Hoppa till huvudinnehåll

Finansvärlden drar sig allt snabbare ur fossilindustrin

En segelbåt på en gata, omringad av tält. På den gulmålade båten står det "Planet before profit".
Klimataktivistgruppen Extinction rebellion blockerar en bro i Leeds i England, juli 2019. En segelbåt på en gata, omringad av tält. På den gulmålade båten står det "Planet before profit". Bild: Philip Openshaw klimataktivist,klimataktivister

Ser man på finansvärlden finns det allt fler tecken på att vi ser början av slutet på fossilindustrins storhetstid. Både statliga pensionsfonder, den privata sektorn och banker drar sig ur kol- och oljeinvesteringar i stor skala.

Divestering är motsatsen till investering. Det handlar om att sälja aktier, fonder eller andra investeringar som är oetiska, moraliskt tvivelaktiga eller miljöskadliga.

Organisationen Financing the Future publicerade i september i år en rapport som visar att över tusen investerare divesterat 11 biljoner dollar från tillgångar kopplade till fossila bränslen.

På fem år har summan stigit från 52 miljarder till 11 biljoner, en ökning på 22 000 procent.

Irland blev förra året det första landet i världen att förbjuda sin statliga förmögenhetsfond att göra investeringar i fossila bränslen.

Den statliga fonden, ISIF, förvaltar i dag 8,9 miljarder euro varav 300 miljoner är investerade i olja, gas, kol och andra fossila bränslen.

Irälndare firar Sankt Patriks dag.
Irländarna värmer sina hem med kol och torv och släpper ut 60 procent mer koldioxid än den genomsnittliga EU-medborgaren. Men nu vill landet sluta stöda fossilindustrin. Irälndare firar Sankt Patriks dag. Bild: EPA / PETER FOLEY sankt patriks dag

Landet har fram till år 2023 att avveckla de statliga investeringarna i fossila bränslen.

Visserligen har 1,9 biljoner dollar investerats i fossilindustrin bara sedan Parisavtalet slöts 2015. Men flera medier spekulerar nu i om vi ser en trend, eller om investerarna verkligen håller på att dra sig ur fossilindustrin för gott. Till exempel CNBC, The Guardian och Financial Times skriver om det här.

Bankerna tar en aktivare roll för att styra företag mot mer hållbara lösningar

Bankerna spelar en stor roll i omställningen mot en mer miljövänlig och hållbar ekonomisk utveckling. Svenska Yle har redan tidigare till exempel skrivit om ESG-fonder som ett mera hållbart och allt populärare sparalternativ också för privatkunder.

ESG står för Environment (miljö), Sociala faktorer och Governance, att bolaget ska vara väl skött och ha ordning på sina processer.

Dessa fonder är en allt viktigare produkt för bankerna, men det innebär inte att bankerna blivit etiska. Majoriteten av de flesta bankernas placeringar räknas fortfarande inte som hållbara.

Enligt Markus Lindqvist, ansvarig för hållbara placeringar i Aktia, händer det mycket just nu inom finansvärldens hållbarhetstänk.

Han deltog nyligen i världens största evenemang om ansvarsfullt placerande, FN:s PRI-konferens med 1 700 deltagare från hela världen.

- Klimatförändringen stod högst på agendan där. Man talade om hur investerare ska tänka kring placeringar inom företag som måste anpassa sig till en väldigt annorlunda framtid. Som fossilindustrin, säger Lindqvist.

Svartvit porträttfoto av Markus Lindqvist.
Markus Lindqvist jobbar med hållbara investeringar vid Aktia. Svartvit porträttfoto av Markus Lindqvist. Bild: Aktia person,markus lindqvist

- Stämningen är ju positiv under sådana möten. Alla som deltar jobbar med hållbarhetsfrågor så det blir inte så mycket debatt utan mer dunkar i ryggen, säger Lindqvist.

Ännu för 13 år sedan då Aktia började definiera sina principer för ansvarsfullt investerande såg man på hållbarhetsfrågor på ett annat sätt.

- I huvudsak uteslöt man bolag som inte var hållbara eller etiska. I dagsläget tänker man annorlunda och arbetar med företaget efter investeringen, det vill säga att banken använder sin rösträtt och arbetar med bolaget för att det ska bli mer hållbart, säger Lindqvist.

Många små röster bildar en stor kör

Lindqvist påminner om så kallad greenwashing eller grönmålning, då företag lyfter upp hållbarhet mest ur marknadsföringssyfte.

- Det kan vara en bank som berättar om tillgångar som de fryser, eller miljöskadliga investeringar de undviker. Men det kan vara investeringar som aldrig ens var relevanta för banken från början. Det där har ju privatkunder svårt att se igenom, säger Lindqvist.

Han poängterar också den offentliga sektorns roll.

- Den rösten som kommer med hur förmögenhetsmassan i finländarnas pension förvaltas är stor, och där finns påverkningsmöjligheter som har betydelse, säger Lindqvist.

Palmuöljyviljelys raivattu viidakkoon Indonesiassa.
Palmoljeplantagerna breder ut sig i det som tidigare varit regnskog i snabb takt. Palmuöljyviljelys raivattu viidakkoon Indonesiassa. Bild: EPA/HOTLI SIMANJUNTAK palmolja,odling,Indonesien

Hur viktiga är de privata kundernas val av bank enligt dig?

- Allas besparingar, stora eller små, är en kanal via vilken man kan påverka. Många små röster blir en stor röst. Också vi inom finansbranschen går ihop för att tillsammans försöka påverka bolag att till exempel rapportera bättre om sitt klimatavtryck, säger han.

Lindqvist anser att det finns utrymme för en ekonomisk tillväxt utan att biodiversiteten förstörs och utan att bidra ytterligare till klimatförändringen.

- Samtidigt som vi inser att klimatförändringen är ett massivt hot för vår planet, så är det i placeringssyfte en massiv möjlighet. Då vi blir tvungna att hitta på och utveckla lösningar som fungerar i en värld som inte går ut på att orsaka utsläpp eller på ett ohållbart sätt använda naturresurser, så finns det företag som inte gör annat än försöker komma på lösningar till det här.

- Och det är dessa framtidsvinnare som man försöker hitta. Samtidigt som man stöder den utveckling som går i rätt riktning blir det en väldigt lönsam placering.

Ingen bevakar Finlands banker

I Sverige finns organisationen Fair finance guide som bevakar och granskar hur etiska och hållbara bankerna är. Konceptet grundades i Nederländerna och i dag finns verksamheten i 12 länder.

Det är speciellt organisationer som Naturskyddsföreningen eller Rädda barnen som behöver veta vart deras placeringar hamnar. De behöver den här typen av tjänster då bankerna är svåra och resurskrävande att granska.

- Hållbarhetstänket inom bankerna är en växande trend och medvetenheten ökar. Tidigare har de flesta helt enkelt inte tänkt på att deras placeringar gör skillnad, säger Jakob König, projektledare vid Fair Finance guide i Sverige.

Jakob König
Jakob König tror att allt fler blivit medvetna om placeringarnas betydelse. Jakob König Bild: Sveriges konsumenter person,jakob könig

Enligt König inser allt fler banker och företag att det finns finansiella risker om man jobbar över sina resurser.

- Dessutom leder ohållbar verksamhet till ekologiska risker och dåligt anseende. Sådana affärsmodeller får sämre rykte och är helt enkelt inte hållbara i längden, säger König.

I Finland finns ingen organisation som bevakar bankernas placeringar, det är upp till kunden att söka upp eller kräva den informationen.

- Jag kan inte bedöma om det behövs eller inte. Som kapitalförvaltare ställer ju kunderna krav på hur pengarna investeras. Speciellt institutionella investerare ställer krav på oss och då uppstår en självreglering och kapprustning mellan aktörerna, säger Markus Lindqvist, ansvarig för hållbara placeringar i Aktia.

- Men för småplacerare kan det vara väldigt svårt att se olikheterna i bankernas tillvägagångssätt och principer. Så jag utesluter inte att det inte skulle finnas utrymme för en sådan här verksamhet, säger Lindqvist.

Ekobanken grundades med miljövärderingar

Ekobanken är den högst rankade banken enligt Fair Finance guide i Sverige. Det är en värdebaserad bank som grundades för 20 år sedan och verksamhetens omsättning har vuxit sakta men säkert sedan dess.

- Det var en grupp människor som var med och startade diskussionen om vad en bank är till för, och vad ska man finansiera här i världen egentligen. Så kan man säga att det hela började, säger Maria Flock Åhlander, vice vd för Ekobanken.

Ekobanken skriver att deras affärsidé handlar om att låna ut pengar för den omställning som världen behöver ekologiskt, socialt och kulturellt. De vill medverka till ett finansiellt system där pengarna är till för människan.

Maria Flock Åhlander i röd klänning står i en gata i gamla stan i Stockholm.
Maria Flock Åhlander tycker inte att Ekobanken är ett naivt koncept. Maria Flock Åhlander i röd klänning står i en gata i gamla stan i Stockholm. Bild: Amanda Vikman/Yle person,Maria Flock Åhlander

- Vi vill hantera goda avsikter med pengar, genom att vara transparenta i de finansieringar och lån vi erbjuder. Vi gör det möjligt för alla att följa vad pengarna gör och medverkar till när de är på banken, säger hon.

Flock Åhlander anser att organisationer som Fair finance guide har haft en väldigt viktig roll för bankernas utveckling i Sverige.

- De lyser på bankerna och följer upp att de verkligen gör de förbättringar de lovar att de ska göra. Avslöjanden är en sak, men att det blir bättre från år till år är det viktiga, säger Flock Åhlander.

Är Ekobankens koncept naivt?

- Nej det tycker jag inte, i andra europeiska länder som Nederländerna finns i dag den största värdebaserade banken med 600 000 kunder. Vi vill visa att pengarna kan användas som verktyg, inte som mål i sig, säger Flock Åhlander.

Färggrann blomkål.
Ekobanken lånar ut pengar till hållbara projekt som bidrar till sina omgivning. Färggrann blomkål. Bild: Yle/Jonny Smeds blomkål,finnes grönsaker,Solf,grönsaksodling,odling,Korsholm,Österbotten,grönsaker,grönsaksland

Som en av landets minsta banker går Ekobankens påverkan inte genom mängden kapital, utan snarare genom att vara inspiratör och förebild.

- Det är otroligt att se vilken utveckling hållbara investeringar har haft. Dessutom kommer EU att ge ut en ny taxonomi om vad man får kalla hållbara investeringar, så det blir intressant att se vad som får kallas hållbart efter det.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes