Hoppa till huvudinnehåll

Pjäsen Daniel Hjort har kallats Finlands Hamlet – författaren Josef Julius Wecksell levde hela sitt vuxna liv på mentalsjukhus

Pjäsen Daniel Hjort räknas ofta som det största finlandssvenska dramat. Vid succépremiären 1862 insjuknade dock den 24-åriga författaren Josef Julius Wecksell psykiskt. Han kom att tillbringa resten av sitt liv på Lappvikens sjukhus. Carl Mesterton filmatiserade Daniel Hjort på Åbo slott 100 år efter premiären.

Kungar, olycklig kärlek och hämnd

Pjäsen Daniel Hjort har ofta jämförts med Shakespeares Hamlet. Här finns, såsom i Hamlet, maktspel i kungliga korridorer, intriger, kärlek, hämnd och död, och dessutom en huvudperson som klassas som galen.

Daniel Hjort bygger på historiskt verkliga händelser, personer och miljöer.

Den utspelar sig på Åbo slott. Året är 1597. Vid den här tiden är Åbo det svenska rikets nästviktigaste stad efter Stockholm.

Det pågår en maktkamp mellan ättlingar till Gustav Vasa. Hertig Karl (senare Karl IX) belägrar Åbo slott för att driva ut kung Sigismunds här, som leds av en man vid namn Arvid Stålarm.

Samtidigt sker vid den här tiden ett bondeuppror (1596-1597) i Finland som leder till blodiga uppgörelser mellan bönder och kungamakten. Dessa strider kommer att kallas Klubbekriget.

Algot Böstman som Daniel Hjort i filmen med samma namn, 1962
Algot Böstman som Daniel Hjort i filmen med samma namn, 1962 Algot Böstman som Daniel Hjort i filmen med samma namn, 1962 Bild: Yle Screenshot Daniel Hjort (pjäs),Algot Böstman,1962,Carl Mesterton

Huvudpersonen Daniel Hjort är baserad på en verklig person, men Wecksell har tagit sig litterära friheter och skapat en fiktiv person.

Wecksells Daniel Hjort har vuxit upp som fosterbarn på Åbo slott tillsammans med familjen Karl Fleming. Karl Fleming, som hade större delen av den finländska adeln bakom sig, var trogen Sigismund. Han ansågs vara en hård man.

Daniel Hjort är olyckligt förälskad i Arvid Stålarms dotter Sigrid, som ska gifta sig med Karls son Johan Fleming, kung Sigismunds kammarherre.

Daniel Hjort får dessutom veta att hans riktiga pappa varit en av de ledande upprorsmakarna i Klubbekriget och att han har blivit dödad av kung Sigismunds soldater.

Han drabbas av en svår personlig kris, och väljer att förråda sin fosterfamilj för han vill hämnas sin pappas död. Han blir hertig Karls närmaste man.

Förvirring är lösningen på livets gåta.― Wecksells sammanfattning av pjäsen Daniel Hjort.

Också de verkliga historiska händelserna slutade med våld och kaos. Fjorton Sigismund-anhängare avrättades på Åbo torg i slutet av 1599 i det som kallas för Åbo Blodbad. Bland dem Johan Fleming, 21 år gammal, vilket ledde till att den friherrliga ätten Fleming dog ut.

Carl Mestertons film är en av många tolkningar av Daniel Hjort

Clas Zilliacus talar om Daniel Hjort i en intervju med Yle Åboland:

- Det är en väldigt viktig pjäs! Den riktigt stora dramatiken är den som tar sig an riktigt stora ämnen, historiska ämnen, gärna i principiell form.

Clas Zilliacus påpekar att det i mitten på 1800-talet fanns olika behov som pjäsen svarade på. Genom Klubbekriget speglade man samtidens stora konfrontationer. Folket mot de styrande till exempel.

en bild ur pjäsen Daniel Hjorten bild ur pjäsen Daniel Hjort med två män på scenen
Daniel Hjort på Åbo svenska teater 1938 och 2019 Bild: Gustaf Welin, Pette Rissanen

Pjäsen Daniel Hjort har satts upp många gånger efter det, och man har tolkat den på olika sätt.

- Pjäsen är öppen för olika tolkningar. Du kan ta den som en kärlekshistoria med olycklig utgång, du kan ta den som en politisk historia, du kan ta den som en historia om klasser som kämpar med varandra, säger Clas Zilliacus.

Leif Wager och Algot Böstman i filmen Daniel Hjort, 1962
Leif Wager och Algot Böstman i filmen Daniel Hjort, 1962 Leif Wager och Algot Böstman i filmen Daniel Hjort, 1962 Bild: Yle Screenshot Daniel Hjort (pjäs),1962,Leif Wager,Algot Böstman,Carl Mesterton

Carl Mesterton har regisserat Daniel Hjort som film 1962. Algot Böstman spelar huvudrollen.

Carl Mestertons filmversion är klassiskt historisk, på vers och inspelad i de äkta miljöerna på Åbo slott. Mesterton har valt att inte göra en egen nytolkning av tematiken.

Scen ur filmen Daniel Hjort, 1962
Scen ur filmen Daniel Hjort, 1962 Scen ur filmen Daniel Hjort, 1962 Bild: Yle Screenshot Daniel Hjort (pjäs),1962,Carl Mesterton

Josef Julius Wecksell liv

Josef Julius Wecksell (1838–1907) var den diktare som förväntades ta över efter Johan Ludvig Runeberg och Zacharias Topelius.

Redan vid tretton års ålder skrev Wecksell sagor, dikter och skådespel. 1860 publicerade han sin första diktsamling, Valda ungdomsdikter

Wecksells hälsa var dock vacklande, och han drabbades tidvis av svår melankoli.

1862 fullbordade Wecksell det skådespel som han börjat skriva redan i gymnasiet, historiska Daniel Hjort. Pjäsen uruppfördes den 26 november 1862 på Nya teatern i Helsingfors.

Den 24-årige Wecksell var själv med på premiären, men tyst trots alla applåder och hurrarop. Han uppmanade regissören att tacka för hyllningarna, men sade vemodigt till sina anhöriga: ”Tag mig med i er glädje!"

Wecksell insjuknade i en allvarlig psykos. "Obotlig schizofreni" lydde diagnosen.

Han blev intagen på Lappvikens sjukhus 1865. Där levde han resten av sitt liv fram till sin död 1907. Det blev nästan 42 år.

Närbild av statyn av Josef Julis Wecksell i Åbo.
Staty av Josef Julius Wecksell i Åbo Närbild av statyn av Josef Julis Wecksell i Åbo. Josef Julius Wecksell

År 1863 utkom dikten ”På moln stod du!”, som Wecksell sägs ha skrivit på ett psykiatriskt sjukhus i Bonn, där han vistades en kort tid. Det blev hans sista dikt, och den enda som skapades under sjukdomstiden.

Dikten börjar så här:

På moln stod du! Jord voro dina fötter och din tanke räckte upp till Gud!
Dina ögon slog du upp och var atom i ditt sinne var en skapelse.
Du sträckte ut din hand och sade: var är du? och det var luft.

Till en början tolkades dikten som en skapelse av en sinnesjuk hjärna. Arvid Mörne skrev i sin biografi över Wecksell att den var: "Ett sammanhangslöst diktförsök."

Senare har litteraturforskare tolkat att den var modern för sin tid och förnyade det poetiska bildspråket. Den påminner om den finlandssvenska modernism som dök upp över ett halvt sekel senare.

Svenska Yles Radioteater gjorde 2016 en ljudinstallation i de autentiska miljöerna på Lappvikens sjukhus. I ett av rummen fick besökarna en inblick i Wecksells liv 1895, då han befunnit sig på sjukhuset 30 år.


Scen från Josef Julius Wecksells rum, år 1895. Klicka med mobil på länk för att öppna i Youtube-applikationen.

Drama i tv och radio

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Dans på slottsbalen

    Vissa år har dansarna inte betett sig konventionellt.

    Dansen på slottsbalen fanns inte med från början, men nu hör den till traditionen, men vissa år har dansarna inte betett sig alldeles konventionellt.

    Flera självständighetsdagar och fester på slottet hittar du i Arkivet

  • Mat och dryck på slottsbalerna

    Ellen Svinhufvus-tårta, vin och öl?

    Vad får gästerna på slottsbalen äta i trängseln? Se glimtar från slottsbalen genom ett helt decennium.

  • Besök på presidentens slott 1982

    Presidentens slott 1982

    De flesta av oss har aldrig besökt presidentens slott vid Salutorget i Helsingfors. Här får vi gå på en rundvandring i ett slott som ytrenoveras, efter Kekkonen, i väntan på ny president.

  • Reportage från vinterkriget

    Nyhetsrapport om att 16 städer i Finland har blivit bombade.

    Torsdagmorgon den 30 november 1939 flög bombplan in över Finland från Sovjetunionen. Och vinterkriget bröt ut.

  • Helsingfors under vinterkriget

    En inblick i livet vid hemmafronten.

    Hur var det att leva i huvudstaden Helsingfors under vinterkriget? Vi får en inblick i livet vid hemmafronten i dessa ljudklipp om bombningar, mörkläggning, fönsterglas och första hjälp.

  • Munsalasocialismen

    Under 1900-talets början skapades en egen rörelse.

    I Munsala utvecklades under 1900-talets början en helt egen form av socialism. Den kom till trakten genom forna emigranter som återvänt från USA med Marx och Engels verk i bagaget. Deras läror kom att prägla ortsbefolkningen från inbördeskriget 1918 till fortsättningskriget.

  • När Finland var fem före att bli fascistiskt - högerradikala skjutsade den liberala president Ståhlberg till gränsen

    Extremhögern kidnappade president Ståhlberg.

    Det var ett våldets och orons år i Finland. Den högerradikala Lapporörelsen var stark och samlade 12.000 personer till en demonstration som synligt togs emot av Finlands statsledning i Helsingfors. Det som kunde ha lett till en statskupp och diktatur, fick ett abrupt slut då man gjorde misstaget att kidnappa Finlands första president. Lapporörelsens hatretorik har återuppstått i dagens diskussionsklimat.

  • Finland stod stilla i 19 dagar

    Den 1.3 1956 utbröt en generalstrejk som lamslog Finland.

    Generalstrejken i mars 1956 berörde närmare en halv miljon arbetstagare och lamslog trafik och industri. Rundradion vägrade rapportera om strejken.

  • Regionalen följer postens väg 1985

    Förr fanns det postkontor i varje utkrok.

    Posten anno 1985 tänker bara på lönsamhet, menar Regionalen. Posten automatiseras, men ute på landsbygden dras postkontor in och servicen blir allt mer ojämlik. Hur snabbt färdas ett brev reser från Sibbo till Helsingfors?

  • Firmajulfester

    Firmafester

    Hur firar man firmajulfester i Finland och vad allt kan hända på en våt julfest? Redaktör Tom Östling intervjuar en portier, en forskare och flera människor på gatan.

  • I december sups det

    Större alkoholkonsumtion i Finland 1989

    1987 talade man om att finländare dricker sig till alkoholförgiftning t.ex. i december med alla firmajulfester.

  • På 1990-talet gjorde man alkoholdrycker hemma

    Vintillverkning på 1990-talet

    I recessionens Finland på 1990-talet var det många som började tillverka sitt eget vin. För vissa blev det en bestående hobby, andra övergick till starkare och olagligare drycker.

  • Minns i november – thriller i Småstad

    Lik, otrohet, internationell brottslighet och diamantstölder

    Småstad är en liten harmonisk stad, men under ytan pyr det. Lik, otrohet, internationell brottslighet och diamantstölder. De duktiga poliserna får ta itu med en riktig härva.

  • Någon borde sörja

    En överkörd man vid domkyrkan och en strypt kvinna på Kåren.

    En överkörd man vid Åbo domkyrka och en strypt kvinna på Kårens vind - har de något samband? Åbopolisen får ett knepigt fall att ta itu med, men de stressade karlarna hinner också roa sig.

  • Mormor – drama om ålderdom

    När gamla föräldrar inte längre klarar sig sig själva

    Sommarlovet börjar men allt kretsar kring mormor. Vad skall man göra med sina gamla föräldrar när de inte längre klarar sig själv?

  • Kvinnans åldrar – från 0 till 80 år

    Ålder, alla talar om ålder.

    Barndomen färgar oss alla. Och är en kvinnans liv slut efter 50? I "Kvinnoåldrar" berättar Sanna Tahvanainen, Monika Fagerholm, Birgitta Boucht och Barbara Winckelmann om kvinnans väg genom livet.

  • Märta Laurent talar om att åldras

    Vad innebär det för en vacker kvinna att bli gammal?

    Hur skall man åldras och vad innebär det för en vacker kvinna eller skådespelare att bli en gammal patient? Märta Laurent talar i Gogo om hur hon ser på skönhet, åldrande och skådespelarkarriären.

  • Militärkuppen i Chile 1973 skulle rensa landet från oliktänkare

    Den 11 september 1973 tog general Pinochet makten i Chile.

    Den 11 september 1973 gjorde general Augusto Pinochet och hans junta en militärkupp i Santiago de Chile. President Salvador Allende störtades. General Pinochet började en sjutton år lång militärdiktatur där oliktänkare och vänstersinnade förföljdes. Militärkuppen hade starkt stöd av USA.

  • Lotsen är livvakt på haven

    Lotsarnas historia fram till 1994.

    Finlands skärgård är svår att navigera i. Fartyg manövrerar förbi många öar och grund. Därför är lotsarna viktiga. I dokumentären "Med havet som arbetsplats" (1994) av Bosse von Willebrand och Rikard Thölix får vi höra lotsarnas historia.

  • Att vara lots i Pellinge

    En bit finlandssvensk lotsvardag från Pellinge 1960.

    Hur är det att vara lots och hjälpa fartyg? Se en bit finlandssvensk lotsvardag från Pellinge 1960.

  • Fraktfartyget m/s Pamela

    Vidar reser runt Östersjön och fraktar varor.

    Far och son Tollander har ett rederi. Pappa Ingmar Tollander sköter businessen i land, medan Vidar reser runt Östersjön och fraktar varor.

  • Med m/s Norrö från Kotka till Antwerpen

    Finlandssvensk vardag till sjöss från 1961.

    Carl Mesterton tar oss med på lastfartyget m/s Norrö från Kotka till Antwerpen och vi får uppleva finlandssvensk vardag till sjöss från 1961.

  • Ariadne - en labyrintisk mardröm av Walentin Chorell

    Vilsna mänskor söker kärlek i ett labyrintiskt ämbetsverk.

    I pjäsen Ariadne av Walentin Chorell söker vilsna människor (Lasse Pöysti och Nisse Brandt) efter kärlek och mänsklig närhet, medan de tappar bort sig i ett mardrömslikt ämbetsverk.

  • Våren 1986 spred Tjernobyl radioaktivitet och skräck

    Tjernobylolyckan 1986 räknas som den värsta någonsin.

    Natten till lördagen den 26 april 1986 exploderade en av reaktorerna i kärnkraftverket i Tjernobyl. Moln med radioaktiv strålning spred sig i östra Europa och Norden. Men i Finland ville myndigheterna inte skapa panik.

  • Svetlana Aleksijevitj om sovjetmänniskan efter Tjernobyl

    Svetlana Aleksijevitj talar om sovjetmänniskan 1998.

    Den vitryska författaren Svetlana Aleksijevitj vill ge så kallade “vanliga människor” en röst i litteraturen. Inför varje verk har Aleksijevitj samtalat med hundratals personer om livet i och efter Sovjetunionen. Här diskuterar hon 1998 om Vitrysslands historia och framtid.

  • Att leva i Tjernobyls skugga

    I Pripjat och Ditjatk på 2000-talet.

    I dag breder ödemark ut sig kring Tjernobylkraftverket. På tjugo år har städerna kring kärnkraftverket börjat återgå till naturen. Trots det finns det fortfarande folk som väljer att bo kvar nära Tjernobyl.

  • Konsekvenser av en kärnkraftsolycka

    Veckans Puls 1986 granskar följderna.

    Några dagar efter olyckan i Tjernobyl funderar man på konsekvenserna av en olycka av det här slaget. Vad händer i Ukraina och Kreml, och hur kan Finland skydda sig?

Nyligen publicerat - Arkivet