Hoppa till huvudinnehåll

Vapenexporten väcker politiska känslor i Finland

Ett turkiskt pansarfordon patrullerar nära gränsen till Syrien i mars 2019. Finland exporterar bland annat skydsstål till Turkiet.  Skyddsstålet används bland annat i pansarfordon som syns på bilden.
Ett turkiskt pansarfordon patrullerar nära gränsen till Syrien i mars 2019. Finland exporterar bland annat skydsstål till Turkiet. Skyddsstålet används bland annat i pansarfordon som syns på bilden. Ett turkiskt pansarfordon patrullerar nära gränsen till Syrien i mars 2019. Finland exporterar bland annat skydsstål till Turkiet. Skyddsstålet används bland annat i pansarfordon som syns på bilden. Bild: Credit: SOPA Images Limited / Alamy Stock Photo Turkiet,stridsvagnar

Turkiets krig i Syrien kan komma att påverka en ekonomiskt betydelsefull finländsk näringsgren – vapenexporten. Finlands regering har nu stoppat vapenexporten till Turkiet, men gamla avtal verkar komma att fullföljas.

Turkiet blev under år 2018 den största mottagaren av finländsk export av försvarsmateriel.

Tidigare år har också Polen och Förenade Arabemiraten varit en stor mottagare av finländska vapen, ammunition och annan försvarsmateriel.

EU-storköpare, men också Mellanöstern

Många EU-länder är stora köpare av finländskt försvarsmateriel, visar statistiken. Mer än hälften av exporten går till EU-länder som Polen, Sverige, Frankrike, Estland och Storbritannien.

Allt handlar inte om vapen. Mycket gäller militära fordon och båtar och till exempel plåt som används i fordonstillverkning, men också vapensystem och ammunition.

År 2018 beviljades exporttillstånd för drygt 275 miljoner euro. Mer än hälften gällde europeiska länder.

Finländsk reaktion gäller bara nya exporttillstånd

Försvarsminister Antti Kaikkonen (Centern) var klar med kritiken av Turkiets agerande vid torsdagens frågetimme i riksdagen.

Vapenexporttillstånden bygger på en helhetsbedömning i Utrikesministeriet och i större frågor beslut i statsrådet. Som reaktion på Turkiets agerande har regeringen beslutat att nya exporttillstånd inte ges till Turkiet.

För de tidigare beviljade tillstånden ska frågan utredas, sade försvarsministern.

- Det tar sin tid och är inte så enkelt. Det är skäl att också följa andra EU-länders agerande i frågan, förklarade försvarsminister Kaikkonen.

"Finländskt blod på händerna"

I en kolumn i Arbetarbladet skriver Lukas Lundin att Finland har blod på händerna i och med den finländska vapenexporten.

Det är redan andra gången som Finland vaknar upp. För några år sedan stoppades vapenexporten till Saudiarabien när konflikten i Jemen eskalerade. Vapen från Finland riskerade att användas där.

- Om Finland menar allvar i sitt strävande att på allvar bli en världsledare på fredens och de mänskliga rättigheternas område, så är det dags att se över vapenexporten, skriver Lundin. Han betvivlar inte målsättningen, men vill på sikt avveckla vapenexporten helt.

Turkiets attack mot Syrien har belyst tydliga skiljelinjer i Västvärldens inställning. Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har uttryckt förståelse för medlemslandet Turkiets agerande.

Natos misslyckande att ta avstånd från Turkiets agerande är talande, men inte överraskande.

"Bra men otillräckligt finländskt avståndstagande"

- Tack och lov har den finska regeringen varit tydlig i sitt avståndstagande och även rent praktiskt skridit till handling i och med beslutet att stoppa vapenexporten till Turkiet, skriver Lundin.

Men det efterlängtade beslutet skänker ingen större större glädje, påpekar Lukas Lundin. Beslutet belyser enligt honom en enorm problematik, att Finland regelbundet har stöttat förtryckarstater med mordverktyg för egen vinning.

"Dra tillbaka Turkiets gamla vapenlicens!"

För bara några veckor sedan godkändes en licens för export av drönarutrustning till Turkiet.

På Finlands Fredsförbund är verksamhetsledare Laura Lodenius starkt kritisk till den finländska vapenexporten och anser att också gamla försäljningstillstånd borde dras in.

- Vi i Fredsrörelsen tycker att man borde göra det. Det har antagligen inte hänt tidigare i Finland att existerande exportlicens har dragits tillbaka. Men det skulle vara viktigt, och möjligt, eftersom licensen gavs så nyligen.

Rauhanliiton toiminnanjohtaja Laura Lodenius, Pasila, 26.5.2017.
Laura Lodenius på Finlands Fredsförbund Rauhanliiton toiminnanjohtaja Laura Lodenius, Pasila, 26.5.2017. Bild: Jari Kovalainen / Yle

Lagstiftningen säger att om situationen har förändrats, så får man ta tillbaka försäljningsbeslutet. Alla företag som söker licenser för militärprodukter vet att risken finns om situationen förändras. Företaget ha varit förberett när det gjorde en Turkiet-handel.

Allt längre avtal

- Vi har varit hemskt kritiska redan länge. Finland har i flera år exporterat till Turkiet. Det har varit allt möjligt, också en del “civilprodukter” som ammunition. Det senaste var delar till drönare, men också användarutbildning och många års underhåll, förklarar Fredsförbundets Laura Lodenius.

Det är inte bara en engångsexport, utan ett samarbete kring drönare under lång tid.

- Det var ju klart redan länge att situationen hade blivit värre. Läget är sådant att man inte från EU borde exportera vapen till Turkiet.

För ett drygt år sedan stoppades vapenexporten till Saudiarabien, av samma anledning. Två av de stora köparna av vapen är alltså nu borta?

Jo, där var det också så att man slutade ge nya exportlicenser, men den tidigare godkända handeln fortsatte.

Man gav engångslicenser förr, men nu är de i kraft i rätt många år. Därför blir behovet större att man under en licensperiod kan göra en ny bedömning.

Vapenexport tillåten bara då vapnen inte används?

- Vi har undertecknat ett avtal med regler om vapenexport. Det säger att också grova människorättskränkningar kan förhindra handel, om exporten förändrar den regionala balansen, allt möjligt mer än krig är problematiskt, påpekar Laura Lodenius.

- Det handlar inte ens om vad regeringsprogrammet säger, eller Finlands lag. Vi anser vi också internationellt har förbundit oss att inte föra till Turkiet, eller de länder som krigar i Jemen, eller östra Ukraina. Det är nog en bredare fråga än om Turkiet.

Illa för Finlands försvarsmakt och självförsörjningen?

Ett argument för fortsatt stor vapenexport är att försvarsmakten och självförsörjningen lider om det inte tillverkas vapen och försvarsmateriel i större mängder.

Det är delvis sant, säger Laura Lodenius från Fredsförbundet. Men det finns också nu ganska lite blåvit försvarsindustri. Patria ägs till nästan 50 procent av utländska ägare.

- Finland har inte på lång tid varit självförsörjande. Vi är bra på vissa saker, men måste köpa mycket och är beroende av andra.

Det är få aktörer som producerar vapen. Ganska få länder är självförsörjande i den branschen, påpekar Laura Lodenius. Möjligen klarar sig Kina helt på egen hand.

Ansvar för användningen

En invändning som hörs ibland är att tillverkaren inte kan ta ansvar och veta var vapnen till slut används.

Men enligt lagen måste företagen utreda vem som är slutanvändare, påpekar Laura Lodenius. Företagen tycker säkert det känns svårt att beakta och veta eller ge order åt köparen om användningen.

- Men man borde nog veta att om man säljer till länder som är med i Jemen-koalitionen så går vapnen också dit. Om man säljer drönarteknologi till Turkiets armé, så vet man också vart det går, hävdar Laura Lodenius.

- Det är inte så svårt i dagens värld. Till och med de som smugglar och säljer vapen vidare är kända, man vet vem som läcker vart. säger hon.

Artikeln har kompletterats 10.10.2019 klockan 22.35 med en intervju med Laura Lodenius.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes