Hoppa till huvudinnehåll

Tv-version av finlandssvenska Daniel Hjort spelades in på Åbo slott 1962 - nu visas den på Yle Arenan

carl mesteron och algot böstman
På regissörspallen för 57 år sen satt Carl Mesterton, här till vänster, medan dramats huvudroll spelades av Algot Böstman. carl mesteron och algot böstman Bild: Yle/ Ulrica Fagerström Carl Mesterton,Daniel Hjort (pjäs),Algot Böstman

De var rätt unga, regissören Carl Mesterton 32 och skådespelaren Algot Böstman 27 år, då de satte igång med inspelningen av “Daniel Hjort” på Åbo slott sommaren 1962. Idag är de inne på 90 år i november respektive fyllda 84 och ser tillbaka på projektet.
- Ett stycke teaterhistoria kan man nog kalla det, säger Böstman.

Vi träffas hemma hos Carl Mesterton i Brunakärr i Helsingfors. Till ljudet av kaffekoppsklirr och med smaken av frun Anna-Lisas goda laxsmörgåsar på tungan minns männen det som för dem var en av de första stora produktionerna i deras karriärer.

daniel hjort filmen 1962
Pompa och ståt anno 1599/ 1962. daniel hjort filmen 1962 Daniel Hjort (pjäs)

Daniel Hjort var en pampig uppsättning, men ändå inte befriad från jordnära tokigheter.

- Jag minns en scen som Gundel Henriksson och jag spelade in med en häst. Mitt under tagningen började den pinka och det skvätte rejält på oss. Vi försökte hålla oss för skratt men det gick bara inte. Vi var tvungna att börja om, skrattar Algot Böstman.

Daniel Hjort.
Algot Böstman och Gundel Henrikson tillsammans med en nu inte längre nödig häst. Daniel Hjort. Daniel Hjort (pjäs),Algot Böstman,gundel henriksson
carl mesterton och algot böstman
Carl Mesterton och Algot Böstman har många anekdoter om inspelningssommaren 1962. carl mesterton och algot böstman Bild: Yle/ Ulrica Fagerström Carl Mesterton,Algot Böstman

Finlandssvensk historia - på flera sätt

Själva pjäsen, berättelsen om den unga rotlösa Daniel Hjort bosatt på Åbo slott i dåtida Sverige år 1599 (läs mer om historien här), skrevs av Åbobon Josef Julius Wecksell år 1862. Samma år uruppfördes den på det som idag är Svenska teatern i Helsingfors. Wecksell var en 24-årig lovande diktare och skribent, men med vacklande psykiska hälsa. Några år senare blev han intagen på Lappvikens sjukhus och aldrig mer utskriven.

Som tv-teater är Daniel Hjort samtidigt en bit finlandssvensk tv-historia.

Rundradions område 1956
Året innan Carl Mesterton började på Rundradion. Tavlan pryder idag väggen i en korridor på Yle. Rundradions område 1956 Yle

Cirka hundra år senare satt Rundradions tv-avdelning och funderade på nästa steg i produktionen. Bara några år innan, 1957, hade tv-sändningarna inletts i Fredriksberg, nuvarande Böle. Några tiotal personer hade hört till den inledande personalstyrkan och en av dem var den då 27 år gamla Carl Mesterton med en tidigare bakgrund som skådespelare på Svenska teatern.

Carl Mesterton i mitten.
Carl Mesterton (i mitten) i samband med en annan dramainspelning på Rundradion i december 1959. Till vänster Erik Gustafsson och till höger Henake Schubak. Carl Mesterton i mitten. Carl Mesterton

1962 var det precis 100 år sen uruppförandet av Wecksells pjäs och det jubileet var en av orsakerna till att den valdes som tv-teaterprojekt. Det var samtidigt det allra första tv-teatersamarbetet inom Nordvision, som några år innan, 1959, gemensamt grundats av de nordiska public servicebolagen.

Carl Mesterton fick uppdraget att bearbeta och regissera och Algot Böstman att spela huvudrollen.

Det stod klart att det här skulle bli stort, med mängder av skådespelare och statister, tidsenliga 1500-talsdräkter och med inspelning på Åbo slott.

daniel hjort. Gundel henriksson.
För 500 år sen. Eller 57. I förgrunden Gundel Henrikson som Katri. daniel hjort. Gundel henriksson. Daniel Hjort (pjäs)

För skådespelarna var det ett krävande projekt minns Algot Böstman.

- Jag hade fullt upp med att koncentrera mig på min roll och hann inte tänka på det runt omkring. Allt med kameror var dessutom så nytt. De var faktiskt lite skrämmande.

algot Böstmanalgot böstman som daniel hjort
Algot Böstman nu och 1962. Bild: Yle/ Ulrica Fagerström

Hetsig inspelningstakt

En dryg vecka hade man på sig att spela in scenerna på Åbo slott som, förutom vissa inomhusscener inspelade i studio i Helsingfors, utgjorde huvudparten av det två timmar långa dramat. Replikerna gick på vers, precis som i originalpjäsen. Det var en stor mängd text en skådespelare skulle lära sig.

Den krävande texten gjorde att folk ibland kom av sig.

- Jag minns hur en skådespelare hakade upp sig vid ett visst ställe några gånger. Då han glömde sin replik svängde han huvudet till sidan och tittade frågande på scriptan som gav repliken. Vi tog om det några gånger men till sist löste vi det så att jag efteråt lade in ett ljud precis där, så att det såg ut som om han lyssnade efter det, ler Mesterton.

ur tv-filmen daniel hjort
Yngre och äldre skådespelare med olika röstteknik. ur tv-filmen daniel hjort Daniel Hjort (pjäs)

Före 1960-talet lärde sig skådespelare att tala med bärande stämma på teaterscenen. Det fanns inga mikrofoner. Då de spelade i ett tv-drama gjorde de på samma sätt.

- Jag försökte lära dem att inte "tuta ut", men det förekommer nog här. Yngre skådespelare hade lättare att ta till sig en ny stil än de äldre, minns Carl Mesterton.

Ur filmen Daniel Hjort
Algot Böstman som Daniel Hjort till höger. Ur filmen Daniel Hjort Daniel Hjort (pjäs)

Tekniska begränsningar

Vid inspelningen användes två tv-kameror samt en 35mm:s filmkamera. Bilderna som tv-kamerorna spelade in kunde inte klippas utan man var tvungen att spela in hela scener på en gång. De bilderna skickades samtidigt som de spelades in via länk till Helsingfors där de bandades. Allt det här kunde dessutom bara göras en viss tid på dagen.

- En skådespelare fick på förhand instruktioner precis om hur de skulle röra sig och var de skulle stå i en scen, beskriver Carl Mesterton.

filmen daniel hjort 1962
Algot Böstman som Daniel Hjort och Sara Arnia som Sigrid Stålarm. filmen daniel hjort 1962 Daniel Hjort (pjäs)

Skådespelarna gjorde alltså sina prestationer mer eller mindre som direktsändning. Omtagningar skulle om möjligt undvikas.

- Vi skådespelare hade heller ingen möjlighet att titta på det vi spelade in. Ingen chans att korrigera saker som eventuellt inte passade i bild, minns Böstman.

Med filmkameran man hade kunde man filma också kortare sekvenser, men inte heller de bilderna kunde ses på plats.

kanoner
Större delen av dramat utgörs av dialoger, men mot andra halvan av filmen blir det såväl sång som krig med smällande kanoner utanför slottet. - Kanonerna var gjorda av papp. En av dem exploderade helt och hållet, minns Carl Mesterton. kanoner Daniel Hjort (pjäs)

För att genomföra inspelningen på Åbo slott behövdes all slags hjälpredor.

- Jag minns hur rekvisitören Tuukka Soitso frågade mig hur många hjälpredor jag behövde till följande dag. Jag sa tre till fyra stycken. Han hörde fel och skaffade fram kring trettio personer, ler Mesterton.

