Hoppa till huvudinnehåll

Västnyländsk mjölkbonde: Inte räddar vi världen genom att lägga ner vår produktion

Kor i en ladugård. De står i rad och äter.
Mjölkbönderna vill inte bli utpekade som miljöbovar. De här korna finns i Svartå. Kor i en ladugård. De står i rad och äter. Bild: Yle / Tiina Grönroos kor,nötkreatur,ladugårdar,mjölkproduktion,köttproduktion,Västnyland,klimatförändring,Svartå, Raseborg,Raseborg,mjölkbonden johan wasström

Många mjölk- och köttproducenter i Västnyland tycker det är bra att det finns mjölk- och köttfria alternativ på marknaden, men de vill fortsätta producera mjölk och kött utan att få skulden för klimatförändringen.

Mjölkbonden Kristian Westerholm på Brännbollstad gård i Ingå efterlyser en mer balanserad samhällsdiskussion och mera forskning.

- Jag har tyckt att man kunnat vara stolt över att vi bönder gjort ett hederligt jobb, men där har det ändrat. Vi är inte längre några hjältar, säger Kristian Westerholm.

En man, bonde, står framför sin traktor.
Mjölkbonden och måhända blivande "antihjälten" Kristian Westerholm har bråda dagar när han ännu en bit in i oktober samlar in det foder som korna ska äta i vinter. En man, bonde, står framför sin traktor. Bild: Yle / Tiina Grönroos kor,nötkreatur,ladugårdar,mjölkproduktion,Västnyland,klimatförändring,Ingå,mjölkbonden Kristian Westerholm

Westerholm säger att han har funderat en hel del på klimatförändringen och också påverkats av debatterna.

- Det finns flera argument både för och emot mjölk- och köttproduktion och också forskning som säger att det finländska jordbruket är hållbart, säger Kristian Westerholm.

Nya, vegetariska matprodukter kan bli ett lyft för spannmålsodlare

Kristian Westerholm tycker det är bra att finländskt spannmål och åkerväxter kan förädlas och att det skapas nya produkter och innovationer som alternativ till kött och mjölk.

Westerholm menar att de vegetariska alternativen kan gynna spannmålsodlare, som har haft det betydligt tuffare än mjölkproducenterna sedan Finland gick med i EU.

- Men jag tycker det är olyckligt om man sätter havreprodukter mot mjölk- och köttprodukter, säger Kristian Westerholm.

I början av oktober beslöt stadsfullmäktige i Helsingfors att halvera mjölk- och köttkonsumtionen i stadens enheter före år 2025.

Beslutet kan få långtgående följder för de finländska mjölk- och köttgårdarna, men det återkommer vi till.

Mjölkbönder om havredrycker

Först en snabb gallup bland några västnyländska mjölkproducenter. Hur väl känner mjölkbönder till de mjölkfria alternativen?

Thomas Österlund, mjölkbonde i Sillböle i Tenala, säger direkt att han inte har druckit havredryck eller havremjölk.

Jag har nog har smakat på något med havre i― Mjölkbonde Thomas Österlund om havredrycker

Österlund erkänner att han känner dåligt till de mjölkfria alternativ som bland andra mejeribolaget som köper hans mjölk tillverkar vid sidan av mjölkprodukter.

- Men jag har nog har smakat på något med havre i, tillägger Thomas Österlund.

Thomas Österlund tror de flesta prövar på havre- och andra mjölkersättande produkter, men att de återgår till mjölken.

Det finns många som inte tål mjölk, så bra då att det finns nya produkter― Mjölkbonde Bjarne Holmström om havredrycker

Bjarne Holmström i Backgränd i Karis har närmare 40 år bakom sig som mjölkproducent. Han tycker det är bra med olika alternativ.

- Det finns många som inte tål mjölk, så bra då att det finns nya produkter.

Bullshit!― Mjölkbonde Johan Wasström om havredrycker

På Bryggars i Svartå är mjölkbonden Johan Wasström mindre neutral när han lägger ut texten. På frågan vad han anser om produkter som ersätter mjölk och kött kommer svaret direkt:

- Bullshit! Om du köper en burk med havremjölk kan det vara bara en procent havre, men nog palmolja. Det här kom fram i en reklam. Visst finns det bättre mjölkfria alternativ, men inte räddar man världen med dem, säger Johan Wasström.
Vid en närmare kontroll visar det sig att den havreprodukt med palmolja Wasström pratar om är en produkt som ersätter vispgrädde, inte havremjölk.

En kvinna drar i spenan på en ko medan mannen står bredvid. En annan ko följer intresserat med. De är inne i en ladugård.
Marjo Sasuaho gör ett dräktighetstest på kon. Det räcker med några droppar mjölk som sedan testas när mjölkbilen kommer. När reportern lämnade Svartå var det ännu oklart om kon var dräktig. Marjos sambo, Johan Wasström håller koll på kompisen som nyfiket följer med processen. En kvinna drar i spenan på en ko medan mannen står bredvid. En annan ko följer intresserat med. De är inne i en ladugård. Bild: Yle / Tiina Grönroos kor,nötkreatur,ladugårdar,mjölkproduktion,Västnyland,klimatförändring,Svartå, Raseborg,Raseborg,Marjo Sasuaho

Johan Wasström säger att han har rest en del och sett hur mjölk produceras på andra håll i Europa och Nordamerika.

Finland klarar sig bra i den jämförelsen säger Wasström och radar upp några argument. Bland annat är reglerna för att bedriva boskapsskötsel strängare, korna blir välskötta i Finland och besättningarna är små.

På Wasströms gård finns för tillfället 120 kor, något färre än normala 130. Här är både mjölkkor, ungdjur och kalvar medräknade.

- Klimatet är en viktig sak och vi har stora problem med klimatförändringen, men det känns overkligt att den finländska bonden ska sluta producera och istället ska vi importera maten, säger Johan Wasström.

En man med hörlurar och klädd i arbetskläder utanför en ny ladugård.
Johan Wasström är smått förbannad och upprepar flera gånger att världen inte räddas av att det finländska jordbruket läggs ner. Inte heller av att vi bara dricker havredrycker. En man med hörlurar och klädd i arbetskläder utanför en ny ladugård. Bild: Yle / Tiina Grönroos kor,nötkreatur,ladugårdar,mjölkproduktion,köttproduktion,Västnyland,klimatförändring,Svartå, Raseborg,Raseborg,mjölkbonden johan wasström

Han tror nämligen inte att finländarna slutar äta kött och mjölk.

- Inte räddar vi världen med att lägga ner vår produktion och det finländska jordbruket, säger Johan Wasström.

Allergivänliga kor - framtidsnisch för mjölkbönder?

Många som låter bli att dricka mjölk gör det ändå inte av etiska eller klimatskäl. De gör det för att magen protesterar.

Mjölkbonden Camilla Wasström på Botils i Karis har funderat en hel del kring allergier.

Hon har planer på att eventuellt övergå till kor som producerar mjölk som också mjölkproteinallergiker ska kunna dricka.

I korthet handlar det om kor vars mjölk innehåller enbart kasein A2, ett protein som till skillnad från kasein A1 inte skulle ge upphov till allergi. I dag innehåller mjölken i våra matbutiker kasein A1.

- Men det här inte vetenskapligt bevisat så jag tvekar, i synnerhet som det kräver flera år av avel, säger Camilla Wasström.

Slakteri-vd tror på framtiden

Några hundra meter från Västankvarns försöksgård i Ingå finns det rätt nya slakteriet Meatgard.

- Det vi har gjort för att minska klimatpåverkan är att vi har koncentrerat slakt och styckning under samma tak. Våra köttproducenter finns också nära så vi har korta transporter i motsats till de stora slakterierna som hämtar djur långa vägar ifrån, säger Raija Rehnberg, vd för Meatgard.

Slakteriet har funnits i ungefär ett år och har drygt tjugo delägare och nio anställda.

De flesta av ägarna är köttproducenter från Nyland och Åboland.

Två slaktare (män) står vid ett bord i ett slakteri och skär och putsar kött.
Otto Friberg från Kyrkslätt och Jari Suominen från Salo delar upp fåret i bland annat stekar och mindre köttbitar som ska bli malet. Två slaktare (män) står vid ett bord i ett slakteri och skär och putsar kött. Bild: Yle / Tiina Grönroos Västnyland,klimatförändring,Ingå,Slakteri,slakteriarbetare,Otto Friberg

Just småskaligheten är det trumfkort slakteriet lyfter fram när det pratas hållbart klimat. Dessutom marknadsför sig slakteriet som etiskt.

- Vi kan ta hand om djuren. Vi erbjuder en lugn miljö från att de kommer hit till att de, ja... till slutet, förklarar Raija Rehnberg.

Rehnberg säger att köttproduktionen i Finland är hållbar. Som exempel nämner hon att de finländska korna inte får soja.

- Man ska absolut äta inhemskt kött, säger Raija Rehnberg.

En kvinna i vita skyddskläder står i ett slakteri. I bakgrunden hänger  djurkroppar (får).
Raija Rehnberg berättar att slakteriet har fått en lagom bra start. De mål man ställt upp för det första året har nåtts. En kvinna i vita skyddskläder står i ett slakteri. I bakgrunden hänger djurkroppar (får). Bild: Yle / Tiina Grönroos Västnyland,klimatförändring,Ingå,Slakteri,slakteriarbetare,Meatgard vd Raija Rehnberg

Hon tycker det är bra att det finns köttfria produkter för dem som inte vill äta kött, men vill då också att marknadsföringen ska gå rätt till. Också Rehnberg nämner havreprodukter som innehåller väldigt lite havre.

- Är det riktigt rätt, undrar Raija Rehnberg.

I framtiden tror Raija Rehnberg att finländare äter mindre mängder kött, men det kött man äter är producerat i Finland.

- Åtta av tio svenskar har i en undersökning uppgett att de kommer att äta kött också i framtiden. Det här kommer också att gälla Finland.

Urbaniseringen ett hot mot jordbruket

Tillbaka till Ingå och Brännbollstad gård som har totalt 130 kor.

- Ett av orosmolnen är hur konsumtionen kommer att förändras. Många av oss har ångest inför klimatförändringen och resonerar att om man väljer bort kött och mjölk så har man gjort sitt, säger Kristian Westerholm.

Bruna kalvar (och en svart) ute på grönbete.
De här ungdjuren i Ingå passar på att äta ute så långt det går. Tyvärr störs deras matro av en radioredaktör som lockar med någon underlig, småfjantig babyröst. Bruna kalvar (och en svart) ute på grönbete. Bild: Yle / Tiina Grönroos kor,nötkreatur,ladugårdar,mjölkproduktion,Västnyland,klimatförändring,Ingå,kalvar (nötdjur),mjölkbonden Kristian Westerholm

Westerholm hänvisar till Helsingfors stads beslut att halvera kött- och mjölkkonsumtionen, men ser beslutet som en snabblösning som inte räddar klimatet på sikt.

- Urbaniseringen är överlag en stor utmaning för det finländska jordbruket. Människor blir allt mer främmande för hur mat produceras och man tror man kan göra enkla klimatval genom att förändra sitt konsumtionsbeteende, säger Kristian Westerholm.

- Det är nog på liv och död för oss mjölkbönder om mjölk ses som något som absolut inte får konsumeras, säger Westerholm.

Har du klimatångest?

- Nå, det är klart att jag tror på att klimatet förändras och att det är en utmaning för mänskligheten. Jag känner inte direkt ångest, men jag har funderat på vad jag sysslar med. Gör jag det på rätt sätt och kunde man göra det annorlunda, säger Kristian Westerholm, mjölkbonde i Ingå.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland