, säger Olsson.

Handkes mest lästa verk är Berättelse om ett liv från 1974, som handlar om hans mor och är skriven strax efter hennes självmord.

– Handke är inte minst en arvtagare till Goethe genom att utgå ifrån människans konkreta erfarenhet av omvärlden. Men det är samtidigt utgångspunkten i nuet som gör honom till en akut samtida diktare, säger Olsson.

Handke har kritiserats bland annat för att han motsatte sig Natos bombningar mot Serbien under Kosovokriget och för att han höll tal på Slobodan Miloševićs begravning.

– Det här är ett litterärt pris, inget politiskt pris. Det här är för Handkes litterära förtjänster som vi gett honom det här priset, svarar Olsson på frågan om hur kommittén ser på kritiken mot Handke.

Båda författarna har tackat ja till priset – något som man på förhand spekulerat kring på grund av krisen inom Svenska Akademien.

Peter Olsson säger att han själv ringde upp Handke.

– Peter Handke var mycket berörd, först fick han inte fram så många ord, säger Olsson, som tillägger att Handke sade att han gärna kommer till Stockholm och tar emot priset.

Prissumman är nio miljoner kronor (omkring 828 000 euro) var.

Turerna kring Svenska Akademien

I år tillkännagavs undantagsvis pristagarna både för år 2018 och för år 2019 efter att Svenska Akademien i fjol fattade beslut om att skjuta upp prisutdelningen. Som skäl angavs det minskade förtroendet för Akademien.

Under priskungörelsen i Börshuset fick Anders Olsson också svara på frågor om hur turbulensen kring Svenska Akademien påverkat arbetet med Nobelpriset.

Olsson säger att den nya Nobelkommittén med fyra ledamöter och fem externa experter har lett till att samtalen kring och arbetet med att vaska fram pristagarna har vidgats.

Krisen i Akademien startades i november 2017 av ett antal vittnesmål i kölvattnet av me too-rörelsen, då arton kvinnor sade att de blivit utsatta för bland annat sexuella trakasserier av kulturprofilen Jean-Claude Arnault. Arnault hade nära band till Akademien bland annat genom sin fru, akademiledamoten Katarina Frostenson.

Tvister om hur frågan skulle hanteras ledde till att ett antal ledamöter lämnade Akademien. Ständiga sekreteraren Sara Danius avgick, och även Frostenson lämnade Akademien.