Trots det blev det långa dagar.

- 20 timmar per dygn den veckan.

carl Mesterton
Det fanns många utmaningar i projektet för 57 år sen. carl Mesterton Bild: Yle/ Ulrica Fagerström Carl Mesterton

Böstman nickar.

- Jo jag minns hur min fru ringde och väckte mig dagen efter att inspelningarna i Åbo var klara. Efter en titt på klockan undrade jag varför hon ringer sju på morgonen? Men den var sju på kvällen och jag hade sovit mig igenom hela nästa dag! Då först märkte jag hur trött jag hade varit, minns Böstman.

ur daniel Hjort
I slutscenerna framför slottet deltog en stor mängd skådespelare. ur daniel Hjort Åbo slott

Nypremiär

Varken Böstman eller Mesterton har sett filmen sedan den sändes av Yle i september 1962. Den har nämligen aldrig gått i repris i Finland, även om den i tiderna visades i de andra nordiska länderna inom ramen för det nämnda Nordvision-samarbetet.

Det blir alltså ett återseende efter hela 57 år. Som väcker känslor.

- Jag var imponerad över din insats, säger Böstman och riktar sig till sin regissör Mesterton.

Och tillägger:

- Det var många aha-upplevelser. Speciellt det att se kolleger som nu är döda. Man fick nästan en chock. Otroligt.

Algot Böstman fick efter tv-versionen också spela Daniel Hjort på Svenska teatern. Därefter har han jobbat vidare som skådespelare.. Omkring 150 roller har det blivit under åren och i intervjuserien Thalias trotjänare (2016) kan du höra honom berätta anekdoter från sina cirka 50 år på Svenska teatern.

Carl Mesterton fortsatte med att regissera på Yle. Över 30 år som anställd och cirka 700 produktioner senare fortsatte han ytterligare i några decennier som frilansande regissör.

carl mesterton
Som frilansande regissör jobbade Carl Mesterton bland annat med serier som Metsolat, Hovimäki och Kotikatu. carl mesterton Bild: Yle/ Ulrica Fagerström Carl Mesterton

Vad kan filmen Daniel Hjort ge dagens publik?

- Inte så hemskt mycket, säger Carl Mesterton torrt men med glimten i ögat.

- Den är för tung för folk idag. Den baserar sig ju väldigt långt på originalpjäsen.

- Och idag tycker folk säkert att den är lång, säger Algot Böstman.

- Men den är ett tidsdokument. Stor dramatik. Wecksell hade nog läst sina tyska författare, men framför allt Shakespeare och Hamlet, tillägger Böstman.

Carl Mesterton bygger på.

- Det är sällan man ser så här många finlandssvenska elitskådespelare i samma produktion. Vi hade egentligen alla skådespelare från Svenska teatern och Wasa teater och dessutom skådespelare från Sverige. Jag var nog överraskad av hur bra den ändå är! Om man jämför dagens teknik med det vi hade att tillgå så var vi nog duktiga.

- Jo, den är nog värd att ses idag, sammanfattar Algot Böstman.

Se Daniel Hjort på Yle Arenan

Läs mer om själva dramatiseringen av både denna och andra Daniel Hjort-versioner

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Ungdom för helvete – om politik, frisyrer, sex och musik

    Leif Salmén och Nalle Wahlroos vill förändra samhället.

    Vänsterungdomarna Leif Salmén och Nalle Wahlroos vill förändra det kommersiella samhället. För övrigt diskuteras sexualitet, politik, p-piller, musik och långt hår i detta ungdomsprogram från 1960-talet.

  • Stoff – om riksdagsval 1983

    Barnen lär sig om riksdag och riksdagsval 1983.

    I ett aktualitetsprogram för unga, Stoff, får vi lära oss om riksdagsval inför valet 1983.

  • Riksdagsvalet 1983

    1983 får valet en standargäst – datorn!

    Riksdagsvalet 1983 introducerar ett nytt inslag: datorerna. Ulla Eloranta, som "kommenderar" maskinerna, är sändningens viktigaste person. Mot slutet av sändningen kraschar datorerna och svartvita reservdatorer får köra in slutresultaten.

  • Minns i november – thriller i Småstad

    Lik, otrohet, internationell brottslighet och diamantstölder

    Småstad är en liten harmonisk stad, men under ytan pyr det. Lik, otrohet, internationell brottslighet och diamantstölder. De duktiga poliserna får ta itu med en riktig härva.

  • Någon borde sörja

    En överkörd man vid domkyrkan och en strypt kvinna på Kåren.

    En överkörd man vid Åbo domkyrka och en strypt kvinna på Kårens vind - har de något samband? Åbopolisen får ett knepigt fall att ta itu med, men de stressade karlarna hinner också roa sig.

  • Mormor – drama om ålderdom

    När gamla föräldrar inte längre klarar sig sig själva

    Sommarlovet börjar men allt kretsar kring mormor. Vad skall man göra med sina gamla föräldrar när de inte längre klarar sig själv?

  • Kvinnans åldrar – från 0 till 80 år

    Ålder, alla talar om ålder.

    Barndomen färgar oss alla. Och är en kvinnans liv slut efter 50? I "Kvinnoåldrar" berättar Sanna Tahvanainen, Monika Fagerholm, Birgitta Boucht och Barbara Winckelmann om kvinnans väg genom livet.

  • Märta Laurent talar om att åldras

    Vad innebär det för en vacker kvinna att bli gammal?

    Hur skall man åldras och vad innebär det för en vacker kvinna eller skådespelare att bli en gammal patient? Märta Laurent talar i Gogo om hur hon ser på skönhet, åldrande och skådespelarkarriären.

  • Firmajulfester

    Firmafester

    Hur firar man firmajulfester i Finland och vad allt kan hända på en våt julfest? Redaktör Tom Östling intervjuar en portier, en forskare och flera människor på gatan.

  • I december sups det

    Större alkoholkonsumtion i Finland 1989

    1987 talade man om att finländare dricker sig till alkoholförgiftning t.ex. i december med alla firmajulfester.

  • På 1990-talet gjorde man alkoholdrycker hemma

    Vintillverkning på 1990-talet

    I recessionens Finland på 1990-talet var det många som började tillverka sitt eget vin. För vissa blev det en bestående hobby, andra övergick till starkare och olagligare drycker.

  • Militärkuppen i Chile 1973 skulle rensa landet från oliktänkare

    Den 11 september 1973 tog general Pinochet makten i Chile.

    Den 11 september 1973 gjorde general Augusto Pinochet och hans junta en militärkupp i Santiago de Chile. President Salvador Allende störtades. General Pinochet började en sjutton år lång militärdiktatur där oliktänkare och vänstersinnade förföljdes. Militärkuppen hade starkt stöd av USA.

  • Lotsen är livvakt på haven

    Lotsarnas historia fram till 1994.

    Finlands skärgård är svår att navigera i. Fartyg manövrerar förbi många öar och grund. Därför är lotsarna viktiga. I dokumentären "Med havet som arbetsplats" (1994) av Bosse von Willebrand och Rikard Thölix får vi höra lotsarnas historia.

  • Att vara lots i Pellinge

    En bit finlandssvensk lotsvardag från Pellinge 1960.

    Hur är det att vara lots och hjälpa fartyg? Se en bit finlandssvensk lotsvardag från Pellinge 1960.

  • Fraktfartyget m/s Pamela

    Vidar reser runt Östersjön och fraktar varor.

    Far och son Tollander har ett rederi. Pappa Ingmar Tollander sköter businessen i land, medan Vidar reser runt Östersjön och fraktar varor.

  • Med m/s Norrö från Kotka till Antwerpen

    Finlandssvensk vardag till sjöss från 1961.

    Carl Mesterton tar oss med på lastfartyget m/s Norrö från Kotka till Antwerpen och vi får uppleva finlandssvensk vardag till sjöss från 1961.

  • En svår fred 1944

    Vapenstillestånd med tunga villkor för Finland

    I september 1944 slöts vapenstillestånd mellan Finland och Sovjetunionen. Villkoren var mycket tunga.

  • Hösten 1944

    Mörkläggning, flyglarm, krig och en svår fred.

    Sensommaren 1944 går det dåligt för Finland. Mörkläggning, flyglarm, krig och en svår fred.

  • Munsalasocialismen

    Under 1900-talets början skapades en egen rörelse.

    I Munsala utvecklades under 1900-talets början en helt egen form av socialism. Den kom till trakten genom forna emigranter som återvänt från USA med Marx och Engels verk i bagaget. Deras läror kom att prägla ortsbefolkningen från inbördeskriget 1918 till fortsättningskriget.

  • När Finland var fem före att bli fascistiskt - högerradikala skjutsade den liberala president Ståhlberg till gränsen

    Extremhögern kidnappade president Ståhlberg.

    Det var ett våldets och orons år i Finland. Den högerradikala Lapporörelsen var stark och samlade 12.000 personer till en demonstration som synligt togs emot av Finlands statsledning i Helsingfors. Det som kunde ha lett till en statskupp och diktatur, fick ett abrupt slut då man gjorde misstaget att kidnappa Finlands första president. Lapporörelsens hatretorik har återuppstått i dagens diskussionsklimat.

  • Ariadne - en labyrintisk mardröm av Walentin Chorell

    Vilsna mänskor söker kärlek i ett labyrintiskt ämbetsverk.

    I pjäsen Ariadne av Walentin Chorell söker vilsna människor (Lasse Pöysti och Nisse Brandt) efter kärlek och mänsklig närhet, medan de tappar bort sig i ett mardrömslikt ämbetsverk.

  • Våren 1986 spred Tjernobyl radioaktivitet och skräck

    Tjernobylolyckan 1986 räknas som den värsta någonsin.

    Natten till lördagen den 26 april 1986 exploderade en av reaktorerna i kärnkraftverket i Tjernobyl. Moln med radioaktiv strålning spred sig i östra Europa och Norden. Men i Finland ville myndigheterna inte skapa panik.

  • Svetlana Aleksijevitj om sovjetmänniskan efter Tjernobyl

    Svetlana Aleksijevitj talar om sovjetmänniskan 1998.

    Den vitryska författaren Svetlana Aleksijevitj vill ge så kallade “vanliga människor” en röst i litteraturen. Inför varje verk har Aleksijevitj samtalat med hundratals personer om livet i och efter Sovjetunionen. Här diskuterar hon 1998 om Vitrysslands historia och framtid.

  • Att leva i Tjernobyls skugga

    I Pripjat och Ditjatk på 2000-talet.

    I dag breder ödemark ut sig kring Tjernobylkraftverket. På tjugo år har städerna kring kärnkraftverket börjat återgå till naturen. Trots det finns det fortfarande folk som väljer att bo kvar nära Tjernobyl.

  • Konsekvenser av en kärnkraftsolycka

    Veckans Puls 1986 granskar följderna.

    Några dagar efter olyckan i Tjernobyl funderar man på konsekvenserna av en olycka av det här slaget. Vad händer i Ukraina och Kreml, och hur kan Finland skydda sig?

  • Dave Lindholm 1979

    Daves bänd Pen Lee har just splittrats.

    Dave "Isokynä" Lindholm intervjuas här av Ronnie Österberg. Det är 1979 och Daves bänd Pen Lee har just splittrats och skivbolaget Love Records gått i konkurs.

  • Om narcissistisk personlighetsstörning

    Charmerande och tyrann. Som två olika personer.

    En människa med narcissistisk personlighetsstörning är som två olika personer. Inom hemmets fyra väggar är det personens humör som styr allt. Utanför kan personen vara charmerande och vänlig.

Nyligen publicerat - Arkivet