Nobelpristagare i litteratur

1901 Sully Prudhomme (Frankrike)
1902 Theodor Mommsen (Tyskland)
1903 Bjørnstjerne Bjørnson (Norge)
1904 Frédéric Mistral (Frankrike), José Echegaray (Spanien)
1905 Henryk Sienkiewicz (Polen)
1906 Giosuè Carducci (Italien)
1907 Rudyard Kipling (Storbritannien)
1908 Rudolf Eucken (Tyskland)
1909 Selma Lagerlöf (Sverige)
1910 Paul Heyse (Tyskland)
1911 Maurice Maeterlinck (Belgien)
1912 Gerhart Hauptmann (Tyskland)
1913 Rabindranath Tagore (Indien)
1914 Utsågs ej
1915 Romain Rolland (Frankrike)
1916 Verner von Heidenstam (Sverige)
1917 Karl Gjellerup (Danmark), Henrik Pontoppidan (Danmark)
1918 Utsågs ej
1919 Carl Spitteler (Schweiz)
1920 Knut Hamsun (Norge)
1921 Anatole France (Frankrike)
1922 Jacinto Benavente (Spanien)
1923 William Butler Yeats (Irland)
1924 Władysław Reymont (Polen)
1925 George Bernard Shaw (Storbritannien)
1926 Grazia Deledda (Italien)
1927 Henri Bergson (Frankrike)
1928 Sigrid Undset (Norge)
1929 Thomas Mann (Tyskland)
1930 Sinclair Lewis (USA)
1931 Erik Axel Karlfeldt (Sverige)
1932 John Galsworthy (Storbritannien)
1933 Ivan Bunin (statslös)
1934 Luigi Pirandello (Italien)
1935 Utsågs ej
1936 Eugene O’Neill (USA)
1937 Roger Martin du Gard (Frankrike)
1938 Pearl Buck (USA)
1939 Frans Eemil Sillanpää (Finland)
1940-1943 Utsågs ej
1944 Johannes V. Jensen (Danmark)
1945 Gabriela Mistral (Chile)
1946 Hermann Hesse (Schweiz)
1947 André Gide (Frankrike)
1948 T.S. Eliot (Storbritannien)
1949 William Faulkner (USA)
1950 Bertrand Russell (Storbritannien)
1951 Pär Lagerkvist (Sverige)
1952 François Mauriac (Frankrike)
1953 Winston Churchill (Storbritannien)
1954 Ernest Hemingway (USA)
1955 Halldór Laxness (Island)
1956 Juan Ramón Jiménez (Spanien)
1957 Albert Camus (Frankrike)
1958 Boris Pasternak (Sovjetunionen) (avböjde priset)
1959 Salvatore Quasimodo (Italien)
1960 Saint-John Perse (Frankrike)
1961 Ivo Andrić (Jugoslavien)
1962 John Steinbeck (USA)
1963 Giorgos Seferis (Grekland)
1964 Jean-Paul Sartre (Frankrike) (avböjde priset)
1965 Michail Sjolochov (Sovjetunionen)
1966 Shmuel Josef Agnon (Israel), Nelly Sachs (Tyskland)
1967 Miguel Angel Asturias (Guatemala)
1968 Yasunari Kawabata (Japan)
1969 Samuel Beckett (Irland)
1970 Aleksandr Solzjenitsyn (Sovjetunionen)
1971 Pablo Neruda (Chile)
1972 Heinrich Böll (Västtyskland)
1973 Patrick White (Australien)
1974 Eyvind Johnson (Sverige), Harry Martinson (Sverige)
1975 Eugenio Montale (Italien)
1976 Saul Bellow (USA)
1977 Vicente Aleixandre (Spanien)
1978 Isaac Bashevis Singer (USA)
1979 Odysseas Elytis (Grekland)
1980 Czesław Miłosz (Polen)
1981 Elias Canetti (Storbritannien)
1982 Gabriel García Márquez (Colombia)
1983 William Golding (Storbritannien)
1984 Jaroslav Seifert (Tjeckoslovakien)
1985 Claude Simon (Frankrike)
1986 Wole Soyinka (Nigeria)
1987 Joseph Brodsky (USA)
1988 Naguib Mahfouz (Egypten)
1989 Camilo José Cela (Spanien)
1990 Octavio Paz (Mexico)
1991 Nadine Gordimer (Sydafrika)
1992 Derek Walcott (Trinidad)
1993 Toni Morrison (USA)
1994 Kenzaburo Oe (Japan)
1995 Seamus Heaney (Irland)
1996 Wisława Szymborska (Polen)
1997 Dario Fo (Italien)
1998 José Saramago (Portugal)
1999 Günter Grass (Tyskland)
2000 Gao Xingjian (Kina)
2001 V.S. Naipaul (Storbritannien)
2002 Imre Kertész (Ungern)
2003 J.M. Coetzee (Sydafrika)
2004 Elfriede Jelinek (Österrike)
2005 Harold Pinter (Storbritannien)
2006 Orhan Pamuk (Turkiet)
2007 Doris Lessing (Storbritannien)
2008 Jean-Marie Gustave Le Clézio (Frankrike)
2009 Herta Müller (Tyskland)
2010 Mario Vargas Llosa (Peru)
2011 Tomas Tranströmer (Sverige)
2012 Mo Yan (Kina)
2013 Alice Munro (Canada)
2014 Patrick Modiano (Frankrike)
2015 Svetlana Aleksijevitj (Vitryssland)
2016 Bob Dylan (USA)
2017 Kazuo Ishiguro (Storbritannien)
2018 (utsågs först år 2019) Olga Tokarczuk (Polen)
2019 Peter Handke (Österrike)

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje